• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Rolex 116000 vs IWC 3239

nissehult

Patek
2-Faktor
Jag har så länge som jag kan minnas haft en fäbless för enkla och eleganta klockor, egentligen kanske elegantare än vad mitt arbetsliv, fritid och stil förväntar sig. Men vi har ju alla rätt att bära de klockor som vi trivs med. Jag tänkte här jämföra två stycken tre-handsklockor, IWC Ingenieur Automatic 3239 ("Ingenjören", "Ingy") och Rolex 116000 ("OP36"), som kanske kan ses som instegsklockor till respektive märke.

1.jpg


Fastän Ingenjören ligger högre i listpris (61000) idag (maj 2016) jämfört med OP36 (47750) så landar dom relativt jämsides hos gråhandlare och när man tittar på nyare begagnade exemplar. Därmed tycker jag att jämförelsen är relevant för de som har pengarna och letar tre-handare i denna prisklass (35-40000). Båda klockorna har liknande vattentäthet - OP36 till 100 meter och Ingenjören till 12 bar (drygt 100 meter) - Ingenjören har datumvisning med quick set.

Historia
Rolex började sin bana i England 1905 när Alfred Davis och svågern Hans Wilsdorf startade ett företag tillsammans. Företagsnamnet Rolex registrerades 1915 och 1919 flyttade företaget till Geneve i Schweiz. 1926 lanserade Rolex sin Oyster, det första vattentäta armbandsuret, och 1931 tillkom automatisk uppdragning av klockan med hjälp av en rotor - Oyster blev Oyster Perpetual.

IWC startades av amerikanen Florentine Ariosto Jones år 1868. Platsen var Schaffhausen i Schweiz. 1955 kom den första Ingenjören som referens 666. Men det var 1976 som Ingenjören spikade fast sig i klockvärldens historiebok genom ett helt nytt utseende med Ingenieur SL (referens 1832) designad av iconen Gérald Genta. Gentas DNA lever kvar i dagens referens 3239. Ingenjörens claim to fame är dess motståndskraft mot magnetiska fält - en klocka för dåtidens ingenjörer.

För mer historia, och mer komplett sådan, förlusta er i följande två länkar:

Själv så skall jag börja jämförelsen mellan mina två klockor...

Boett och glas
Klockans boett och dess tavlan utgör själva grunden för det första intrycket man får av en klocka. Föga förvånande så är det i utseendet som de största skillnaderna finns mellan våra båda klockor, OP36 och Ingenjören.

OP36 har den klassiska runda Oyster-boetten som så många andra klockor i olika prisklasser också har. Materialet är stålet 904L som Rolex började använda i mitten av 80-talet och som sedan mitten av 2000-talet använder i alla sina stålklockor - både i boetten och länken.

2.JPG


904L är ett mer svårarbetat material än den vanliga 316L som de flesta andra tillverkare använder sig av. Men med en högre halt av nickel, koppar, och lite annat så står det emot salt bättre än 316L och risken för rost är mindre. Huruvida nickel-allergiska personer reagerar mer på 904L än 316L är diskutabelt. Det är inte enbart mängden nickel som avgör hur en allergisk person reagerar utan även hur mycket nickel som frigörs från materialet. Jag har inte hittat så många rapporter på forum om allergiska personer som har reagerat extra mycket på Rolex.

OP36 har borstade bandhorn och polerade sidor. Den mäter 36mm i bredd och är 12mm hög. Rent proportionerligt så skulle OP36 må bra av att vara någon millimeter eller två tunnare. Nu är den lite lätt mullig och kan tyckas något topptung. Men som vanligt så är tjockleken en sak som man vänjer sig vid. Utseendemässigt så använder Rolex en del knep för att klockan skall uppfattas som tunnare:
  • Baksidan är rundad så att den "sjunker in" lite grand på handleden och tjockleken blir mindre synlig
  • Ringen runt glaset (bezel) är polerad och rundad och därmed ser klockan mer slimmad ut
  • Safir-glaset täcks inte helt av glasringen vilket ytterligare bidrar till illusionen att klockan är tunnare än sina 12mm.

