• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Blir aldrig "nöjd"

Alex H

Omega
Ända sedan jag började att intressera mig för klockor har en konstig känsla av att aldrig vara nöjd, stegvis ökat i styrka. För att vara ärlig så är jag en "pryl-bög" ut i fingerspetsarna och söker ständigt efter kvalitet och "det bästa man kan köpa". Skillnaden mot klockintresset är dock att känslan att vilja avancera och byta är starkare och kommer betydligt tätare än allt annat, är det ett tecken på beroende kanske? :)

Jag började att intressera mig för klockor runt 15 års ålder och köpte en billigare Seiko av okänd modell för att sedan byta till en Tissot Prc200 inom loppet av 6 mån. Tissoten föll mig i smaken och stannade något år men helt plötsligt fick jag infallet att byta till en Tissot Automatic III. När jag efter ett par månader fick för mig att byta igen så slutade jag med klockor av anledningen att jag tröttnade på att aldrig bli nöjd.

Efter några år utan klocka köpte jag en Longines Conquest, som efter 2 år blev en Hydroconquest och där kände jag mig nöjd. Jag hade en klocka som inte var billig, men ändå inte för dyr och jag gillade den skarpt. Då jag hade oflyt med HC´n bytte jag till EN Oris Aquis date som jag hade suktat efter länge och var överlycklig.
Orisen har suttit på min handled i ca 4 mån nu och jag gillar den fortfarande, ändå så infinner sig känslan av att den här klockan inte blir en keeper som kommer att följa mig genom livet och lämnas efter till någon annan.

Frågan jag ställer mig är om man någonsin blir mätt och hittar DEN klockan, precis som att man hittar kvinnan i sitt liv och stannar där? :)
Jag har alltid velat ha en Rolex SubC, men frågan är vad som händer om jag en dag köper den...

Nåja, fortsättning följer, någon annan som känner igen sig kanske?
 

Rozzy

E-3PO
2-Faktor
Hahaha, det har bara börjat! :)
The nature of the game. Sitter i generna att konstant avancera och jaga efter bättre. Ibland undrar jag om klockjakten kan vara ett substitut till jaga brudar. Jag är väldigt lyckligt och nöjd gift och att jag därför projecerar min/mäniskans drift för jakt efter skönhet på klockor istället?
Så att svara på din fråga, nej, jag tror inte du kommer vara fullständigt nöjd när du väl fått din Sub C. Ett tag ja, men snart kommer du finna en ursäkt till att komplettera alt. byta upp dig till något mer.
Jag tror att de enda som lyckas med att vara nöjda är de som inte fastnat i klocknörderi/jakten och som direkt går och köper en dyr fin klocka utan omsvep.
 

JesperO

Rolex
Sedan hjälper det ju knappast att hänga på ett forum där det bjuds på så mycket "inspiration" över vilka klockor man kan/skall köpa.
Köp din SubC och ligga ut så lugnar det kanske ner sig.
Men hur kul är det...
 

Lundgren🥊

Rolex
Friends Of KS
2-Faktor
Är man väldigt intresserad av något i prylväg, spelar nog ingen roll vad det är så blir man nog aldrig nöjd! Jag har själv ett stort intresse för hifi och det är samma sak där, man är nöjd för stunden men sen börjar uppgraderingsdjävulen knacka på axeln igen. Det kommer hela tiden någonting nytt som skall vara bättre, allt för att locka oss konsumenter att handla...gäller inom allt. Man känner igen samma fenomen inom hifi, folk handlar grejer och höjer de till skyarna...det bästa de har hört och kommer aldrig mer byta. Sen går det ett tag och de har tröttnat och jakten är igång igen efter nått nytt, man blir aldrig nöjd! Många av oss prylnördar får en kick av att köpa något nytt och mår bra för stunden....sen börjar det bara om. Det går väl inte jämföra prylar med kvinnan i sitt liv, då hade det flippats kvinnor hej villt...hahah. Fast hela tiden går man ju och undrar om det är grönare på andra sidan, men man har det ju ändå rätt bra så lika bra att slå bort den tanken direkt! Det är ju lite lättare att byta klocka ;)
 

