Specifikationer
Märke: Rolex
Modell: Sea-Dweller, SD4000, 116600
Lanserades: 2014
Boett: 40mm x 15mm
Bandbredd: 20mm
Lug-lug (vertikalt): 47mm
Urverk: Rolex (inhouse) 3135, 28800bph. 50hrs pwr, datum (quickset, quickshift), automat/manuell uppdragning, hackfunktion, COSC.
Pris: 88200kr inkl moms.
Boett
Detta är den enda modeller med denna boett i Rolex modell-linje. Den skiljer sig mot SubC och GMTc på det sätt att den inte riktigt är en "maxi-boett". Bandhornen är smalare än de hos tidigare nämnda modeller, vilket ger ett smäckrare uttryck. Det är lite komiskt då detta är den klocka förutom DSSD som räknas som Rolex professionella dykarklockor (typ), vilket rent logiskt borde innebära att den skulle kunna tillåtas vara lite större och klumpigare än exempelvis SubC.
Hur som helst har boetten varit ett välkommet tillskott i modell-linjen och Rolex fanboys verkar gilla att det gör att boetten har fler likheter med Rolex 5-siffriga dykreferenser, exempelvis 16600. Personligen tycker jag att det ger boetten ett mer proportionerligt intryck än den på exempelvis SubC.
Boetten har skarpa kanter vilket jag trodde skulle störa ur bekvämlighetssynpunkt, men den upphöjda baksidan får klockan att sitta bra på min 18,5cm handled. Tyvärr saknar boetten borrade bandhorn vilket enligt mig är helt tokigt på en dykarklocka.
På ena sidan har vi kronan och de val avvägda kronskydden, vilka även de är lite mindre än på SubC. Kronan är en fröjd att manövrera och det känns som att risken för att skruva in den fel är minimal. De tre prickarna på kronan indikerar att klockan har Rolex triplock-krona, vilket innebär tre packningar istället för en (vilket är standard).
På andra sidan har vi He-ventilen vilken aldrig kommer fylla någon funktion för mig då jag aldrig kommer att befinna mig i en tryck-kammare (där klockan riskerar att fyllas med helium). Ventilen har en packning som automatiskt håller klockan tät vid tryck utifrån, men som med hjälp av en fjäder öppnar ventilen utåt om klockan utsätts för övertryck inifrån. Den är för övrigt konstruerad i titan vilket förklarar färgskillnaden.
Baksidan är som vanligt med Rolex görtråkig med sparsam information.
Vridring och glas
Inlägget är keramiskt och enligt Rolex super-reptåligt då det tillverkas under mycket höga temperaturer (troligtvis av alver). Färgen i inlägget är platina och inlägget sägs även vara opåverkat av uv-strålar från solen. Känslan i vridringen är mycket bra trots brist på gummipackning, den är lätt att greppa och den klickar med 120 klick.
Glaset är upphöjt safirglas och en rolig detalj är att rehaultringen sticker upp ovanför vridringen. Det ger ett bra djup i klockan samtidigt som den inte känns tjock.
Tyvärr saknar glaset både inre och yttre AR-behandling. Att glaset även saknar inre AR är enligt mig helt vansinnigt då det förstör läsbarheten både vid avläsning och fotografering.
Länk och lås
Nu har vi nog kommit till den bästa delen av klockan. Länken är väldigt stabil med tjocka skruvade solida länkdelar. Skruvarna är förövrigt låsta med lock tite och skruvarna är stora med bra gängor vilket gör de lätta att skruva in/ut. Länkdelara är för övrigt stela på så sätt att mittdelen sitter stelt ihop med ytterdelarna. Detta skulle kunna leda till en stel känsla i länken, men länkbitarna är lätt böjda, så länken sitter kanon på handleden.
Ändlänkarna går lite utanför bandhornen vilket är lite underligt, men jag utgår från att det är en lösning för att klockan ska bli lite längre och sitta bra på handleden utan att boetten ska behöva bli för lång. Länken avsmalnar till 15mm, men spännet är 17mm.
Spännet har enbart gjutna delar vilket gör att det känns väldigt stabilt.
Mikrojusteringen (glide lock) kan inte göras med klockan på handleden, men lösningen är ändå riktigt smidig. Glidelock fungerar genom att ena änden av länken går att spärra loss så man kan "glida den" utåt eller inåt för att öka/minska storleken på länken (2mmx10). När man är färdig klickar man till tillbaka länken så den fäster i låset igen.
Längden på låset har inte stört mig det minsta, troligtvis för att dykförlängningen är bortmonterad. Jag upplever inte spännet som tjockt eller obstruerande. Det är lätt att få till en perfekt passning.
lume, tavla och visare
Tavlan beskrivs som matt, men jag skulle snarare säga halvblank. Datumfönstret är diskret fasat. Massvis av text finns det såklart i vanlig Rolexanda (7 rader) och tre av textraderna är väl egentligen onödiga enligt mig, men de stör inte på handleden då allt utom "ROLEX" och "SEA-DWELLER" är skrivet med tunn text. Texten ROLEXROLEXROLEX på rehaultringen är diskret på handleden. Visare och index är i vitguld och skimrar helt OK. Tyvärr gör bristen på AR-behandling att man sällan kan beskåda detaljerna på tavla/visare och att klocka ibland är svåravläst.