3.JPG


(Ingenjören till vänster, OP36 till höger)

En kritik som inte sällan riktas mot Rolex är deras avsaknad av anti-reflexbeläggning (AR) på det platta safirglaset. Utan AR så blir de en hel del reflexer i glaset, speciellt med denna mörkare tavla. Att Rolex inte använder AR kan bero på att om/när AR-beläggningen blir dålig/spricker så blir det ganska fult på glaset. AR-beläggning är känsligt för snabba och kraftiga temperaturvariationer, något som vi glasögonbärare känner till. Ett exempel är värmevågen som slår emot ansiktet (och klockan) när man öppnar en uppvärmd ugn.

4.JPG


Ingenjören har en mer karaktäristisk och roligare form med DNA från designern Gérald Genta. Gérald Genta ligger bakom två av klockhistoriens mästerverk Audemar Pigets Royal Oak, Patek Philipes Nautilus, vars former går igen i Ingenjören. Detta är inte förvånande då Genta också designade den ursprungliga IWC Ingenieur SL från 1976.

5.JPG


Boetten som är 40mm bredd (exklusive kronan) är i borstat står (troligen 316L) med fem hål runt glasringen som skall efterlikna de skruvar man känner igen från Royal Oak. Hålen har potential att bli en utmaning när man vill städa bort eventuell smuts... Länken är integrerad i boetten och har raka fina linjer med elegant fasade kanter (bevels). På högra sidan börjar kronskydden tidigt på boetten och byggs upp för att bli rampliknande. Detta gör så att kronskydden blir ganska markanta och biffiga, men de bryter av klockans rundade form och tillför mer karaktär. Kronan är hyfsat rejäl och påminner i formen om ett massivt kugghjul som kan sitta i en stor maskin.

En av Ingenjörens stora fördelar för mig är dess tjocklek som är endast 10mm. Proportionerna 40mm bred och 10mm hög är mycket tilltalande och imponerande med tanke på att urverket är extra skyddad mot magnetism med hjälp av en inneslutning av järn. Baksidan är helt platt vilket gör att klockan ligger skönt och stabilt på armen.

6.JPG


Safirglaset är platt och har en utomordentlig AR-behandling som mycket effektivt tar bort reflexer. Ingenjören är därmed mycket mer lättfotograferad än OP36, vilken kanske syns på mina bilder.

7.JPG


Tavla och visare
Tavlan på detta exemplar av OP36 kallas för Red Grape och har en lila-röd lyster likt de röda druvorna du hittar i mataffären eller solstrålen som lyser genom ett glas med mörkt rött vin. När solen eller annan ljuskälla ligger på tavlan så får den en underbar sunburst-effekt som är en fröjd för ögat. I mörkare situationer så går tavlan lite mer åt djupt lila-blå och nästan med bruna toner.

8.jpg


På tavlan sitter helt rektangulära stavindex av vitt guld som markerar timmarna. Stavindexen är fyllda med lume. Klockan 3, 6 och 9 sitter det dubbla stavindex, och klockan tolv sitter Rolex-kronan likt en majestät på tronen. I ytterkant på tavlan sitter det sekundmarkeringar med siffror var 5:e sekund. Dessa sekundmarkeringar ger klockan ett lite sportigare utseende och passar bra in i helheten.

De klassiska raka visarna i baton-stil som är i vitt guld matchar givetvis indexmarkeringarna. I och med avsaknaden av AR på glaset så är ibland visarnas läsbarhet mot tavlan undermålig. Å andra sidan så blir läsbarheten mycket bra inomhus med lite mörkare ljus, detta på grund av den vita lumens kontrast mot den mörka tavlan.

Visarna och stavindexen ger klockan ett mycket klassiskt intryck - "gubbigt" kanske några tycker, men inte jag.

9.jpeg


Andra aktuella variationer på tavlan för OP36 är Steel, White Grape och Blue Arab (med siffrorna 3, 6, 9 istället för dubbla stavindex.) Som alternativ till Red Grape så skulle jag mycket väl kunna tänka mig Blue Arab.

Tavlan på Ingenjören är vit med guld-pläterade visare. Tavlan saknar sunburst-effekt men har i gengäld mer struktur i djup- och höjdled. Runt tavlan finns det en upphöjd och fasad kant med markerande streck varje minut och extra tjocka markeringar var femte minut. Detta gör så att tavlan känns nedsänkt i klockan. Mitt på tavlan finns också en urfräsning runtom som förstärker tavlans lek med djupet. Datumfönstret har även det fasade kanter och den vita datumtavlan smälter diskret in i tavlan.

