Eleganten
Omega
Tjena KS!
Nedanstående recension är hämtad från Klockrent.org: https://klockrent.org/2018/02/26/spinnaker-fleuss-med-vind-i-seglen/
Kolla gärna in våra andra recensioner och vår nya sajt
Spinnaker flyttar fram positionerna med nya Fleuss-kollektionen.
Spinnaker är ett av varumärkena som lyder under hus Dartmouth Brands Ltd. Som ni kanske hör på namnet, så har de hand om det mer marina sortimentet. De har ett gigantiskt urval av kollektioner (19 stycken för att vara exakt) och här finns allt från kvarts- och soldrivna ur till mekaniska tidmätare. Spinnaker rör sig i prisklassen under 5000 kronor och konkurrensen där är stenhård. Det är också mot den jag nu ställer en av deras senaste modeller, Fleuss SP-5055-05.
Spinnaker Fleuss SP5055-5.
Så varför titta närmare på en Spinnaker? Jo, för att på senare tid har de levererat alltmer intressanta kollektioner. De är inte längre bara billiga, de kan numer också titulera sig prisvärda (det väcker min nyfikenhet direkt). Det är framför allt här som Fleuss-kollektionen kommer in i bilden och ni kommer att förstå varför om en liten stund.
Spinnaker har hittills mestadels marknadsförts via ambassadörer och samarbeten, som på något sätt är kopplade till vattensporter, inte minst segling. Men de har ännu inte riktigt nått fram till den svenska klockpubliken.
Henry Fleuss, en sann pionjär.
Ni som kan er dykarhistoria vet att namnet Fleuss är hämtat från Henry Fleuss, som 1878 uppfann den första fristående andningsanordningen, som kunde användas under vatten. Även om det tre år innan den togs i bruk på riktigt.
Första intrycket
Första intrycket, första överraskningen. Jag hade väntat mig en traditionell liten fyrkantig papplåda. I stället möts jag av en avlång ask, som visserligen den också är en tydlig kompromiss för att hålla prislappen nätt och fin. Den försluts med hjälp av magneter (en liten trevlig detalj) och trots att den är väldigt simpel, så ger den en bättre upplevelse än förväntat. Av bilderna på hemsidan att döma (och därav mina lågt ställda förväntningar) är det här en annan, uppdaterad förpackning än den först kom med. Någon manual finns dock ej med, i stället hänvisas man till Spinnakers hemsida.
Men den riktigt stora överraskningen är klockan. Det slår mig på en gång att den både känns och ser betydligt dyrare ut än den faktiskt är. Mycket tack vare att man valt att lägga tid även på de mindre detaljerna. Att den gör sig oerhört bra på bild visste jag sedan innan, men den gör ett minst lika gott intryck ”live”. Den strukturerade urtavlan gör ett starkt intryck direkt och man har verkligen fått till det klassiska vintageutseendet. Det är heller ingen lättviktare det här. Den har en skön och balanserad tyngd, som bildar en solid känsla. Byggkvaliteten är det absolut sista man kan klaga på här.
Design och materialval
Känns estetiken igen? Om du svarar ja på den frågan men ändå inte riktigt kan placera varför, så ska jag hjälpa dig på traven. Det här är en hommage till tidiga och anrika Blancpain Fifty Fathoms. Och jag tycker att det är en riktigt värdig hyllning. Det är förstås frestande och alldeles för lätt att falla i ”Rolex-fällan” och skamlöst kopiera en ”Sub”. Men här har man valt en av mina personliga favoriter som förlaga och även om de designmässigt delar flera element, så finns det även detaljer som skiljer dem åt.
Föga överraskande är boetten tillverkad i rostfritt stål och i borstat utförande, men med polerade avfattningar på bandhornen. Den mäter 43 mm i diameter och är utrustad med ett välvt safirglas (utan anti-reflektiv behandling). Det senare är nytt för Spinnaker och en klar uppgradering mot tidigare härdade mineralglas. Den har även ett transparent baklock, från vilken man kan se urverket i arbete.
