vad slits mindre?, det vanliga gångtåget från fjäder till running second? eller kronomekanismen? varför?
går det lättare om man lägger på kronon eller vad ändras?
Den stora skillnaden i slitage är att specifikt på 6139an så är centrumkronografhjulet uppbyggt så att man frikopplar axeln (med tillhörande sekundvisare) från hjulet när kronon står stilla. Själva hjulet snurrar alltså fortfarande, men det har inga rubinlagringar, så friktionen blir högre, och hjulet slits mer. När kronon är igång kopplas istället hjulet och axeln ihop, och har en vanlig rubinlagring, vilket ger mindre friktion.
om det är begränsningen, hur påverkas det av att kronon är på kontinuerligt?
Gångreserven i en klocka avgörs av två faktorer. Hur många varv fjädern kan vridas upp, och hur många av dessa varv som kan vridas ur innan friktionen i löpverket blir större än fjädern orkar driva den.
Normalt sett är klockor designade till att kunna vrida ur hela fjädern, dvs friktionen blir aldrig större än att hela fjädern kan användas, men om klockan har högre friktion än normalt (har servicebehov) så orkar inte fjädern driva löpverket tills den är helt urvriden (fjäderns kraft minskar när det är färre varv kvar än när den är helt uppdragen).
Självklar kan en kronograf som är på öka friktionen, och därmed minska gångreserven, men sannolikt bara om klockan har servicebehov. I vissa fall (t.ex 6139) kan även friktionen minska. Fjädern vrids alltså inte ur snabbare med krono av eller på, utan det som påverkas är om fjädern orkar driva verket hela vägen tills den är helt urvriden eller inte.
Däremot kan ju en krono som är på ge mer slitage i delar som inte är designade för att vara i konstant rörelse, som
@Undersköterskan påpekar. Det kan ju i sin tur ge ett ökat slitage - friktion - servicebehov som i sin tur på sikt ger en sämre gångreserv.