10.JPG


Ingenjörens guld-pläterade stavindex är fasade i nederkant och ovantill har de en urgröpning som gör att de nästan ser ut som någon slags smal lucka som går att fälla upp. Klockan tolv markeras med dubbla stavindex. Minut- och timvisarna är delvis skeletterade raka visare med en spetsig topp. Den övre hälften av visarna är fyllda med lume. Visarna är lätt böjda längs med mitten för att bryta ljuset beroende på dess position. Sekundvisaren är en tunn visare i guld med ett lumenfyllt område nära slutet på visaren.

De fasade stavindexen och de böjda visarna ger liv åt tavlan när ljuset faller på den något gräddvita tavlan.

Det finns fyra varianter på Ingenjörens tavla:
  • svart tavla med rodium-pläterade visare
  • vit tavla med rodium visare
  • vit tavla med guld-pläterade visare
  • en begränsad upplaga med blå tavla och rodium visare. Den begränsade upplagan är tillverkad i 1500 exemplar.

Urverk

Vad det gäller urverk så drar Ingenjören det kortaste strået enligt många. IWCs urverk kallas för 30110 och är ett modifierat ETA 2892. Några hävdar att det är ett Sellita-producerat urverk (SW300) men de flesta och tyngsta källorna intygar att det är ett ETA verk. Exakt vad som har modifierats för IWC är däremot inte känt så jag antar att det inte är så stora modifikationer. Däremot så kan IWC ha implementerat extra kvalitetskontroller för verken.

11.jpg


(Bild från nätet)

Urverket har skärmats av med mjukt järn för att göra det motståndskraftigt mot magnetiska fält. Exakt hur motståndskraftigt det är är svårt att hitta uppgifter om. A Blog To Watch nämner i en artikel 40000 A/m vilket är ungefär 500 Gauss. Den ursprungliga referensen (666) klarade av 80000 A/m vilket motsvarar ungefär 1000 Gauss.

Historisk sett så har vad som nu är 2892 genomgått ett antal förbättringar och förändringar sedan introduktionen 1975. Jag är ingen urmakare och skall inte heller i detalj beskriva urverket. För en ordentlig genomgång av 2892 så hänvisar jag till artikeln "The little engine that could" på Chronometrie.com. I artikeln sammanfattar de vad det är som gör 2892 så speciell:

"..it is just great design with compromises that have been intelligently chosen and superbly executed in its best incarnation."​

1988 kom Rolex urverk 3135 och fyller därmed snart 30 år. Verket har blivit basen för alla Rolex tre-handsklockor med datum (Datejust, Submariner, etc.) och har genom åren bevisat sin hållbarhet och kvalitet.

I OP36 sitter verket 3130. 3130 kom 2001 och är i princip ett 3135-verk utan datumhjul. 3130 har Rolex patenterade parachrom-fjäder. Förutom att leverera en hyfsat jämn effekt vid både fullt uppdrag och lågt uppdrag så skall fjädern ha mycket god motståndskraft mot magnetiska fält. Även om inte hela urverket är avskärmat så som för Ingenjören så är fjädern normalt sett den mest känsliga delen i urverket vad det gäller magnetfält. Det går med andra ord att säga att både OP36 och Ingenjören är mer skyddade mot magnetiska fält än andra "normala" klockor. Hur mycket skyddad OP36 är har jag inga uppgifter på.

12.jpg


(Bild från nätet)

En tung fördel med Rolex är att deras klockor nu för tiden kommer med 5 års garanti, och att det rekommenderade service-intervallet har utökats till hela 10 år. Visst, service-kostnaden kanske blir högre vart 10:e år, men totalkostnaden jämfört med att serva klockan var 5-7:e år borde ändå bli lägre. Några andra tillverkare har också längre garantiperioder är det normala 2 år som IWC lämnar på sin Ingenjör, bland annat så ger Breitling 5 års garanti på sina in-houseverk.

Sedan en tid tillbaka så garanterar också Rolex att alla sina nya klockor har en gångprecision på -2/+2s per dygn, detta är väl inom COSC-standarden. När jag testade precisionen och gångreserven på de båda vräkiga håll-käften-klockorna mot en diskret och stilfull G-Shock så låg båda klockorna inom COSC-standarden.

