Blir man lyckligare som flippare?

[marlun]

När jag köper en klocka så gör jag alltid det för att behålla den. Jag har någon inställning i huvudet om att jag vill behålla alla klockor jag köper så att det på sikt ska bilda en fin samling. För tänk vad kul det blir om 60 år då jag kan titta på klockan jag köpte när jag var ung och tänka "Den här rackarn är min, ingen annans. Har länge varit och kommer alltid att vara".

Eller är det bara bortkastat att tänka så? Saknar ingen klocka jag har sålt, och om jag skulle ångra att jag sålt en klocka så kan man i de flesta fallen köpa tillbaka den. Helst skulle jag på lång sikt bygga upp en samling och behålla alla klockor jag köper, men om jag istället går och blir en sk flippare så kan jag äga alla dessa klockor som finns på min lista i telefonen utan problem fast vid olika tidpunkter. Det känns även som att man kommer vidare med intresset om man får äga många olika klockor. Dessutom behöver man inte heller oroa sig så mycket över att samlingen blir för dyr eftersom man inte behöver ha flera klockor samtidigt. Då kan man istället ha en beater och klockan man har just då.

Hur tänker ni? Är det ovärt att drömma om riktigt fina klockor som man en dag vill äga när man kan äga dem imorgon genom att flippa?

 

[Nicbex]

Nej, inte ett dugg (som svar på rubrikfrågan). Skapar bara en jobbig groende känsla av att man vill ha något annat än det man har. Ett högst osunt förhållande till klockor som åtminstone jag gärna skulle vilja komma ur

 

[alfgren]

Nej, det är betydligt bättre att köpa det man vill ha. Inte det som är ett bra köp eller lättflippat.*

* Men likaväl håller jag på så själv...

 

[MånsT]

Gladare vet jag inte om man blir, men å andra sidan blir man inte gladare av materiella saker. Kanske för en period men inte i långa loppet.

Fördelen är ju att man kan prova mycket på kortare tid, precis som du sa. Vet inte om du sökte några råd eller input men jag tycker du kan flippa på ända tills du hittar en stil/tillverkare du verkligen gillar och vill satsa på.

 

[Equilibrium]

Jag förstår dig väl, och resonerar exakt som du @marlun.
Jag har sålt EN klocka och det var en klocka jag köpte av @Moorflax till förmån för BCF. Den såldes sedermera vidare till @Affe också det via en BCF auktion. Alla andra klockor jag äger har jag köpt för att äga livet ut, eller för att ge bort
I ärlighetens namn skall nämnas att jag har en specialdeal med @Jimpa gällande UG'n jag köpte av honom.

 

[Moorflax]

Det är väl lite som begagnade bilar. Det finns två tillfällen man är nöjd och glad.
Den dagen man köper sin bil/klocka och den dagen man säljer den.

 

[Husse]

Vid mitt insteg i denna värld, jobbade jag med en flippare som får er flippare här inne att se ut som segproppar
I jämförelse!
Det jag såg då, var att flippsjukan inte blev bättre av alla affärerna...
Det har fungerat som varning!
Han lyckades att få mig att höra ett antal usla klockförsäljningar dock! Inte bara min gamla Heuer!
I dag försöker jag köpa för att spara!

 

[Nicke L]

Nej, absolut inte! Det är jobbigt att hela tiden känna suget efter andra klockor, och ändå kan man inte sluta. Beroende tar sig flera skepnader.

 

[Scipio]

När jag köper en klocka så gör jag alltid det för att behålla den. Jag har någon inställning i huvudet om att jag vill behålla alla klockor jag köper så att det på sikt ska bilda en fin samling. För tänk vad kul det blir om 60 år då jag kan titta på klockan jag köpte när jag var ung och tänka "Den här rackarn är min, ingen annans. Har länge varit och kommer alltid att vara".

Eller är det bara bortkastat att tänka så? Saknar ingen klocka jag har sålt, och om jag skulle ångra att jag sålt en klocka så kan man i de flesta fallen köpa tillbaka den. Helst skulle jag på lång sikt bygga upp en samling och behålla alla klockor jag köper, men om jag istället går och blir en sk flippare så kan jag äga alla dessa klockor som finns på min lista i telefonen utan problem fast vid olika tidpunkter. Det känns även som att man kommer vidare med intresset om man får äga många olika klockor. Dessutom behöver man inte heller oroa sig så mycket över att samlingen blir för dyr eftersom man inte behöver ha flera klockor samtidigt. Då kan man istället ha en beater och klockan man har just då.

Hur tänker ni? Är det ovärt att drömma om riktigt fina klockor som man en dag vill äga när man kan äga dem imorgon genom att flippa?

Jag tror man behöver lära sig att inse att det finns mycket som är vackert och lockande där ute, men jag behöver inte äga det för den skull. Speciellt viktigt tror jag det är om man har råd med att förverkliga drömmarna. Som amatörpsykolog tror jag köpande och säljande inte handlar om klockor. Själva drivkraften sitter djupare i oss än så. Personligen ger det mig mer att kunna kontrollera jagmåsteha-känslan än att falla för den.

