En annan medlem funderar på att skaffa en Hulk och bad om en recension. Har aldrig skrivit en sådan förut så jag tänkte att det vore väl kul.
So here goes, my style:
Till att börja med kan vi konstatera att det är en Rolex. Närmare bestämt en SubC med datum. Det faktum att det är en Rolex gör att man får med sig allt det DNA som finns i märket: hantverk, kvalitet, tradition, status, ja allt det där som förknippas med varumärket Rolex.
Att det är en SubC Date gör att man får ett maxi-case, polerade sido-ytor på case och länk, borstade ovansidor på case och länk, glidelock spänne, triplock krona, maxi-dial,keramisk vridring, datumbubbla och inuti det oerhört pålitliga 3135 verket som tickar på. I mitt fall med enorm exakthet, tappar en eller två sekunder I veckan. Helt enkelt en makalös klocka.
Men det är ju inte det som är poängen med Hulken.
Som bakgrund kanske jag ska beskriva min egen "klock-profil". Var inte alls intresserad av klockor fram till för 12 år sedan då min fru (dåvarande flickvän) ansåg att konfirmations-Certinan i stål/doublé helt enkelt var för gräslig och kom hem från en resa med en Speedmaster Reduced.
Jag blev glad, naturligtvis, men det tog ytterligare ett tag innan jag började gå ner mig ordentligt i klockträsket. Sedan dess har passerat ytterligare en Omega (Railmaster) och en IWC Pilotchrono samt ett gäng olika andra typ Steinhart, Archimede, enklare Seiko. Men jag är nog egentligen inte en samlartyp och tycker att det är lite onödigt att ha massa pengar uppbundna i klockor jag inte använder.
2010 såg jag en annons på gamla gula TTT, mailade och hagglade lite och fick en nästan sproilans ny Hulk någon vecka senare. Hade sett den på nätet när den lanserades i Basel tidigare det året och fått lite av en
aha-upplevelse, men inte blivit helt förälskad. Till saken hör att jag inte är någon purist och rakt inte någon "referens-ninja". Jag gillar klockor och jag vet vad jag gillar och är inte en sån där som kan varenda Rolex-referens, inklusive vilket glas samt vilken lank (vikt eller ej!) det var på originalet sedan Hedenhös. Missförstå mig rätt, finns absolut en tjusning i det, men det är inte min grej. En grön Sub är
alltså helt OK i min bok.
Nåväl, vad är det med Hulken som gjort att jag numera är en (nästan) OWG? Efter att jag köpt Hulken fick allt annat gradvis mindre och mindre handledstid och till slut var det mesta avsålt. Ja, Speedyn från hustrun
är kvar. Skulle kunna bli lite frostigt annars, kanske...
Hulken är oerhört mångfacetterad. Men den flyger ändå lite under radarn. Har faktiskt aldrig fått någon spontan kommentar om den. I de flesta situationer ser tavlan inte ens grön ut, utan svart. Men, när solen tittar fram kan man bli sittande långa stunder och bara glo på tavlan. Det är en så kallad "sun-burst"
tavla vilket innebär att det strålar ut "ekrar" (i brist på bättre ord) från centrum. Vet faktiskt inte vilken teknik som används för att åstadkomma den effekten. Tavlan är av vad Rolex kallar "green gold". Vad jag lyckats läsa mig till är det en blandning av aluminium och guld som får denna färg. Uppgifter är dock inte helt lätta att hitta. Rolex har ju som bekant en helt egen guldsmedja "in-house" med experimentverkstad und alles. Nåväl, tavlan går, beroende på ljusförhållanden från svart till gräsgrönt, alltså det där tidiga, skira, gräset som nästan slår över i lime. Helt magnifikt, men lyckligtvis nästan bara när man tittar riktigt nära, dvs har klockan på sig själv. Andra, som tittar på lite avstånd, ser mer en mossgrön nyans. Ibland slår den I blågrönt.
Här och där på forumen har man sett kommentarer om att vridringen inte matchar tavlan. Det är
nog viss sanning i det. Det beror på att tavlan har en sådan enorm variation medans vridringens gröna färg är lite "stum" i jämförelse. Vid precis rätt ljus matchar de, men inte alltid.
Man har även sett kommentarer om att Hulkens gröna färg skulle skära sig mot kläderna man har på sig och inte vara lika lätt att anpassa sin garderob till (eller vice versa). Nu är jag som sagt ingen purist, men det har aldrig varit ett problem för mig. Det är klart att om man bär klockan utanpå manschetten, Gianni Agnelli-style, och har en laxrosa skjorta på sig så kanske det blir lite tokigt, men för oss vanliga dödliga torde det vara ett hanterbart problem.
'
Så, lite mer samlat, varför är Hulken en keeper som gjort mig till en (nästan) OWG:
Det är en Rolex. Det är en SubC Date. Bättre finns inte. (Jo, okejrå, men inom rimliga gränser menar jag).
Den sticker ut. Den är lite "in your face". Men inte jättemycket. Jag är en rebell! Fast bara lite.
Den har så mycket variation. I tråkigt ljus är den tråkig. I bra ljus är den nästan för galen. Och allt däremellan.
Jag gillar den. Så det så!