Kronan är polerad, sitter traditionsenligt placerad vid klockan 3 och signerad med Spinnakers logotyp. Den gör dock inte det mest gedigna intrycket. Den gör sitt jobb, men är både osmidig och ranglig.
Urtavlan är tydligt strukturerad, nästan frostad i sitt utförande. Det kan vara en vattendelare, men för mig förhöjer det intrycket. Siffrorna och indexmarkeringarna är applicerade och har, liksom visarna, en till synes naturligt gulnad ton. Vid klockan tre hittar vi ett datumfönster och jag gillar verkligen att det är svart, då det smälter in bra.
Ringen är enkelriktad och beklädd med välvt plexiglas. Estetiskt oerhört tilltalande och dessutom väldigt vintagetroget, men som ni alla känner till: repor och plexiglas går hand i hand. Visst hade safirglas inte riktigt givit samma vintage-feeling, men i det långa loppet hade det ändå varit att föredra. Man kan ändå komma tillräckligt nära den där vintage-looken man är ute efter här. Å andra sidan måste också prislappen justeras uppåt då. Alldeles oavsett är den relativt lätt att greppa, smidig att skruva på och samtidigt robust. På den sistnämnda fronten gör den ett mycket bättre intryck än till exempel min SKX007.
Armbandet är i ljusbrunt, vattentåligt läder – och en otroligt underlig upplevelse. Det är tjockt (3.5 mm), mjukt, väldigt ”svampigt” i sitt utförande framtill och mer traditionellt ”läderaktigt” baktill. Det har även en skarp skumgummidoft (som visserligen kan komma från förpackningen). Det är inte särskilt snyggt, men det sitter otroligt skönt och imponerande vattentätt kan jag intyga att det är. Allt som allt en väldigt märklig bekantskap. Det är också något jag tror att de flesta kommer att byta ut i sinom tid. Notera att alla som känt på det, utan att veta om att det var läder, trodde att det var någon gummivariant.
Under huven
Spinnaker har tagit för vana att mestadels använda sig av Miyota-verk, men här har man valt ett Seiko TMI NH35, vilket är såväl pålitligt, som bland de bättre valen i det här prissegmentet. Det är mer eller mindre samma som Seikos kaliber 4R36 som återfinns i flera av Seiko 5-modellerna. Inget som kittlar urverksnerven hos en riktig klockkonnässör, alltså. Men det hade å andra sidan varit, för att citera Kishti Tomita: ”orimligt!” att förvänta sig något annat.
Det är automatiskt, men går att dra upp för hand, samt har hackande sekunder. Det innehåller 24 juveler och tickar på med 21.600 vibrationer per timme.
Genom det transparenta baklocket ser vi den dekorerade rotorn En trevlig och ovanlig detalj i det här prissegmentet, även om utförandet är av enklare snitt.
Vad gäller precisionen, så lyckas just mitt exemplar att hålla sig på runt +6/+7 sekunder per dag, vilket får anses som väl godkänt i det här sammanhanget. Inte minst med tanke på Seikos specifikation, intervallet: -20/+40 per dag. De brukar å andra sidan rätt kraftigt underskatta sina urverks precision, för att på så vis få ett lite större svängrum gentemot konsumenten.
På handleden
Så till det viktigaste av allt: Känslan på handleden. Det där ögonblicket när man verkligen får lära känna klockan. Det är något alldeles särskilt med det, som inte liknar något annat. Ibland är det kärlek vid första ögonkastet, ibland uppstår ingenting.
