Jaha, ja, då var man med kvarts. Iofs inte min första kvartsklocka, jag har och har haft några trevliga vintage, några g-shocks och givetvis några Swatch...det ska också tilläggas att en batteridriven Momentum sitter säkert i klocklådan. Men vad jag däremot inte har haft förut är modernare kvartsur av lite högre kvalitet (no offense mot gamla batteriomegor, som de säger i Newark), jag har helt enkelt aldrig ägt en modern kvalitetsklocka med verkshöjd och batteridrift.
Men det har det alltså blivit ändring på. Det är nämligen dags för paketöppning (om än något försenad) och en liten recension av ett av mina senaste tillskott i klocklådan. Vi inleder väl med några klassiska paketöppningsbilder….
Trevlig svart ytterlåda....
Trevlig svart innebox i hårdare material...
Lite trivsamma manualer och garantipapper:
Och hepp! Här hittar vi skönheten, Sjöö Sandström UTC Skydiver....
Det här kommer alltså handla om Sjöö Sandströms i mitt tycke coolaste modell, UTC Skydiver. En modell som också är issued till personal i det svenska Flygvapnet. Och utan att ha ambitionen att låta som en folkhemsfundamentalist så känns det i sig som ett tillräckligt fräsigt upplägg för att väcka ha-begäret.
Klockan i sig är en välväxt sak, boetten mäter in på ståtliga 44mm med 22mm mellan bandhornen. I kombination med rejäla kronor och tryckknappar så får den rejäl handledsnärvaro. Den känns och syns.
Om den är för stor eller ej är alltid en sak mellan bäraren och dennes handled men på mig funkar det. Jag tycker dessutom att den sitter riktigt skönt, både på original gummiband och på det vintageläder jag fick hjälp av allas vår cheepo63 att sy upp. Gummibandet som sitter som original på min är komfortabelt och lagom tajt. Det känns som om bandet kommer hålla ihop fint även om jag kan sakna att det inte luktar vanilj...
Att hänga på en länk känns inte aktuellt, det blir för mycket plåtniklas för min smak iom med att klockan redan från början är så pass stor. På band känns den mer harmonisk. Nu varierar jag istället lite med att byta till vintagelädret och jag funderar lite på om jag ska införskaffa ett original läderband också som komplement. Jag gillar att variera looken lite och det är inte alltid som gummibandet känns helt klockrent.
Boetten är som nämnts 44mm och har 22mm mellan hornen. Tjockleken är inte heller den fy skam med ca 15mm. Men även om måtten är rejäla på papperet så känns den inte betungande stor på armen och jag tycker att det är bra harmoni i klockans linjer. Den är inte heller så fasligt tung vilket gör att den, trots storleken, inte känns som ett bojsänke runt vänstern.
Krona och tryckknappar känns harmoniska. Särskilt tryckknapparna tycker jag funkar fint och är snygga med sin ovala form och räfflade yta. Kronan är också den lagom stor och lätt att greppa. Hur det funkar med handskar på i ett flygplan vet jag inte, jag är dessutom flygrädd så pilotperspektivet överlämnar jag åt en riktig pilot att bedöma. Piloter kanske inte ens har handskar? Men det funkar för mig och det är ju det viktiga i detta sammanhang.
På minussidan ligger att kronan, om man som jag har klockan rätt nära handen, tenderar att skava lite på handloven. Men vill man vara fin så får man lida pin, och detta är nog svårt att runda om jag inte börjar bära mina klockor lite högre upp på armen. Kvalitetskänslan är riktigt bra, krona och knappar lirar fint, boetten känns tålig, vridringen sitter lagom tajt och allt känns väl ihopskruvat.
Bakboetten, som fästs med skruvar, är riktigt snygg med fina gravyrer och numrering. Det är också på bakboetten som den enda skillnaden mellan den civila versionen och flygvapenversionen sitter.
Civil version - baklock
Flygvapenversion - baklock
Som framgår av bilderna ovan så har den civila versionen inte samma gravering som den militära. Och jag är den förste att erkänna att den militära känns liiite hetare...men så länge ingen vid flyget goes 9:e kompaniet all over the place (guldstjärna till de som är med mig på den referensen...) så får jag helt enkelt klara mig med den vanliga svennebananbaksidan. Vilket iofs känns helt okej det också.