 

[Equilibrium]

Jag tror man behöver lära sig att inse att det finns mycket som är vackert och lockande där ute, men jag behöver inte äga det för den skull. Speciellt viktigt tror jag det är om man har råd med att förverkliga drömmarna. Som amatörpsykolog tror jag köpande och säljande inte handlar om klockor. Själva drivkraften sitter djupare i oss än så. Personligen ger det mig mer att kunna kontrollera jagmåsteha-känslan än att falla för den.

Grymt kloka ord, synd bara att det är så svårt att efterleva i praktiken

 

[MånsT]

Jag tror man behöver lära sig att inse att det finns mycket som är vackert och lockande där ute, men jag behöver inte äga det för den skull.

+1. Stort +1.

 

[Hexagon]

Vissa klockor jag köper tänker jag att jag köper för att behålla. Men jag tröttnar på ALLT, eller snarare - blir för nyfiken på något annat. Och tyvärr räcker inte ekonomin för att köpa allt man vill ha.

Men lyckligare.... Nja? Man är alltid skitlycklig första veckan med en ny klocka ju.

 

[marlun]

Med lyckligare menar jag om man får ut mer av intresset

 

[Aboynamedsue]

Med lyckligare menar jag om man får ut mer av intresset

Skulle säga det beror på vilken inställning man har.
Jag köper rätt ofta klockor som jag vet att jag inte kommer behålla. Varför? Jo, därför det ger mig chansen att få testa modeller som jag är nyfiken på, så länge som jag vill. Jag äger den och gör således vad jag vill med den. Jag vet också att jag antagligen kommer göra en viss förlust, men det är kostnaden för att få testa modellen. I vissa fall går man plus minus noll och i sällsynta fall går man någon krona plus. Personligen skulle jag säga att detta "flippande" berikar mig i mitt intresse och gör att jag faktiskt får möjlighet att testa klockor på riktigt.

 

[Kleiz]

Jag har flippat extremt många klockor de senaste åren.

Upplevs som både kul men också stressigt. Kul att få testa de flesta modeller men jag hade gärna varit OWG om det hade gått... och om de ekonomiska resurserna hade funnits så hade jag ju helst sluppit sälja också, precis som du skriver @marlun

Jag är t.ex grymt sugen på din panna @marlun trots att jag sagt till mig själv att jag ska börja spara till min graal lagom till min 30-årsdag i september. Sjukt osunt beteende..

Edit: köpte en ny TAG från butik i höstas. En baktanke var att jag aldrig skulle kunna flippa den eftersom den ekonomiska förlusten skulle bli grov... några månader senare var den såld.

 

[Kleiz]

Vid mitt insteg i denna värld, jobbade jag med en flippare som får er flippare här inne att se ut som segproppar
I jämförelse!
Det jag såg då, var att flippsjukan inte blev bättre av alla affärerna...
Det har fungerat som varning!
Han lyckades att få mig att höra ett antal usla klockförsäljningar dock! Inte bara min gamla Heuer!
I dag försöker jag köpa för att spara!

Ja, vad hände egentligen med din polare @Klock man - vart tog han vägen?

 

[Chuck]

Ja du blir lyckligare som flippare.
Finns ingen slutgiltigt klocka, har provat. Det är kört.

Nackdelen är att man blir fattigare

 

[tokful]

Jag är nog lite av en samlare, har alldeles för mycket klockor som inte används. Det finns något härligt i sökandet efter klockor, på auktioner osv. En del flippar jag och en del sparas. Men när det kommer till kritan finns det nog endast 2-3 klockor som jag inte skulle klara av att sälja på grund av sentimentalitet.

 

[yonsson]

Jag hade ju klarat mig med dessa två, haft båda modellerna som graal i många år.

MEN, det är ju kul att testa annat också. Hade jag behövt sälja en av dessa för att kunna testa annat så hade jag gjort det, det är kul att testa nya märken och nya modeller även om man vet vart hjärtat ligger.

 

[marlun]

Skulle säga det beror på vilken inställning man har.
Jag köper rätt ofta klockor som jag vet att jag inte kommer behålla. Varför? Jo, därför det ger mig chansen att få testa modeller som jag är nyfiken på, så länge som jag vill. Jag äger den och gör således vad jag vill med den. Jag vet också att jag antagligen kommer göra en viss förlust, men det är kostnaden för att få testa modellen. I vissa fall går man plus minus noll och i sällsynta fall går man någon krona plus. Personligen skulle jag säga att detta "flippande" berikar mig i mitt intresse och gör att jag faktiskt får möjlighet att testa klockor på riktigt.

Jag har flippat extremt många klockor de senaste åren.