13.JPG
14.JPG
15.JPG



Som ni ser i bilderna så gick OP36 -1s på 24 timmar, och Ingenjören -2,5s. Efter 47 timmar så gick OP36 -15s, och Ingenjören -29s. Dessa avvikelser är inte så konstiga eftersom klockorna går bäst när de är fullt, eller hyfsat mycket uppdragna. Vill man ha bra precision genom hela gångreserven så får man välja någon klocka med till exempel dubbla fjäderhus som levererar konstant energi ("constant force escapement").

Gångreserven blev 47+ timmar för OP36 och 48+ timmar för Ingenjören. Helt enligt specifikationerna.

Chronometrie sammanfattar vad de tycker om 2892 jämfört med andra urverk, inklusive 3130:

"So how does it compare to the competition? There are some movements that match it in terms of accuracy and reliability, but in my humble opinion, none exceed it. The Rolex 3035 and 3135 match it toe to toe. But they are a lot thicker and considerably more expensive too."​


Uppdrag
Rolex är kända för sin kvalitet, och ett av de första tillfällena man får till att uppleva kvalitetskänslan är första gången man drar upp klockan. OP36 har en skruvad krona med ett så kallat "twinlock". Twinlock innebär att det finns två gummipackningar (röda i bilden) i kronan och dess delar - en packning i själva kronan som då trycks mot kronhalsen när man skruvar i kronan, och en packning i själva kronhalsen. Det är ju inte för inte som det första vattentäta armbandsuret var en Rolex Oyster...

16.jpg


(Bild från nätet)

Uppdraget av klockan är direkt och man kan höra hur kugghjulen rör på sig där inne. När fjädern är helt uppdragen så känner man tydligt att klockan inte behöver dras upp mer - även om det går bra... Jag har inte ägt någon annan automatisk klocka som så tydligt som Rolex markerar att fjädern är uppdragen. På en del klockor kan man höra ett svagt klick när säkerhetsmekanismen mot för mycket uppdragande slår till. På andra klockor, tex. Ingenjören så varken hörs eller känns det någonting.

När kronan på OP36 skall skruvas in så är fjädringen distinkt och kronan greppar gängorna helt felfritt. Det osar kvalitet i gängorna så att säga. Med Ingenjören så känns det som att jag måste lite försiktigt hitta det där gängorna innan jag börjar skruva fast kronan.

Vad det gäller uppdraget på Ingenjören så är det inte så mycket att säga. Den totala kvalitetskänslan är inte den samma som med OP36, men uppdraget är fantastiskt mjukt och smidigt. Men eftersom det är väldigt svårt att känna av när klockan har dragits upp fullt så känns det som att jag kan sitta och dra upp klockan i all evighet. Visserligen så behöver jag inte dra upp klockorna fullt eftersom det automatiska i automatiska klockor drar upp dem åt mig, men jag vill gärna ha koll på när klockan är fullt uppdragen...

Spontant känner jag att OP36 verkar ha en effektivare automatuppdragning jämfört med Ingenjören, men detta är inte något som jag har undersökt med någon vetenskaplig metod. Möjligen kan känslan vara rätt eftersom rotorn på OP36 sitter fast på ett kullager som har mindre diameter än lagret till Ingenjörens rotor. Jag fattar det som att effektiviteten ökar när rotorns vikt ökar. Detta borde då gå att kompensera för med storleken och materialet på rotorn. JLC och andra har till exempel delar av rotorn gjord i guld, men det är nog inget alternativ för ETA som försöker hålla ner priset...

Länk
Rolex Oyster-länk är klassisk och det är inte så mycket att orda om. Länkbitarna är skruvade, och likt den skruvade kronan så har jag fullt förtroende för att skruvarna skall gå att felfritt skruva i och ur. Även om jag tidigare sa att klockan kan kännas lite topptung så är den ändå nätt. Totalt så väger min konfiguration 122g. Ingenjören väger 160g.

17.JPG


Skall jag säga något om länken på OP36 så är det väl att jag tycker den är lite väl smal vid viklåset. Bredden mellan bandhornen är 20mm men smalnar efter tre länkbitar av till 15,5mm. Jag hade nog sett länken vara lite bredare.

Låset på OP36 är ett Oyster-lås med mikrojustering i tre positioner och låset öppnas genom att dra upp i delen strax ovanför Rolex-kronan. Låset känns väldigt säkert och välgjort. Det är lätt att både låsa och låsa upp, och aldrig en gång har låset misslyckats med att låsa fast sig. Än en gång så lyser Rolex känsla för kvalitet igenom.