WR är satt till 100m och det känns som om det duger fint för att kunna ha den som badklocka eller om man trillar ner i sjön från ett JAS-plan. Inte för att jag badar men det är skönt att inte behöva ta av klockan i duschen.
Urverket då, är det något att ha? Är kvartsverk ens en gnutta fräscht? Jag måste nog svara ja på den frågan. Jag har varit hyfsat konsekvent i min ståndpunkt att coola urverk ska vara mekaniska men jag är efter ett par veckors använding benägen att svänga. Det finns en dos charm även med kvartsverk. Framförallt när det finns en packe bra funktioner som man kan pilla och greja med när man inte har bättre saker för sig.
Urverket i Skydivern är Sjöö Sandströms egna kaliber SS G5 som är ett modifierat kvartsverk från ETA. Funktionerna i klockan är dels den analoga visningen och dels de digitala displayerna där funktionerna för alarm, datum/vecka, andra tidszon, digital tidsvisning, timer och kronograf visas.
Funktionerna på den digitala displayen sköts, precis som den analoga visningen, också de i huvudsak från kronan. Genom att vrida kronan så byts funktionen ut i den digitala displayen. Smidig och cool lösning.
Displayen har bra upplysning och med en smart tillägssfunktion som gör att sekundvisaren stannar upp så länge displayen lyser, ja antar att det är för att visaren inte ska störa avläsningen på displayen. För mig funkar också displayens läsbarhet både i dagsljus och i mörker. Särskilt i mörker är det bra eftersom luminovan på visare och index är i svagaste laget.
Funktionsmässigt så är det väl egentligen inte så mycket som skiljer ut Skydivern från andra digitalare, funktionerna följer normen och det känns som om de har ett syfte. För mig personligen finns det dessutom en funktion på Skydivern som jag verkligen gillar, veckonumreringen. Det kan till synes vara en småsak men för mig är det mumma att få aktuell vecka snabbt visad. Jag tänker nämligen aldrig i veckor, vilket däremot alla andra verkar göra, det är skolinfo, det är medarbetare som ska ha semester, det är ditten och datten och allt ska specificeras med vilket veckonummer det inträffar. För mig, som aldrig tänker i veckonummer, så blir just veckofunktionen ett perfekt vardagsstöd...ett praktexempel på något jag inte visste att jag behövde förrän jag fick det.
Jag vet inte hur Skydivern står sig mot ex Breitlings kvartsmodeller (kika gärna på Tobbe-i-Etuna 's jämförande recension här: https://klocksnack.se/threads/en-jämförelse-skydiver-och-breitling.13187/) men i min bok står den bra på egna ben och vad jag förstått så har den också rönt mycket uppskattning hos de piloter den i första hand tagits fram för.
Sen har vi ju då det där med priset... Är det rimligt att betala norr om 20 lax för en batteriklocka? Är den värd pengarna?
Gällande rimligheten i dyra klockor så skippar jag den diskussionen helt. Det är klart det är rimligt, vi är ju på ett klockforum! Men är den värd pengarna? Ja, det skulle jag nog våga påstå. Kvalitetsmässigt ligger den, i mitt tycke, helt i par med klockor från andra tillverkare i samma prisklass. Frågan är snarare om det känns prisvärt med tanke på att det "bara" är en batteriklocka och man samtidigt kan få mycket kul mekaniskt för samma pengar. Här måste jag nog också säga ja. Det är en genomarbetad och bra klocka där kvartsverket är valt för att fylla ett faktiskt behov. Det är inte ditsatt istället för, det är ditsatt för att det de facto ska vara ett tåligt kvartsverk i klockan (om ni fattar hur jag menar) och den kompromisslösheten går igen i hela klockbygget. Skydivern känns helt enkelt väl utförd, vilket är en egenskap jag uppskattar hos klockor rent generellt. Både hos denna modell och andra modeller från andra tillverkare.
Jag har som sagt haft denna i ett par veckor nu och jag måste säga att jag är klart nöjd. Dels känns den väldigt bra på armen, jag gillar modellen och kvalitetskänslan. Dels bryter den av funktionsmässigt mot de andra klockorna jag har i lådan. Och jag är faktiskt positivt överraskad över att en kvartsklocka ändå kan bjuda på så mycket känsla och liv som den faktiskt gör. Den kanske är i biffigaste laget för att funka i alla sammanhang, men vill man ha en smidig, funktionell och snygg fritidsklocka med lite flair så är Skydivern ett mycket bra val!