Upplevs som både kul men också stressigt. Kul att få testa de flesta modeller men jag hade gärna varit OWG om det hade gått... och om de ekonomiska resurserna hade funnits så hade jag ju helst sluppit sälja också, precis som du skriver @marlun

Jag är t.ex grymt sugen på din panna @marlun trots att jag sagt till mig själv att jag ska börja spara till min graal lagom till min 30-årsdag i september. Sjukt osunt beteende..

Edit: köpte en ny TAG från butik i höstas. En baktanke var att jag aldrig skulle kunna flippa den eftersom den ekonomiska förlusten skulle bli grov... några månader senare var den såld.

Ja du blir lyckligare som flippare.
Finns ingen slutgiltigt klocka, har provat. Det är kört.

Nackdelen är att man blir fattigare

Mycket bra input.

 

[Kleiz]

Mycket bra input.

En stor anedling till att folk (många här iaf) flippar är väl för att klockintresset, om man har tur/satsar på "rätt" märken, kan gå ungefär +/- 0. Lite som @alfgren menade..

Så egentligen så är väl flipperiet en lyx som man inte kan unna sig på samma sätt (eller lika frekvent) t.ex bilar, stereoanläggningar etc.

 

[Makkanxd]

Säger som många andra. Det är kul att flippa och testa nya! Men det är stressigt, vore grymt skönt att bara känna sig nöjd typ.

 

[Equilibrium]

Ja du blir lyckligare som flippare.
Finns ingen slutgiltigt klocka, har provat. Det är kört.

Nackdelen är att man blir fattigare

F-91w kommer bra nära, om man har rätt inställning dvs.

 

[Case]

När jag köper en klocka så gör jag alltid det för att behålla den. Jag har någon inställning i huvudet om att jag vill behålla alla klockor jag köper så att det på sikt ska bilda en fin samling. För tänk vad kul det blir om 60 år då jag kan titta på klockan jag köpte när jag var ung och tänka "Den här rackarn är min, ingen annans. Har länge varit och kommer alltid att vara".

Eller är det bara bortkastat att tänka så? Saknar ingen klocka jag har sålt, och om jag skulle ångra att jag sålt en klocka så kan man i de flesta fallen köpa tillbaka den. Helst skulle jag på lång sikt bygga upp en samling och behålla alla klockor jag köper, men om jag istället går och blir en sk flippare så kan jag äga alla dessa klockor som finns på min lista i telefonen utan problem fast vid olika tidpunkter. Det känns även som att man kommer vidare med intresset om man får äga många olika klockor. Dessutom behöver man inte heller oroa sig så mycket över att samlingen blir för dyr eftersom man inte behöver ha flera klockor samtidigt. Då kan man istället ha en beater och klockan man har just då.

Hur tänker ni? Är det ovärt att drömma om riktigt fina klockor som man en dag vill äga när man kan äga dem imorgon genom att flippa?

Ett annat sätt att ställa frågan är;
"Vem är lyckligast, den som är nöjd med det den har eller den som ständigt strävar efter något den inte har?"

BAM! Livsfilosofi i en kort mening. Skämt å sido tror jag de som inte är flippare har ett inre lugn som flipparna inte har. Om man får ut mer eller mindre av "hobbyn" beror väl på villet syfte man har med sitt klocksamlande. Du verkar ju egenligen ha det ganska klart för dig. Du vill vara en samlare, inte en testare.

 

[larsbeg]

Har inte kommit till punkten i mitt samlande än men ambitionen är att klockarna man har köpt stannar. Jakten efter nästa klocka är för mig är lika viktig som själva köpet.

 

[Snilsson]

Ombyte förnöjer!

 

[steffe]

Jag har länge velat vara en flippare och testa annat, men kan inte. Varje gång jag kollar ner på min exp II känner jag för stort sentimentalt värde i den. Explorern var den första fina klocka jag köpte så det känns nästan som att kapa av en arm om den skulle gå. Även om jag inte kan ro för att tänka på annat såklart.

Jag har insett att allt har sin tid, spara, leta och tillslut kan man utöka samlingen utan att flippa. Senast för mig var med en Speedmaster, nästa får tiden utvisa

 

[Gummo]

Människan är i grunden missnöjd och olycklig och alla ska vi dö. Finner man lite lindring från det plågsamma jordelivet genom att prova hur det är att äga lite olika klockor så är det i sin ordning.

 

[binnikemask]

Har svårt att sitta på saker jag inte använder. Gäller i princip allt. Slänger hellre om det inte är värt besväret att kränga.

 

[binnikemask]

Jag hade ju klarat mig med dessa två, haft båda modellerna som graal i många år.

MEN, det är ju kul att testa annat också. Hade jag behövt sälja en av dessa för att kunna testa annat så hade jag gjort det, det är kul att testa nya märken och nya modeller även om man vet vart hjärtat ligger.

Fantastiska. Har hela livet på mig, men får man upp ögonen för något vill man ha det NU! Fan ska man med fyra dykarklockor till. Badar en gång i kvartalet...