Här blir jag inte upp över öronen förälskad, men vi blir kompisar snabbt. Jag har svårt att värja mig mot designen och trots sina 43 mm (stora klockor är alltid ett orosmoment för mig,) så sitter den både bra, bekvämt och snyggt. Och den ser något mindre ut än sina faktiska mått. Faktum är att den är riktigt trevlig. Jag är riktigt förtjust i den strukturerade urtavlan och visst kan man diskutera fenomenet fuskpatina, men jag är såld på de här färgkombinationerna. Jag får känslan av att det här kan vara en riktigt bra ”sommarbeater”.
Och det slår mig att den har många små trevliga detaljer som i det prissegment den befinner sig i är långt ifrån självklara. Den dekorerade rotorn och den signerade kronan, till exempel. Dessutom sitter vintageattributen som en smäck.
Den utger sig för att vara vattentät till 150 meter och nu är jag ingen dykare, men en hel del vatten har den fått uthärda. Och det har den klarat galant. Nyfiken som jag är har jag testat det vattenresistenta läderbandet ordentligt och utsatt det för ansenliga mängder vatten och snö. Till min förvåning tillika fascination har det, efter att det fått torka, inte lämnat några som helst spår.
Lysmassan är… inte lysande.
Lysmassan är dock inte riktigt i samma klass som en hel del övrigt. Jag gillar att både dykarringen, indexmarkeringar, siffror och visare har begåvats med ”lume”, men resultatet kunde och borde ha varit bättre. Det är inte dåligt, tiden är fortfarande lätt att läsa av, men den blir slagen av några av de närmsta konkurrenterna. Här har man en klar förbättringspunkt.
Summering
Den underbara urtavlan.
Jag gillar när man flyttar fram positionerna genom att förbättra kvaliteten, utan att tumma för mycket på prislappen. Det är precis vad Spinnaker har gjort här. Fleuss är Spinnakers klart mest lyckade kollektion hittills. Både vad gäller design och kvalitet. Nu kan man med gott samvete kalla sig för prisvärda. Det är så här man får vind i seglen och tar varumärket framåt.
Avsaknaden av anti-reflektiv behandling gör sig påmind emellanåt.
Visst finns det, som alltid i det här segmentet, diverse detaljer jag hade velat ha annorlunda. Men de allra flesta hade pressat prislappen uppåt. Till exempel tror jag att den hade sett riktigt bra ut på ett meshband eller någon rasslig länk. Jag hade av hållbarhetsskäl föredragit safirglas framför plexiglas på ringen. Och jag hade gärna sett en klarare lume. Dessutom hade jag önskat att den också fanns i en mindre storlek, på säg 40 mm. Men ska vi gå tillbaka i historien med Blancpain Fifty Fathoms, så är faktiskt Spinnaker Fleuss 43 mm närmare sin förlaga, som mätte 42 mm i diameter.
Snön är ingen match för det vattentäta armbandet.
Och när allt kommer omkring så gillar jag den här tidmätaren betydligt mer än jag hade förväntat mig. Överraskande mycket, faktiskt. Den lär få mer handledstid än till exempel min SKX, eftersom den vintageosande designen verkligen prickar rätt hos mig. Det faktum att den också har både safirglas och hackande sekund tippar över vågskålen ytterligare i Fleuss favör. Dessutom är finishen av bra snitt för prisklassen. Jag har sett klockor för tre gånger så mycket, där finishen varit betydligt sämre. Det har för övrigt varit något av en trend på senare tid i klockbranschen: att finishen på många håll helt enkelt inte längre håller samma klass som tidigare.
Fleuss i motljus.
Jag gick in i det här med väldigt lågt ställda förväntningar och kom ut ordentligt positivt överraskad på andra sidan.
För priset, runt 2500 kr, är det här inget annat än ett tvättäkta fynd (och du kan komma ned under 2000 kr med rabattkod). Du får mycket ”pang för pengarna”. Inte minst om du gillar dykarur, vintage-estetik och antingen har en mindre budget, eller vill ha en iögonfallande klocka att nöta på utan att tänka mer på det. Det är bara att hoppas att Spinnaker fortsätter på den inslagna vägen. Gör man det kan man konkurrera på riktigt i klassen under 5000 kronor och dessutom göra riktigt bra ifrån sig. Fleuss varken är eller aspirerar på att vara en high-end-klocka, men i det aktuella prissegmentet placerar den sig högt upp.