Hoppas denna lilla betraktelse kan vara av nytta för läsaren!
mvh
garfield
So here goes, my style:
Till att börja med kan vi konstatera att det är en Rolex. Närmare bestämt en SubC med datum. Det faktum att det är en Rolex gör att man får med sig allt det DNA som finns i märket: hantverk, kvalitet, tradition, status, ja allt det där som förknippas med varumärket Rolex.
Att det är en SubC Date gör att man får ett maxi-case, polerade sido-ytor på case och länk, borstade ovansidor på case och länk, glidelock spänne, triplock krona, maxi-dial,keramisk vridring, datumbubbla och inuti det oerhört pålitliga 3135 verket som tickar på. I mitt fall med enorm exakthet, tappar en eller två sekunder I veckan. Helt enkelt en makalös klocka.
Men det är ju inte det som är poängen med Hulken.
Som bakgrund kanske jag ska beskriva min egen "klock-profil". Var inte alls intresserad av klockor fram till för 12 år sedan då min fru (dåvarande flickvän) ansåg att konfirmations-Certinan i stål/doublé helt enkelt var för gräslig och kom hem från en resa med en Speedmaster Reduced.
Jag blev glad, naturligtvis, men det tog ytterligare ett tag innan jag började gå ner mig ordentligt i klockträsket. Sedan dess har passerat ytterligare en Omega (Railmaster) och en IWC Pilotchrono samt ett gäng olika andra typ Steinhart, Archimede, enklare Seiko. Men jag är nog egentligen inte en samlartyp och tycker att det är lite onödigt att ha massa pengar uppbundna i klockor jag inte använder.
2010 såg jag en annons på gamla gula TTT, mailade och hagglade lite och fick en nästan sproilans ny Hulk någon vecka senare. Hade sett den på nätet när den lanserades i Basel tidigare det året och fått lite av en
aha-upplevelse, men inte blivit helt förälskad. Till saken hör att jag inte är någon purist och rakt inte någon "referens-ninja". Jag gillar klockor och jag vet vad jag gillar och är inte en sån där som kan varenda Rolex-referens, inklusive vilket glas samt vilken lank (vikt eller ej!) det var på originalet sedan Hedenhös. Missförstå mig rätt, finns absolut en tjusning i det, men det är inte min grej. En grön Sub är
alltså helt OK i min bok.
Nåväl, vad är det med Hulken som gjort att jag numera är en (nästan) OWG? Efter att jag köpt Hulken fick allt annat gradvis mindre och mindre handledstid och till slut var det mesta avsålt. Ja, Speedyn från hustrun
är kvar. Skulle kunna bli lite frostigt annars, kanske...
Hulken är oerhört mångfacetterad. Men den flyger ändå lite under radarn. Har faktiskt aldrig fått någon spontan kommentar om den. I de flesta situationer ser tavlan inte ens grön ut, utan svart. Men, när solen tittar fram kan man bli sittande långa stunder och bara glo på tavlan. Det är en så kallad "sun-burst"
tavla vilket innebär att det strålar ut "ekrar" (i brist på bättre ord) från centrum. Vet faktiskt inte vilken teknik som används för att åstadkomma den effekten. Tavlan är av vad Rolex kallar "green gold". Vad jag lyckats läsa mig till är det en blandning av aluminium och guld som får denna färg. Uppgifter är dock inte helt lätta att hitta. Rolex har ju som bekant en helt egen guldsmedja "in-house" med experimentverkstad und alles. Nåväl, tavlan går, beroende på ljusförhållanden från svart till gräsgrönt, alltså det där tidiga, skira, gräset som nästan slår över i lime. Helt magnifikt, men lyckligtvis nästan bara när man tittar riktigt nära, dvs har klockan på sig själv. Andra, som tittar på lite avstånd, ser mer en mossgrön nyans. Ibland slår den I blågrönt.
Här och där på forumen har man sett kommentarer om att vridringen inte matchar tavlan. Det är
nog viss sanning i det. Det beror på att tavlan har en sådan enorm variation medans vridringens gröna färg är lite "stum" i jämförelse. Vid precis rätt ljus matchar de, men inte alltid.
Man har även sett kommentarer om att Hulkens gröna färg skulle skära sig mot kläderna man har på sig och inte vara lika lätt att anpassa sin garderob till (eller vice versa). Nu är jag som sagt ingen purist, men det har aldrig varit ett problem för mig. Det är klart att om man bär klockan utanpå manschetten, Gianni Agnelli-style, och har en laxrosa skjorta på sig så kanske det blir lite tokigt, men för oss vanliga dödliga torde det vara ett hanterbart problem.
'
Så, lite mer samlat, varför är Hulken en keeper som gjort mig till en (nästan) OWG:
Det är en Rolex. Det är en SubC Date. Bättre finns inte. (Jo, okejrå, men inom rimliga gränser menar jag).
Den sticker ut. Den är lite "in your face". Men inte jättemycket. Jag är en rebell! Fast bara lite.
Den har så mycket variation. I tråkigt ljus är den tråkig. I bra ljus är den nästan för galen. Och allt däremellan.
Jag gillar den. Så det så!
Hoppas denna lilla betraktelse kan vara av nytta för läsaren!
mvh
garfield