18.JPG


Med detta sagt så har inte Ingenjören någon dålig länk eller dåligt lås. Tvärtom, IWC-länkar är kända för att vara väldigt sköna och så är även Ingenjörens länk. Länken är tung och gedigen och 20mm på det smalaste stället. Länken är integrerad i boetten på gott och ont... Fördelen är rent estetisk - man får en fin vinkel mellan boetten och där länken börjar. Nackdelen är att det inte går att byta länk mot band etc. IWC säljer ett gummiband, men det blir inte snyggt på denna modell med vit tavla guldfärgade visare. Det går även att beställa specialgjorda band från en person i Syd-Korea.

IWC har en smått genialisk metod att justera länken på, en metod de har licensierat från Cartier. På varje länkbit finns en liten knapp på mitten som man kan trycka på med en tandpetare eller de tryck-verktyg som kommer med klockan. När knappen är nedtryckt så trycker man enkelt ut bandstiftet med det andra tryck-verktyget (eller en annan tandpetare). Detta gör att det går oerhört snabbt att justera länken. Bandstiftet är ett specialstift för denna typ av länk.

19.JPG


Låset är ett gömt lås som mycket väl smälter in i länken. Låset är också relativt tunt, 6,2mm, jämfört med OP36-låset som är 7,5mm tjockt, eller tunt. En nackdel med detta integrerade lås är att det inte finns några mikrojusteringar att göra - istället så får man leka med en halv länkbit. Detta har gjort så att inte alla kan få den passformen på länken som de skulle vilja - många har sålt sin Ingenjör på grund av detta. Men för oss som lyckats få till passformen på länken så sitter den oerhört skönt på armen. Ingenjörens platta baksida gör så att boetten nästan sugs fast på armen och klockan sitter väldigt stabilt.

20.JPG


Det händer ibland att jag inte trycker till låset på Ingenjören tillräckligt så att det inte låser fast. I det här stängnings-avseendet så känns låset på OP36 som en stabilare lösning. Men när låset väl är stängt så känns de båda låsen lika säkra.

Passform
Trots en tavla som får mig att tänka på en elegant och murrig cocktailbar från 60-talet högst upp i en skyskrapa i New York så känns OP36 mer som en vardagsklocka jämfört med Ingenjören. Ingenjören som ursprungligen utvecklades för att användas av ingenjörer i deras yrke blir paradoxalt nog en klocka som passar bättre när jag klär upp mig mer. Men oavsett så fungerar båda klockorna till allt från shorts och t-shirt till skjorta och slips - och detta är ett medvetet klockval från min sida, jag gillar användbarhet.

På handleden så tycker jag att Ingenjören sitter bättre än OP36. Dels så gör Ingenjörens platta baksida och integrerade länk att klockan sitter bra och ligger still på handleden, men jag kanske också har haft tur att hitta precis rätt passform på länkens storlek.

21.JPG


Dock så får jag väl erkänna att även jag trillar dit på "känslan" att bära en Rolex. Känslan av att bära den kanske mest kvalitativa massproducerade industriprodukten i världen är rätt skön och trumfar Ingenjören. För tillfället... :)

22.jpg
 

egbert

Panerai
Imponerande kvalitetspost, stort tack för trevlig läsning. Äger IWC:n och tycker att det är en grym klocka! Men Rollen är fin den med!
 

nissehult

Patek
2-Faktor
Kul läsning. Tycker att IWC:n är lite roligare pga sin design och historia.
Jag kan hålla med om att IWCn är en roligare klocka. OP36 känns som en kvalitetsmässigt bättre klocka dock.

Kul.
Gillar ingyn och har varit sugen länge men då med svart tavla.

Som OWG hade det vart svårare att välja :)
Jag var sugen på den svarta tavlan i början, främst för att kunna köra på gummit. Men i slutändan så blev det det roligare tavlan med de trevligare visarna. Jag gillar ljus/vita tavlor :)

Skall man bara ha en klocka under en period så är kanske IWCn bättre. Skall man bara ha en klocka genom hela livet så är kanske Rolex det bättre valet. @yonsson har ju sagt att skall man bara ha en klocka så är Rolex ett tråkigt val. Har man fler klockor i lådan så är en Rolex ett givet val. Jag håller med.
 