Jag kommer definitivt att nyfiket följa vad Spinnaker hittar på framöver. Jag hoppas till exempel att de både uppdaterar nuvarande kollektioner med safirglas, ”slimmar” utbudet litegrann, samt också vågar skapa en lite ”lyxigare” kollektion, som i sådana får kosta lite mer. Det skulle höja dem ytterligare ett par snäpp och vore ett naturligt nästa steg att ta för att lyfta varumärket. Man har inlett något riktigt bra med Fleuss-kollektionen. Det måste man bygga vidare på.
Föredrar du förresten en annan kulör, så finns Fleuss SP-5055 även i fem andra färger, som du kan se här nedan.
Omdöme
Positivt:
Ja, det här var en fin överraskning. Och det är dessutom ett riktigt kap.
Specifikationer:
Diameter: 43 mm
Tjocklek: 13.25 mm
Boettmaterial: Rostfritt stål
Bakboett: Transparent
Bezel: Enkelriktad
Vattentäthet: 150 meter
Urverk: Seiko TMI NH35 (automatiskt)
– Frekvens: 21.600 VpH
– Juveler: 24
– Gångreserv: 41 timmar
– Funktioner: Timmar, minuter, sekunder, datum
Material, armband: Vattenresistent läder, med spänne i rostfritt stål
Läs mer:
Spinnaker-Watches.com
Nedanstående recension är hämtad från Klockrent.org: https://klockrent.org/2018/02/26/spinnaker-fleuss-med-vind-i-seglen/
Kolla gärna in våra andra recensioner och vår nya sajt
Spinnaker flyttar fram positionerna med nya Fleuss-kollektionen.
Spinnaker är ett av varumärkena som lyder under hus Dartmouth Brands Ltd. Som ni kanske hör på namnet, så har de hand om det mer marina sortimentet. De har ett gigantiskt urval av kollektioner (19 stycken för att vara exakt) och här finns allt från kvarts- och soldrivna ur till mekaniska tidmätare. Spinnaker rör sig i prisklassen under 5000 kronor och konkurrensen där är stenhård. Det är också mot den jag nu ställer en av deras senaste modeller, Fleuss SP-5055-05.
Spinnaker Fleuss SP5055-5.
Så varför titta närmare på en Spinnaker? Jo, för att på senare tid har de levererat alltmer intressanta kollektioner. De är inte längre bara billiga, de kan numer också titulera sig prisvärda (det väcker min nyfikenhet direkt). Det är framför allt här som Fleuss-kollektionen kommer in i bilden och ni kommer att förstå varför om en liten stund.
Spinnaker har hittills mestadels marknadsförts via ambassadörer och samarbeten, som på något sätt är kopplade till vattensporter, inte minst segling. Men de har ännu inte riktigt nått fram till den svenska klockpubliken.
Henry Fleuss, en sann pionjär.
Ni som kan er dykarhistoria vet att namnet Fleuss är hämtat från Henry Fleuss, som 1878 uppfann den första fristående andningsanordningen, som kunde användas under vatten. Även om det tre år innan den togs i bruk på riktigt.
Första intrycket
Första intrycket, första överraskningen. Jag hade väntat mig en traditionell liten fyrkantig papplåda. I stället möts jag av en avlång ask, som visserligen den också är en tydlig kompromiss för att hålla prislappen nätt och fin. Den försluts med hjälp av magneter (en liten trevlig detalj) och trots att den är väldigt simpel, så ger den en bättre upplevelse än förväntat. Av bilderna på hemsidan att döma (och därav mina lågt ställda förväntningar) är det här en annan, uppdaterad förpackning än den först kom med. Någon manual finns dock ej med, i stället hänvisas man till Spinnakers hemsida.
