När utvecklingen av Spring Drive började i slutet av 1970 talet (1977) reulterade den i 230 patent och ett helt unikt urverk. Själva tekniken har presenterats på andra ställen här på forumet.
2005 presenterade Seiko Spring drive med automatiskt uppdrag, vilket alltså i år är 10 år sedan.
Grundläggande är iaf att kraften från uppdragsfjädern inte delas upp i segment via ett spärrsystem utan regleras kontinuerligt via en broms som styrs och jämförs mot en quartzreferens, detta ger en (för ögat) helt flytande gång på sekundvisaren. Allt drivs av energi alstrat i klockans uppdragsfjäder.
Det finns ett gäng kronografverk som bygger på Spring Drive tekniken.
I nedanstående specifika fall är det en Grand Seiko 9R86 kaliber, vilket innebär en ordentligt genomarbetad pjäs, men med samma DNA som 5R86. Grundfunktionerna och specifikationerna för tidshållningen är dock samma. Detta är i mina ögon höjdpunkten för Spring drive i Grand Seikos sortiment
Min klocka är en s.k. Master shop edition. Jag föll för den mörkt gröna tavlan som upplevs svart, men i rätt ljus producerar en underbart mörk grön nyans - inte helt olik en Jaguars British racing green.
Diametern är lite drygt 43mm och höjden runt 15mm. Glasbaksida och distinkta tryckknappar (som det råder delade meningar kring designen av). Knapparna är en flirt med Seikos tidigare stoppur. Detta är något som Seiko ofta gör, hittar element som kopplar ihop de olika designperioderna i företagets historia.
Såsom alla andra Grand Seikos har visare och boett en karaktäristisk fasettering och slipning (Zaratsu), en del av märkets "grammar of design" som togs fram på 60-talet. Man har lagt ned otroligt mycket möda på att särskilja kronografvisarna från övriga visare, genom att mattborsta dem, de ser i det närmsta ut att vara påmålade med silverpasta.
Grand Seiko är mästerliga på att skapa nivåer i en tavla med hjälp av polering och mönster i urtavlan.
Till exempel ser totalisatorerna för kronografen svarta ut mot grön bakgrund, trots att hela urtavlan är i samma gröna nyans. Detta optiska fenomen skapas genom en annorlunda räffling.
Nu var det ju Spring drive, 10-års jubileum och kronograf, som jag hintade om i trådrubriken.
Min klocka har ju egentligen inget att göra med 10-års jubileet, men har ett Spring drive hjärta. Jag är inget annat än fullständigt förtjust i detta urverk, som producerar sådan precision och tillförlitlighet och vill passa på att gratta Spring drive på 10-års jubileet.
2005 presenterade Seiko Spring drive med automatiskt uppdrag, vilket alltså i år är 10 år sedan.
Grundläggande är iaf att kraften från uppdragsfjädern inte delas upp i segment via ett spärrsystem utan regleras kontinuerligt via en broms som styrs och jämförs mot en quartzreferens, detta ger en (för ögat) helt flytande gång på sekundvisaren. Allt drivs av energi alstrat i klockans uppdragsfjäder.
Det finns ett gäng kronografverk som bygger på Spring Drive tekniken.
I nedanstående specifika fall är det en Grand Seiko 9R86 kaliber, vilket innebär en ordentligt genomarbetad pjäs, men med samma DNA som 5R86. Grundfunktionerna och specifikationerna för tidshållningen är dock samma. Detta är i mina ögon höjdpunkten för Spring drive i Grand Seikos sortiment
Min klocka är en s.k. Master shop edition. Jag föll för den mörkt gröna tavlan som upplevs svart, men i rätt ljus producerar en underbart mörk grön nyans - inte helt olik en Jaguars British racing green.
Diametern är lite drygt 43mm och höjden runt 15mm. Glasbaksida och distinkta tryckknappar (som det råder delade meningar kring designen av). Knapparna är en flirt med Seikos tidigare stoppur. Detta är något som Seiko ofta gör, hittar element som kopplar ihop de olika designperioderna i företagets historia.
Såsom alla andra Grand Seikos har visare och boett en karaktäristisk fasettering och slipning (Zaratsu), en del av märkets "grammar of design" som togs fram på 60-talet. Man har lagt ned otroligt mycket möda på att särskilja kronografvisarna från övriga visare, genom att mattborsta dem, de ser i det närmsta ut att vara påmålade med silverpasta.
Grand Seiko är mästerliga på att skapa nivåer i en tavla med hjälp av polering och mönster i urtavlan.
Till exempel ser totalisatorerna för kronografen svarta ut mot grön bakgrund, trots att hela urtavlan är i samma gröna nyans. Detta optiska fenomen skapas genom en annorlunda räffling.
Nu var det ju Spring drive, 10-års jubileum och kronograf, som jag hintade om i trådrubriken.
Min klocka har ju egentligen inget att göra med 10-års jubileet, men har ett Spring drive hjärta. Jag är inget annat än fullständigt förtjust i detta urverk, som producerar sådan precision och tillförlitlighet och vill passa på att gratta Spring drive på 10-års jubileet.
