Marckus
Panerai
God kväll,
Tänkte dela med mig av lite bilder och tankar kring mitt senaste tillskott i familjen. En Rolex Air king.
Har testat en del vintagerollar, och har alltid uppskattat att titta på uren och känna dem i handen, men aldrig riktigt hållit kvar vid någon av dem. Min första manuella oysterdate med vit urtavla och stavindex var med ett bra tag tills jag fick avsmak för manuella urverk kombinerade med skruvkronor. Nästa vintagedressare i 34mm-utförande blev en automatisk date. Även stavindex denna gång, men med en blå urtavla som var härlig att titta på under min starka bordslampa. Men klockan saknade ändå något. Vad det var den saknade kan jag inte sätta fingret på, men ni som vet hur det känns när en klocka lämnar en oberörd känner igen känslan... Klockan såldes och jag har varit helt ointresserad av liknande ur i samma storlek. Fram till I slutet på augusti i år då jag stod och pratade klockor på dålig skolfranska med ett biträde på http://www.l-in-temporel.fr/. Förutom en PN daytona och några charmiga bubble backs fick jag ögonen på Rolex billigaste, kanske tråkigaste och minst populära modell. -Air king. De som tilltalade mig där och då var främst de äldre modellerna med varierande tavlor och index, som i mina ögon kändes som intressanta och ovanliga klockor med mycket känsla. En air king hade jag aldrig provat, och varför inte? Det lockade att återigen få känna på en klocka i "rätt" storlek med ett fint urverk och vacker boett. Sedan besöket på lintemporel och många andra vintagehandlare i Paris kollade jag nu efter rätt air king, i rätt skick och till rätt pris. Var nära att hugg på en svarttavlad 5500 med stavindex på chrono24. Men något annat kom i vägen...
Så här har ni en av mina nya följeslagare, en Air King 5500 super precision (1530) från 1958. Knappast något uppseendeväckande, ovanligt eller flashigt, men just vad jag var ute efter. -Och fy fan vad det är skönt när man tror att man har hittat hem!
(Blundar för gravyren på baksidan för tillfället och än så länge har det fungerat)
Den här klockan känns som något speciellt. Är förtrollad av den svarta sekundvisaren tillsammans med arrowheadvisarna och patinan på urtavlan. Den här får nog stanna ett tag till...
Tänkte dela med mig av lite bilder och tankar kring mitt senaste tillskott i familjen. En Rolex Air king.
Har testat en del vintagerollar, och har alltid uppskattat att titta på uren och känna dem i handen, men aldrig riktigt hållit kvar vid någon av dem. Min första manuella oysterdate med vit urtavla och stavindex var med ett bra tag tills jag fick avsmak för manuella urverk kombinerade med skruvkronor. Nästa vintagedressare i 34mm-utförande blev en automatisk date. Även stavindex denna gång, men med en blå urtavla som var härlig att titta på under min starka bordslampa. Men klockan saknade ändå något. Vad det var den saknade kan jag inte sätta fingret på, men ni som vet hur det känns när en klocka lämnar en oberörd känner igen känslan... Klockan såldes och jag har varit helt ointresserad av liknande ur i samma storlek. Fram till I slutet på augusti i år då jag stod och pratade klockor på dålig skolfranska med ett biträde på http://www.l-in-temporel.fr/. Förutom en PN daytona och några charmiga bubble backs fick jag ögonen på Rolex billigaste, kanske tråkigaste och minst populära modell. -Air king. De som tilltalade mig där och då var främst de äldre modellerna med varierande tavlor och index, som i mina ögon kändes som intressanta och ovanliga klockor med mycket känsla. En air king hade jag aldrig provat, och varför inte? Det lockade att återigen få känna på en klocka i "rätt" storlek med ett fint urverk och vacker boett. Sedan besöket på lintemporel och många andra vintagehandlare i Paris kollade jag nu efter rätt air king, i rätt skick och till rätt pris. Var nära att hugg på en svarttavlad 5500 med stavindex på chrono24. Men något annat kom i vägen...
Så här har ni en av mina nya följeslagare, en Air King 5500 super precision (1530) från 1958. Knappast något uppseendeväckande, ovanligt eller flashigt, men just vad jag var ute efter. -Och fy fan vad det är skönt när man tror att man har hittat hem!
(Blundar för gravyren på baksidan för tillfället och än så länge har det fungerat)
Den här klockan känns som något speciellt. Är förtrollad av den svarta sekundvisaren tillsammans med arrowheadvisarna och patinan på urtavlan. Den här får nog stanna ett tag till...