Men den riktigt stora överraskningen är klockan. Det slår mig på en gång att den både känns och ser betydligt dyrare ut än den faktiskt är. Mycket tack vare att man valt att lägga tid även på de mindre detaljerna. Att den gör sig oerhört bra på bild visste jag sedan innan, men den gör ett minst lika gott intryck ”live”. Den strukturerade urtavlan gör ett starkt intryck direkt och man har verkligen fått till det klassiska vintageutseendet. Det är heller ingen lättviktare det här. Den har en skön och balanserad tyngd, som bildar en solid känsla. Byggkvaliteten är det absolut sista man kan klaga på här.
Design och materialval
Känns estetiken igen? Om du svarar ja på den frågan men ändå inte riktigt kan placera varför, så ska jag hjälpa dig på traven. Det här är en hommage till tidiga och anrika Blancpain Fifty Fathoms. Och jag tycker att det är en riktigt värdig hyllning. Det är förstås frestande och alldeles för lätt att falla i ”Rolex-fällan” och skamlöst kopiera en ”Sub”. Men här har man valt en av mina personliga favoriter som förlaga och även om de designmässigt delar flera element, så finns det även detaljer som skiljer dem åt.
Föga överraskande är boetten tillverkad i rostfritt stål och i borstat utförande, men med polerade avfattningar på bandhornen. Den mäter 43 mm i diameter och är utrustad med ett välvt safirglas (utan anti-reflektiv behandling). Det senare är nytt för Spinnaker och en klar uppgradering mot tidigare härdade mineralglas. Den har även ett transparent baklock, från vilken man kan se urverket i arbete.
Kronan är polerad, sitter traditionsenligt placerad vid klockan 3 och signerad med Spinnakers logotyp. Den gör dock inte det mest gedigna intrycket. Den gör sitt jobb, men är både osmidig och ranglig.
Urtavlan är tydligt strukturerad, nästan frostad i sitt utförande. Det kan vara en vattendelare, men för mig förhöjer det intrycket. Siffrorna och indexmarkeringarna är applicerade och har, liksom visarna, en till synes naturligt gulnad ton. Vid klockan tre hittar vi ett datumfönster och jag gillar verkligen att det är svart, då det smälter in bra.
Ringen är enkelriktad och beklädd med välvt plexiglas. Estetiskt oerhört tilltalande och dessutom väldigt vintagetroget, men som ni alla känner till: repor och plexiglas går hand i hand. Visst hade safirglas inte riktigt givit samma vintage-feeling, men i det långa loppet hade det ändå varit att föredra. Man kan ändå komma tillräckligt nära den där vintage-looken man är ute efter här. Å andra sidan måste också prislappen justeras uppåt då. Alldeles oavsett är den relativt lätt att greppa, smidig att skruva på och samtidigt robust. På den sistnämnda fronten gör den ett mycket bättre intryck än till exempel min SKX007.
Armbandet är i ljusbrunt, vattentåligt läder – och en otroligt underlig upplevelse. Det är tjockt (3.5 mm), mjukt, väldigt ”svampigt” i sitt utförande framtill och mer traditionellt ”läderaktigt” baktill. Det har även en skarp skumgummidoft (som visserligen kan komma från förpackningen). Det är inte särskilt snyggt, men det sitter otroligt skönt och imponerande vattentätt kan jag intyga att det är. Allt som allt en väldigt märklig bekantskap. Det är också något jag tror att de flesta kommer att byta ut i sinom tid. Notera att alla som känt på det, utan att veta om att det var läder, trodde att det var någon gummivariant.