Lyspastan är blå och inte direkt någon höjdare. Den lyser ytterst svagt på morgonen om man ljusladdar klockan på kvällen och den initiala starka lysförmågan försvinner relativt fort (efter ungefär 30min).
På handleden
Man kan ju tro att en klocka vattentät till 4000 feet/1220m ska vara stor, klumpig och obekväm, men icke. Detta är modellens bästa egenskap skulle jag säga. Den är absolut smidig nog att ha som daglig klocka och om man planerar/måste bli OWG så är modellen ett bra alternativ ur den synpunkten förutsatt att man har normalstora handleder. Det är absolut en tung klocka, men på länk upplever jag den relativt välbalanserad och inte störande topptung. Jag upplever den inte heller särskilt tjock. 15mm tjocklek är ju inte tunt, men minst 1mm av detta är glaset och 14mm tjock boett på en dykarklocka tycker jag ändå är helt acceptabelt. Som referens tyckte jag att SEIKOs mm300 (SBDX001, 16mm) var för tjock och topptung.
Storleken är alltså sammantaget mycket bra på min handled. Den är tillräckligt stor för att man inte ska tycka den är för liten, samtidigt som den är lagom liten att vara smidig till vardags.
Summering
Jag skulle nog våga säga att detta är en OWG-klocka. Inte för att jag kommer vara tvungen att vara det eller för att jag kommer bli OWG, utan snarare för att den bärs kanon, den har de funktioner man behöver och för att den är stilren nog att fungera till allt samtidigt som den har lite roliga detaljer att studera. Den är även lite ovanligare än SubC pga priset, vilket ger lite extra exklusivitetskänsla. Att hela boettens ovansida är borstad ser jag som positivt då det bör innebära att klockan kommer kännas fräsch länge. Tidhållningen på mitt exemplar är förutsägbar på konstant +3spd. Det enda egentliga negativa är bristen på AR-behandling under glaset, samt att det inte finns någon i mitt närområde som kan serva den pga att vattentätheten kräver dyr trycktestsutrustning, vilket innebär att den kommer åka till STHLM när det väl blir dags.
Betyg: YYYYy (av YYYYY)
Märke: Rolex
Modell: Sea-Dweller, SD4000, 116600
Lanserades: 2014
Boett: 40mm x 15mm
Bandbredd: 20mm
Lug-lug (vertikalt): 47mm
Urverk: Rolex (inhouse) 3135, 28800bph. 50hrs pwr, datum (quickset, quickshift), automat/manuell uppdragning, hackfunktion, COSC.
Pris: 88200kr inkl moms.
Boett
Detta är den enda modeller med denna boett i Rolex modell-linje. Den skiljer sig mot SubC och GMTc på det sätt att den inte riktigt är en "maxi-boett". Bandhornen är smalare än de hos tidigare nämnda modeller, vilket ger ett smäckrare uttryck. Det är lite komiskt då detta är den klocka förutom DSSD som räknas som Rolex professionella dykarklockor (typ), vilket rent logiskt borde innebära att den skulle kunna tillåtas vara lite större och klumpigare än exempelvis SubC.
Hur som helst har boetten varit ett välkommet tillskott i modell-linjen och Rolex fanboys verkar gilla att det gör att boetten har fler likheter med Rolex 5-siffriga dykreferenser, exempelvis 16600. Personligen tycker jag att det ger boetten ett mer proportionerligt intryck än den på exempelvis SubC.
Boetten har skarpa kanter vilket jag trodde skulle störa ur bekvämlighetssynpunkt, men den upphöjda baksidan får klockan att sitta bra på min 18,5cm handled. Tyvärr saknar boetten borrade bandhorn vilket enligt mig är helt tokigt på en dykarklocka.
På ena sidan har vi kronan och de val avvägda kronskydden, vilka även de är lite mindre än på SubC. Kronan är en fröjd att manövrera och det känns som att risken för att skruva in den fel är minimal. De tre prickarna på kronan indikerar att klockan har Rolex triplock-krona, vilket innebär tre packningar istället för en (vilket är standard).
På andra sidan har vi He-ventilen vilken aldrig kommer fylla någon funktion för mig då jag aldrig kommer att befinna mig i en tryck-kammare (där klockan riskerar att fyllas med helium). Ventilen har en packning som automatiskt håller klockan tät vid tryck utifrån, men som med hjälp av en fjäder öppnar ventilen utåt om klockan utsätts för övertryck inifrån. Den är för övrigt konstruerad i titan vilket förklarar färgskillnaden.
Baksidan är som vanligt med Rolex görtråkig med sparsam information.
