M74
Omega
Ja nu börjas det igen, ni vet, tanken/känlsan som kommer smygandes och till en början bara kan anas och är helt ofarlig, den tar ingen större kraft eller energi, nått är på gång undermedvetet. Helt pålötsligt och utan förvarning ändrar tanken karaktär, den börjar nu ta kraft och energi, och ens sunda förnuft ifrågasätts,
maktlösheten slår till, du kapitulerar du ger upp och allt mynnar ut i ett rubbat okontrollerbart habegär.
Jag försöker att intala mig själv att Dajtånan är för liten, polerad,plottrig,svåravläst, inget datum osv, men det hjälper inte. För att råda bot och återfå lugn å förstånd blir jag tvungen att införskaffa en.
Så själva frågan är hur ni med erfarenhet av ovan nämnda upplever den, ris/ros?
maktlösheten slår till, du kapitulerar du ger upp och allt mynnar ut i ett rubbat okontrollerbart habegär.
Jag försöker att intala mig själv att Dajtånan är för liten, polerad,plottrig,svåravläst, inget datum osv, men det hjälper inte. För att råda bot och återfå lugn å förstånd blir jag tvungen att införskaffa en.
Så själva frågan är hur ni med erfarenhet av ovan nämnda upplever den, ris/ros?