Alligatorn

Cartier
Tror de flesta känner igen sig.
Fick en Sieko i studentpresent och använde den inte alls. Så blev jag sugen på en klocka drygt ett år senare.
Blev en Sarx 017, snygg! Men drömmen var en Omega AT. Ville ha något att byta med, blev en PRC200, gillar den också som fan! Men jag måste ju ha en dykare.. Blev en Skx007 men hela tiden när man sitter och surfar här ser man en klocka som man bara tänker DEN vill jag ha. Mycket vill ha mer..
Suktar efter Allt från en Orbis Morgan till en AP royal oak och även om jag har en AP tror jag att jag vill ha andra klockor också så antingen får jag bli svinrik eller nöja mig med det jag har råd att köpa :p

Har gått igenom samma sak med datorer, mobiler, fiskeprylar och nu klockor. När intresset väl svalnat lite brukar det vara lättare att nöja sig!
 

Matts

Vacheron
Pledge Member
2-Faktor
Klockor är väl ett alldeles utmärkt område att byta, uppgradera, tråna, tröttna, jaga. Klockorna behåller ju värdet väldigt bra (givet att man inte köper helt nya udda skapelser) i jämförelse med andra områden
 

Knypplarn

Cartier
Du har väl helt enkelt köpt fel klockor. Någonstans därute måste ju den ultimata klockan även för dig finnas. Jag har aldrig sålt en klocka jag köpt med avsikt att spara. Min datejust har hängt med sen jag var 18 och skulle aldrig ens överväga att sälja den. Sen finns det naturligtvis fler klockor jag skulle vilja lägga till samlingen med det får aldrig ske på bekostnad av andra klockor.
 

Choppe

Rolex
2-Faktor
Du har väl helt enkelt köpt fel klockor. Någonstans därute måste ju den ultimata klockan även för dig finnas. Jag har aldrig sålt en klocka jag köpt med avsikt att spara. Min datejust har hängt med sen jag var 18 och skulle aldrig ens överväga att sälja den. Sen finns det naturligtvis fler klockor jag skulle vilja lägga till samlingen med det får aldrig ske på bekostnad av andra klockor.
Jag tror också på den ultimata klockan och för att nå dit så måste man testa en himla massa klockor. Sedan är jakten rätt kul.
 

pederr

Cartier
Att ha den ultimata klockan, d v s bli OWG, och "bara" nöja sig med den är nog långsiktigt svårt om man har intresset. Jag vill heller inte samla i den mening att jag har en massa grejor just för tillfredsställelsen att äga dem. För min del försöker jag inbilla mig att att jag jag ska ha så få som möjligt utan känna mig begränsad utifrån mina användningsbehov. Rimligen borde då 2 st (beater och finklocka) räcka, men jag har f n 6 st :D.
 

Nicbex

Audemars
2-Faktor
Det är ju möjligt att du hittar en keeper men effekten då är ju förmodligen att du vill komplettera denna med andra klockor :) Det betyder ju inte att du inte är nöjd med den. Vem vill ha samma byxor på sig varje dag för resten av ens liv exempelvis ;)
 

JLW

Blanda inte ihop mig med JLC!
2-Faktor
Ända sedan jag började att intressera mig för klockor har en konstig känsla av att aldrig vara nöjd, stegvis ökat i styrka. För att vara ärlig så är jag en "pryl-bög" ut i fingerspetsarna och söker ständigt efter kvalitet och "det bästa man kan köpa". Skillnaden mot klockintresset är dock att känslan att vilja avancera och byta är starkare och kommer betydligt tätare än allt annat, är det ett tecken på beroende kanske? :)

Jag började att intressera mig för klockor runt 15 års ålder och köpte en billigare Seiko av okänd modell för att sedan byta till en Tissot Prc200 inom loppet av 6 mån. Tissoten föll mig i smaken och stannade något år men helt plötsligt fick jag infallet att byta till en Tissot Automatic III. När jag efter ett par månader fick för mig att byta igen så slutade jag med klockor av anledningen att jag tröttnade på att aldrig bli nöjd.