Tack för titten (och kanske också för tålamodet om ni orkat läsa ända hit)!
Men det har det alltså blivit ändring på. Det är nämligen dags för paketöppning (om än något försenad) och en liten recension av ett av mina senaste tillskott i klocklådan. Vi inleder väl med några klassiska paketöppningsbilder….
Trevlig svart ytterlåda....
Trevlig svart innebox i hårdare material...
Lite trivsamma manualer och garantipapper:
Och hepp! Här hittar vi skönheten, Sjöö Sandström UTC Skydiver....
Det här kommer alltså handla om Sjöö Sandströms i mitt tycke coolaste modell, UTC Skydiver. En modell som också är issued till personal i det svenska Flygvapnet. Och utan att ha ambitionen att låta som en folkhemsfundamentalist så känns det i sig som ett tillräckligt fräsigt upplägg för att väcka ha-begäret.
Klockan i sig är en välväxt sak, boetten mäter in på ståtliga 44mm med 22mm mellan bandhornen. I kombination med rejäla kronor och tryckknappar så får den rejäl handledsnärvaro. Den känns och syns.
Om den är för stor eller ej är alltid en sak mellan bäraren och dennes handled men på mig funkar det. Jag tycker dessutom att den sitter riktigt skönt, både på original gummiband och på det vintageläder jag fick hjälp av allas vår cheepo63 att sy upp. Gummibandet som sitter som original på min är komfortabelt och lagom tajt. Det känns som om bandet kommer hålla ihop fint även om jag kan sakna att det inte luktar vanilj...
Att hänga på en länk känns inte aktuellt, det blir för mycket plåtniklas för min smak iom med att klockan redan från början är så pass stor. På band känns den mer harmonisk. Nu varierar jag istället lite med att byta till vintagelädret och jag funderar lite på om jag ska införskaffa ett original läderband också som komplement. Jag gillar att variera looken lite och det är inte alltid som gummibandet känns helt klockrent.
Boetten är som nämnts 44mm och har 22mm mellan hornen. Tjockleken är inte heller den fy skam med ca 15mm. Men även om måtten är rejäla på papperet så känns den inte betungande stor på armen och jag tycker att det är bra harmoni i klockans linjer. Den är inte heller så fasligt tung vilket gör att den, trots storleken, inte känns som ett bojsänke runt vänstern.
Krona och tryckknappar känns harmoniska. Särskilt tryckknapparna tycker jag funkar fint och är snygga med sin ovala form och räfflade yta. Kronan är också den lagom stor och lätt att greppa. Hur det funkar med handskar på i ett flygplan vet jag inte, jag är dessutom flygrädd så pilotperspektivet överlämnar jag åt en riktig pilot att bedöma. Piloter kanske inte ens har handskar? Men det funkar för mig och det är ju det viktiga i detta sammanhang.
På minussidan ligger att kronan, om man som jag har klockan rätt nära handen, tenderar att skava lite på handloven. Men vill man vara fin så får man lida pin, och detta är nog svårt att runda om jag inte börjar bära mina klockor lite högre upp på armen. Kvalitetskänslan är riktigt bra, krona och knappar lirar fint, boetten känns tålig, vridringen sitter lagom tajt och allt känns väl ihopskruvat.
Bakboetten, som fästs med skruvar, är riktigt snygg med fina gravyrer och numrering. Det är också på bakboetten som den enda skillnaden mellan den civila versionen och flygvapenversionen sitter.
Civil version - baklock
Flygvapenversion - baklock
Som framgår av bilderna ovan så har den civila versionen inte samma gravering som den militära. Och jag är den förste att erkänna att den militära känns liiite hetare...men så länge ingen vid flyget goes 9:e kompaniet all over the place (guldstjärna till de som är med mig på den referensen...) så får jag helt enkelt klara mig med den vanliga svennebananbaksidan. Vilket iofs känns helt okej det också.
WR är satt till 100m och det känns som om det duger fint för att kunna ha den som badklocka eller om man trillar ner i sjön från ett JAS-plan. Inte för att jag badar men det är skönt att inte behöva ta av klockan i duschen.