Under huven
Spinnaker har tagit för vana att mestadels använda sig av Miyota-verk, men här har man valt ett Seiko TMI NH35, vilket är såväl pålitligt, som bland de bättre valen i det här prissegmentet. Det är mer eller mindre samma som Seikos kaliber 4R36 som återfinns i flera av Seiko 5-modellerna. Inget som kittlar urverksnerven hos en riktig klockkonnässör, alltså. Men det hade å andra sidan varit, för att citera Kishti Tomita: ”orimligt!” att förvänta sig något annat.
Det är automatiskt, men går att dra upp för hand, samt har hackande sekunder. Det innehåller 24 juveler och tickar på med 21.600 vibrationer per timme.
Genom det transparenta baklocket ser vi den dekorerade rotorn En trevlig och ovanlig detalj i det här prissegmentet, även om utförandet är av enklare snitt.
Vad gäller precisionen, så lyckas just mitt exemplar att hålla sig på runt +6/+7 sekunder per dag, vilket får anses som väl godkänt i det här sammanhanget. Inte minst med tanke på Seikos specifikation, intervallet: -20/+40 per dag. De brukar å andra sidan rätt kraftigt underskatta sina urverks precision, för att på så vis få ett lite större svängrum gentemot konsumenten.
På handleden
Så till det viktigaste av allt: Känslan på handleden. Det där ögonblicket när man verkligen får lära känna klockan. Det är något alldeles särskilt med det, som inte liknar något annat. Ibland är det kärlek vid första ögonkastet, ibland uppstår ingenting.
Här blir jag inte upp över öronen förälskad, men vi blir kompisar snabbt. Jag har svårt att värja mig mot designen och trots sina 43 mm (stora klockor är alltid ett orosmoment för mig,) så sitter den både bra, bekvämt och snyggt. Och den ser något mindre ut än sina faktiska mått. Faktum är att den är riktigt trevlig. Jag är riktigt förtjust i den strukturerade urtavlan och visst kan man diskutera fenomenet fuskpatina, men jag är såld på de här färgkombinationerna. Jag får känslan av att det här kan vara en riktigt bra ”sommarbeater”.
Och det slår mig att den har många små trevliga detaljer som i det prissegment den befinner sig i är långt ifrån självklara. Den dekorerade rotorn och den signerade kronan, till exempel. Dessutom sitter vintageattributen som en smäck.
Den utger sig för att vara vattentät till 150 meter och nu är jag ingen dykare, men en hel del vatten har den fått uthärda. Och det har den klarat galant. Nyfiken som jag är har jag testat det vattenresistenta läderbandet ordentligt och utsatt det för ansenliga mängder vatten och snö. Till min förvåning tillika fascination har det, efter att det fått torka, inte lämnat några som helst spår.
Lysmassan är… inte lysande.
Lysmassan är dock inte riktigt i samma klass som en hel del övrigt. Jag gillar att både dykarringen, indexmarkeringar, siffror och visare har begåvats med ”lume”, men resultatet kunde och borde ha varit bättre. Det är inte dåligt, tiden är fortfarande lätt att läsa av, men den blir slagen av några av de närmsta konkurrenterna. Här har man en klar förbättringspunkt.
Summering
Den underbara urtavlan.
Jag gillar när man flyttar fram positionerna genom att förbättra kvaliteten, utan att tumma för mycket på prislappen. Det är precis vad Spinnaker har gjort här. Fleuss är Spinnakers klart mest lyckade kollektion hittills. Både vad gäller design och kvalitet. Nu kan man med gott samvete kalla sig för prisvärda. Det är så här man får vind i seglen och tar varumärket framåt.
Avsaknaden av anti-reflektiv behandling gör sig påmind emellanåt.