Vridring och glas
Inlägget är keramiskt och enligt Rolex super-reptåligt då det tillverkas under mycket höga temperaturer (troligtvis av alver). Färgen i inlägget är platina och inlägget sägs även vara opåverkat av uv-strålar från solen. Känslan i vridringen är mycket bra trots brist på gummipackning, den är lätt att greppa och den klickar med 120 klick.
Glaset är upphöjt safirglas och en rolig detalj är att rehaultringen sticker upp ovanför vridringen. Det ger ett bra djup i klockan samtidigt som den inte känns tjock.
Tyvärr saknar glaset både inre och yttre AR-behandling. Att glaset även saknar inre AR är enligt mig helt vansinnigt då det förstör läsbarheten både vid avläsning och fotografering.
Länk och lås
Nu har vi nog kommit till den bästa delen av klockan. Länken är väldigt stabil med tjocka skruvade solida länkdelar. Skruvarna är förövrigt låsta med lock tite och skruvarna är stora med bra gängor vilket gör de lätta att skruva in/ut. Länkdelara är för övrigt stela på så sätt att mittdelen sitter stelt ihop med ytterdelarna. Detta skulle kunna leda till en stel känsla i länken, men länkbitarna är lätt böjda, så länken sitter kanon på handleden.
Ändlänkarna går lite utanför bandhornen vilket är lite underligt, men jag utgår från att det är en lösning för att klockan ska bli lite längre och sitta bra på handleden utan att boetten ska behöva bli för lång. Länken avsmalnar till 15mm, men spännet är 17mm.
Spännet har enbart gjutna delar vilket gör att det känns väldigt stabilt.
Mikrojusteringen (glide lock) kan inte göras med klockan på handleden, men lösningen är ändå riktigt smidig. Glidelock fungerar genom att ena änden av länken går att spärra loss så man kan "glida den" utåt eller inåt för att öka/minska storleken på länken (2mmx10). När man är färdig klickar man till tillbaka länken så den fäster i låset igen.
Längden på låset har inte stört mig det minsta, troligtvis för att dykförlängningen är bortmonterad. Jag upplever inte spännet som tjockt eller obstruerande. Det är lätt att få till en perfekt passning.
lume, tavla och visare
Tavlan beskrivs som matt, men jag skulle snarare säga halvblank. Datumfönstret är diskret fasat. Massvis av text finns det såklart i vanlig Rolexanda (7 rader) och tre av textraderna är väl egentligen onödiga enligt mig, men de stör inte på handleden då allt utom "ROLEX" och "SEA-DWELLER" är skrivet med tunn text. Texten ROLEXROLEXROLEX på rehaultringen är diskret på handleden. Visare och index är i vitguld och skimrar helt OK. Tyvärr gör bristen på AR-behandling att man sällan kan beskåda detaljerna på tavla/visare och att klocka ibland är svåravläst.
Lyspastan är blå och inte direkt någon höjdare. Den lyser ytterst svagt på morgonen om man ljusladdar klockan på kvällen och den initiala starka lysförmågan försvinner relativt fort (efter ungefär 30min).
På handleden
Man kan ju tro att en klocka vattentät till 4000 feet/1220m ska vara stor, klumpig och obekväm, men icke. Detta är modellens bästa egenskap skulle jag säga. Den är absolut smidig nog att ha som daglig klocka och om man planerar/måste bli OWG så är modellen ett bra alternativ ur den synpunkten förutsatt att man har normalstora handleder. Det är absolut en tung klocka, men på länk upplever jag den relativt välbalanserad och inte störande topptung. Jag upplever den inte heller särskilt tjock. 15mm tjocklek är ju inte tunt, men minst 1mm av detta är glaset och 14mm tjock boett på en dykarklocka tycker jag ändå är helt acceptabelt. Som referens tyckte jag att SEIKOs mm300 (SBDX001, 16mm) var för tjock och topptung.
Storleken är alltså sammantaget mycket bra på min handled. Den är tillräckligt stor för att man inte ska tycka den är för liten, samtidigt som den är lagom liten att vara smidig till vardags.
Summering
Jag skulle nog våga säga att detta är en OWG-klocka. Inte för att jag kommer vara tvungen att vara det eller för att jag kommer bli OWG, utan snarare för att den bärs kanon, den har de funktioner man behöver och för att den är stilren nog att fungera till allt samtidigt som den har lite roliga detaljer att studera. Den är även lite ovanligare än SubC pga priset, vilket ger lite extra exklusivitetskänsla. Att hela boettens ovansida är borstad ser jag som positivt då det bör innebära att klockan kommer kännas fräsch länge. Tidhållningen på mitt exemplar är förutsägbar på konstant +3spd. Det enda egentliga negativa är bristen på AR-behandling under glaset, samt att det inte finns någon i mitt närområde som kan serva den pga att vattentätheten kräver dyr trycktestsutrustning, vilket innebär att den kommer åka till STHLM när det väl blir dags.
Betyg: YYYYy (av YYYYY)
.