Efter några år utan klocka köpte jag en Longines Conquest, som efter 2 år blev en Hydroconquest och där kände jag mig nöjd. Jag hade en klocka som inte var billig, men ändå inte för dyr och jag gillade den skarpt. Då jag hade oflyt med HC´n bytte jag till EN Oris Aquis date som jag hade suktat efter länge och var överlycklig.
Orisen har suttit på min handled i ca 4 mån nu och jag gillar den fortfarande, ändå så infinner sig känslan av att den här klockan inte blir en keeper som kommer att följa mig genom livet och lämnas efter till någon annan.

Frågan jag ställer mig är om man någonsin blir mätt och hittar DEN klockan, precis som att man hittar kvinnan i sitt liv och stannar där? :)
Jag har alltid velat ha en Rolex SubC, men frågan är vad som händer om jag en dag köper den...

Nåja, fortsättning följer, någon annan som känner igen sig kanske?
Klart man känner igen sig, är ju samma för majoriteten av de aktiva på forumet.

Genomgående för alla mina hobbies och intressen, man kan bli nöjd! - för stunden;)

(Tyvärr gäller detta också privat umgänge)
 

Airman

KS Explorers Club
2-Faktor
Det ligger nedärvt i generna att alltid sträva efter mer och något annat etc.
En överlevnadsinstinkt helt enkelt. Grottmannen nöjde sig inte med det lilla köttstycket eftersom ett större blir man mer mätt av.
Han ville sprida sin säd i många kvinnor eftersom det ökade chansen att hans gener fördes vidare.
Det strider mot naturlagarna att nöja sig med en klocka (eller kvinna).
Sen kan man ju ta upp kampen mot dessa lustar, men naturligt är det egentligen inte.
 
  • Like
Reactions: JLW

JLW

Blanda inte ihop mig med JLC!
2-Faktor
Det ligger nedärvt i generna att alltid sträva efter mer och något annat etc.
En överlevnadsinstinkt helt enkelt. Grottmannen nöjde sig inte med det lilla köttstycket eftersom ett större blir man mer mätt av.
Han ville sprida sin säd i många kvinnor eftersom det ökade chansen att hans gener fördes vidare.
Det strider mot naturlagarna att nöja sig med en klocka (eller kvinna).
Sen kan man ju ta upp kampen mot dessa lustar, men naturligt är det egentligen inte.
Reptilhjärnan slår in :D
 

yonsson

Kikuchiyo
Moderator
Pledge Member
2-Faktor
Ju förr man inser att man aldrig kommer bli nöjd ju bättre. Jag kan få ett oerhört inbillat behov av en klocka men när jag fotat den lite och burit den ett tag så har nykänslan lagt sig och jag kan lika gärna sälja. Det gäller de flesta klockor jag köper oavsett prisklass.

Några få fastnar längre stunder men det är sällan. Jag får ingen som helst tillfredställelse av att ha saker liggandes i lådan, används de inte så ryker de. Målet är väl en trippel antar jag: dress, vardag, beater.
 

Lundgren🥊

Rolex
Friends Of KS
2-Faktor
Fördelen med klockor som någon sa tidigare är ju ändå att de står sig väldigt bra i värde! Man förlorar inte så mycket pengar om man vill sälja. Jämför man med tex hifi, där är det nästa halva nypriset direkt så fort prylen är begagnad. Ta bara en hemmabio receiver där det kommer nya format varje år, de rasar snabbt i värde! Kostar nypris 20000kr och efter några år får man endast några tusenlappar för den. I den världen kan man däremot göra riktiga fynd på begagnat marknaden men det är inte roligt att sälja grejer man köpt nytt själv.
 

galácticon

Patek
2-Faktor
Köpte min 16710 för lite drygt två år sedan och är fortfarande nykär. Givetvis kommer jag att ha lite älskarinnor här och där, men jag kommer nog aldrig att skilja mig.
 

SteffenS

Breitling
Er akkurat som deg, tror det ikke finnes en ultimat klokke, det som har fungert for meg er å kjøpe/selge klokker så blir man fornøyd og man får opple forskjellene på de forskjellige merkene osv.
Det finnes dessverre ingen kur mot sykdommen vår.
 
Topp