Visst finns det, som alltid i det här segmentet, diverse detaljer jag hade velat ha annorlunda. Men de allra flesta hade pressat prislappen uppåt. Till exempel tror jag att den hade sett riktigt bra ut på ett meshband eller någon rasslig länk. Jag hade av hållbarhetsskäl föredragit safirglas framför plexiglas på ringen. Och jag hade gärna sett en klarare lume. Dessutom hade jag önskat att den också fanns i en mindre storlek, på säg 40 mm. Men ska vi gå tillbaka i historien med Blancpain Fifty Fathoms, så är faktiskt Spinnaker Fleuss 43 mm närmare sin förlaga, som mätte 42 mm i diameter.
Snön är ingen match för det vattentäta armbandet.
Och när allt kommer omkring så gillar jag den här tidmätaren betydligt mer än jag hade förväntat mig. Överraskande mycket, faktiskt. Den lär få mer handledstid än till exempel min SKX, eftersom den vintageosande designen verkligen prickar rätt hos mig. Det faktum att den också har både safirglas och hackande sekund tippar över vågskålen ytterligare i Fleuss favör. Dessutom är finishen av bra snitt för prisklassen. Jag har sett klockor för tre gånger så mycket, där finishen varit betydligt sämre. Det har för övrigt varit något av en trend på senare tid i klockbranschen: att finishen på många håll helt enkelt inte längre håller samma klass som tidigare.
Fleuss i motljus.
Jag gick in i det här med väldigt lågt ställda förväntningar och kom ut ordentligt positivt överraskad på andra sidan.
För priset, runt 2500 kr, är det här inget annat än ett tvättäkta fynd (och du kan komma ned under 2000 kr med rabattkod). Du får mycket ”pang för pengarna”. Inte minst om du gillar dykarur, vintage-estetik och antingen har en mindre budget, eller vill ha en iögonfallande klocka att nöta på utan att tänka mer på det. Det är bara att hoppas att Spinnaker fortsätter på den inslagna vägen. Gör man det kan man konkurrera på riktigt i klassen under 5000 kronor och dessutom göra riktigt bra ifrån sig. Fleuss varken är eller aspirerar på att vara en high-end-klocka, men i det aktuella prissegmentet placerar den sig högt upp.
Jag kommer definitivt att nyfiket följa vad Spinnaker hittar på framöver. Jag hoppas till exempel att de både uppdaterar nuvarande kollektioner med safirglas, ”slimmar” utbudet litegrann, samt också vågar skapa en lite ”lyxigare” kollektion, som i sådana får kosta lite mer. Det skulle höja dem ytterligare ett par snäpp och vore ett naturligt nästa steg att ta för att lyfta varumärket. Man har inlett något riktigt bra med Fleuss-kollektionen. Det måste man bygga vidare på.
Föredrar du förresten en annan kulör, så finns Fleuss SP-5055 även i fem andra färger, som du kan se här nedan.
Omdöme
Positivt:
- Den mönstrade tavlan.
- Finishen.
- Safirglas (långtifrån givet i den här prisklassen).
- Prisvärd.
- De små detaljerna (dekorerad rotor, signerad krona etc).
- Lysmassa på både tavla och bezel.
- Byggkvaliteten.
- Vintageestetiken (och en värdig hommage).
- Bezel i plexiglas (= repkänsligt)
- Styrkan på lysmassan är i underläge mot närmsta konkurrenterna
- Underligt armband (men vattentätt, som utlovat)
- Kronan hade kunnat vara både smidigare och stabilare
Ja, det här var en fin överraskning. Och det är dessutom ett riktigt kap.
Specifikationer:
Diameter: 43 mm
Tjocklek: 13.25 mm
Boettmaterial: Rostfritt stål
Bakboett: Transparent
Bezel: Enkelriktad
Vattentäthet: 150 meter
Urverk: Seiko TMI NH35 (automatiskt)
– Frekvens: 21.600 VpH
– Juveler: 24
– Gångreserv: 41 timmar
– Funktioner: Timmar, minuter, sekunder, datum
Material, armband: Vattenresistent läder, med spänne i rostfritt stål
Läs mer:
Spinnaker-Watches.com