CaptainOats

Patek
2-Faktor
Jag kan hålla med om att IWCn är en roligare klocka. OP36 känns som en kvalitetsmässigt bättre klocka dock.


Jag var sugen på den svarta tavlan i början, främst för att kunna köra på gummit. Men i slutändan så blev det det roligare tavlan med de trevligare visarna. Jag gillar ljus/vita tavlor :)

Skall man bara ha en klocka under en period så är kanske IWCn bättre. Skall man bara ha en klocka genom hela livet så är kanske Rolex det bättre valet. @yonsson har ju sagt att skall man bara ha en klocka så är Rolex ett tråkigt val. Har man fler klockor i lådan så är en Rolex ett givet val. Jag håller med.
Negativt med 3239 svart är att den upplevs ganska död och tråkig i tavlan.

Vita upplevs som lite livligare.
 

Olaola

Panerai
Ett stort tack för rolig läsning, en riktigt bra recension! :) Roligt med två kalasklockor som kanske ofta hamnar utanför rampljuset!
 

StefanB

Breitling
Tack för en fin och detaljerad recension.

En sak som är viktig för mig är att klockan har en bra Lume. Vilken har bäst? Det verkar som att Ingenjören har ngt bättre.
 

nissehult

Patek
2-Faktor
Tack för en fin och detaljerad recension.

En sak som är viktig för mig är att klockan har en bra Lume. Vilken har bäst? Det verkar som att Ingenjören har ngt bättre.
Ha, ha. Jo, jag hade tänkt att göra ett bra lume-test genom att ladda de båda, stänga in dom i en garderob och ställa in kameran på att ta en bild i timmen. Men... jag vet inte om jag gjorde något fel, laddade upp för dom för dåligt eller om klockorna bara har ganska kass lume. Första kortet blev bra, andra kortet var helt svart (läs: lume död). Men å andra sidan så är inte lume så viktigt för mig - mina mörker-aktiviteter brukar inte kräva att jag kollar klockan...

Här är första bilden, och visst så har Ingenjören starkare lume.

lume.JPG
 

StefanB

Breitling
Ha, ha. Jo, jag hade tänkt att göra ett bra lume-test genom att ladda de båda, stänga in dom i en garderob och ställa in kameran på att ta en bild i timmen. Men... jag vet inte om jag gjorde något fel, laddade upp för dom för dåligt eller om klockorna bara har ganska kass lume. Första kortet blev bra, andra kortet var helt svart (läs: lume död). Men å andra sidan så är inte lume så viktigt för mig - mina mörker-aktiviteter brukar inte kräva att jag kollar klockan...

Här är första bilden, och visst så har Ingenjören starkare lume.

lume.JPG

Jag misstänkte det. Lume har blivit ganska viktigt med åren. Vaknar till och det är mörkt, kollar in klockan och det visar sig att den är fem, somnar och får sova en timme till. :)
Så fort det är en klocka mitt i mellan dress och dykare så som Ingenjören/OP36 eller för den delen Omegas Miligauss är lumen si sådär. Jag gillar också stilrena klockor.

Tack för bilden!
 

joF

Panerai
Riktigt fin recension, tack! Själv äger jag en OP 39 mm och har många gånger funderat på en 3229. Båda väldigt fina klockor :)
 

Stefan S

Patek
2-Faktor
Tack för en fin recension ! 3239 är nog den perfekta klockan i min bok men listpriset tyvärr lite svårmotiverat. Blå tavla trevligare än den svarta men ändå lite död jämfört med Omegas blåa AT, vit med dessa visare är snyggast. Grym AR, man får ta på glaset för att känna om det finns där. Perfekt size, nästan den enda ur IWC's sortiment av f ö FÖR stora klockor.
 

Maro

Audemars
Hatten av för en informativ och bra recension! Inte utan att man saknar ingenjören ibland, det är mycket som är rätt med den.
 

Kleiz

Rolex
2-Faktor
Tack för en välskriven recension som var relevant och läsvärd rakt igenom.

Nu blev jag allt mer övertygad om att jag måste ha en 3239, om ingen lägger ut på K/S snart får man väl köpa en ny... :)
 

jerka2.0

I can Jive!
Friends Of KS
2-Faktor
Tack för fint reportage.
Har haft den vita ingyn enligt spec som din recension.
En klocka jag faktiskt kan sakna lite.
/j
 
Topp