Urverket då, är det något att ha? Är kvartsverk ens en gnutta fräscht? Jag måste nog svara ja på den frågan. Jag har varit hyfsat konsekvent i min ståndpunkt att coola urverk ska vara mekaniska men jag är efter ett par veckors använding benägen att svänga. Det finns en dos charm även med kvartsverk. Framförallt när det finns en packe bra funktioner som man kan pilla och greja med när man inte har bättre saker för sig.
Urverket i Skydivern är Sjöö Sandströms egna kaliber SS G5 som är ett modifierat kvartsverk från ETA. Funktionerna i klockan är dels den analoga visningen och dels de digitala displayerna där funktionerna för alarm, datum/vecka, andra tidszon, digital tidsvisning, timer och kronograf visas.
Funktionerna på den digitala displayen sköts, precis som den analoga visningen, också de i huvudsak från kronan. Genom att vrida kronan så byts funktionen ut i den digitala displayen. Smidig och cool lösning.
Displayen har bra upplysning och med en smart tillägssfunktion som gör att sekundvisaren stannar upp så länge displayen lyser, ja antar att det är för att visaren inte ska störa avläsningen på displayen. För mig funkar också displayens läsbarhet både i dagsljus och i mörker. Särskilt i mörker är det bra eftersom luminovan på visare och index är i svagaste laget.
Funktionsmässigt så är det väl egentligen inte så mycket som skiljer ut Skydivern från andra digitalare, funktionerna följer normen och det känns som om de har ett syfte. För mig personligen finns det dessutom en funktion på Skydivern som jag verkligen gillar, veckonumreringen. Det kan till synes vara en småsak men för mig är det mumma att få aktuell vecka snabbt visad. Jag tänker nämligen aldrig i veckor, vilket däremot alla andra verkar göra, det är skolinfo, det är medarbetare som ska ha semester, det är ditten och datten och allt ska specificeras med vilket veckonummer det inträffar. För mig, som aldrig tänker i veckonummer, så blir just veckofunktionen ett perfekt vardagsstöd...ett praktexempel på något jag inte visste att jag behövde förrän jag fick det.
Jag vet inte hur Skydivern står sig mot ex Breitlings kvartsmodeller (kika gärna på Tobbe-i-Etuna 's jämförande recension här: https://klocksnack.se/threads/en-jämförelse-skydiver-och-breitling.13187/) men i min bok står den bra på egna ben och vad jag förstått så har den också rönt mycket uppskattning hos de piloter den i första hand tagits fram för.
Sen har vi ju då det där med priset... Är det rimligt att betala norr om 20 lax för en batteriklocka? Är den värd pengarna?
Gällande rimligheten i dyra klockor så skippar jag den diskussionen helt. Det är klart det är rimligt, vi är ju på ett klockforum!
Men är den värd pengarna? Ja, det skulle jag nog våga påstå. Kvalitetsmässigt ligger den, i mitt tycke, helt i par med klockor från andra tillverkare i samma prisklass. Frågan är snarare om det känns prisvärt med tanke på att det "bara" är en batteriklocka och man samtidigt kan få mycket kul mekaniskt för samma pengar. Här måste jag nog också säga ja. Det är en genomarbetad och bra klocka där kvartsverket är valt för att fylla ett faktiskt behov. Det är inte ditsatt istället för, det är ditsatt för att det de facto ska vara ett tåligt kvartsverk i klockan (om ni fattar hur jag menar) och den kompromisslösheten går igen i hela klockbygget. Skydivern känns helt enkelt väl utförd, vilket är en egenskap jag uppskattar hos klockor rent generellt. Både hos denna modell och andra modeller från andra tillverkare.
Jag har som sagt haft denna i ett par veckor nu och jag måste säga att jag är klart nöjd. Dels känns den väldigt bra på armen, jag gillar modellen och kvalitetskänslan. Dels bryter den av funktionsmässigt mot de andra klockorna jag har i lådan. Och jag är faktiskt positivt överraskad över att en kvartsklocka ändå kan bjuda på så mycket känsla och liv som den faktiskt gör. Den kanske är i biffigaste laget för att funka i alla sammanhang, men vill man ha en smidig, funktionell och snygg fritidsklocka med lite flair så är Skydivern ett mycket bra val!
Tack för titten (och kanske också för tålamodet om ni orkat läsa ända hit)!
