Pleximannen
Cartier
Modellnamn: Submariner
Tillverkare: Rolex
Referens: 114060
Årsmodell: 2012
Urverk: 3130
WR: 300m
Allmän beskrivning: Dykare av klassiskt slag
Mina intryck: kick-ass
Som många säkert har sett så införskaffade jag mig nyligen en Sub-C no-date, levererad F2F av Miguel A. för en vecka sedan. Pleximannen köper safir, vilket i och för sig inte är första gången men så har det också alltid slutat med en försäljning förr eller senare vilket ju knappast bådar gott. Hursomhelst så kan köpet nästan betecknas som ett spontanköp. Jag var under lång tid övertygad om att den nya maxiboetten inte var något för mig men för ca två veckor sedan slogs jag av tanken att man kanske skulle ta och testa och se hur det känns ändå. Och på den vägen är det. Efter en vecka med klockan på armen känns det som att det är dags att skriva lite om intrycken...
Boett:
Vi börjar med en kontroversiell del. En av flera ganska stora förändringar på den nya Subben. Bandhornen är betydligt bredare. Kronskydden likaså, och borstningen på kronskydden ligger inte längre diagonalt.
Den breda boetten med den till synes smala länken fick till en början en del kritik på forumen, och skeptikerna är fortfarande många.
Förändringen är stor, och med Rolex mått kanske till och med djärv. Men det funkar. Efter en vecka med klockan på armen känner jag att kritiken mot boett/länk är obefogad. Snarare kan jag känna att de visste precis vad de gjorde. Intrycket blir något fläskigare. Proportionerna ser värre ut på bild än i verkligheten och man vänjer sig snabbt. Efter ett litet tag känns det hela ganska naturligt. Jag är övertygad om att det hade varit ett misstag att göra länken bredare. Nu känns klockan aningen fläskigare men behåller sin relativt eleganta framtoning.
Vridring/dykring:
Ytterligare en stor förändring i och med övergången till keramiskt från aluminiuminlägg.
Jag tänkte börja med själva ringen (och inte inlägget). Den känns faktiskt "tooligare" än på föregångaren, med vad som ser ut att vara en större andel borstade ytor som minskar reflektionerna. Den är extremt skön att vrida och ger ett solitt, kvalitativt intryck. Finishen känns riktigt bra.
Det keramiska inlägget har fått en del kritik för högre driftkostnader (om man råkar pajja den och behöver byta...) och större blingfaktor. Jag tycker att förändringen är positivt. För det första så gillar jag hur nyansen varierar mellan svart och mörkgrått som påminner lite om blekta aluminiuminlägg. För det andra så gör den blankare ytan att inlägget följer upp tavlans och glasets reflektioner och skapar en mer harmonisk helhet jämfört med föregångaren. Nu känns inte längre safirglaset malplacerat utan som en del av en helhet. Bra helt enkelt.
Krona:
Det känns som att de har gjort nåt med kronan. Den känns ännu lite goare att skruva in. Mycket hög kvalitetskänsla.
Länk:
Ännu en riktigt stor uppgradering, förmodligen som svar på en del kritik mot deras tidigare ganska rassliga länkar. Länken är extremt tight, har nu solida mittlänkbitar och har fått ett helt nytt viklås som höjer ribban rejält. Utöver det så har de konstruerat länken så att man kan ta bort fler länkbitar och därmed anpassa klockan även för tunna tjejhandleder om man så önskar.
Viklåset med det nya Glidlocket är sjukt bra. För det första känns det extremt kvalitativt och för det andra är det nästan tillräckligt för att på egen hand motivera ett köp av en Sub framför nån av konkurrenterna. På nolltid justerar man länkens storlek utan verktyg. Perfekt. Nu är det Omega som har press på sig att göra nåt åt sin totala brist på mikrojusteringsmöjligheter.
Länken andas kvalitet.
Tavla/visare:
Även här har uppgraderingen gjort gott. Med de större timmarkeringarna och fetare visarna blir klockan mer lättläst i ljus och mörker, och det är helt rätt i mitt tycke. Ett av mina främsta problem med föregångaren var just att markörerna och visarna var aningen underdimensionerade. Här känns helhetsintrycket harmoniskt, tydligt och tooligt. Läsbarheten i mörker är nu vad den alltid borde ha varit. Av nån anledning tycker jag också att de större timmarkeringarna skapar mindre reflektioner och minskar känslan av juvel - en bra grej. En liten detalj som varken gör hit eller dit är att Submariner-texten ser ut att ha blivit större och mer framträdande på tavlan än tidigare.
Obligatorisk wristshot:
Summering:
Den förmodligen största make-overn av Submarinern känns extremt lyckad. Jag kan inte hitta något som stör mig. Allt andas kvalitet, balans och sätter återigen standarden för den mekaniska dykklockan. Rolex visar var skåpet ska stå ännu en gång.
Tillverkare: Rolex
Referens: 114060
Årsmodell: 2012
Urverk: 3130
WR: 300m
Allmän beskrivning: Dykare av klassiskt slag
Mina intryck: kick-ass
Som många säkert har sett så införskaffade jag mig nyligen en Sub-C no-date, levererad F2F av Miguel A. för en vecka sedan. Pleximannen köper safir, vilket i och för sig inte är första gången men så har det också alltid slutat med en försäljning förr eller senare vilket ju knappast bådar gott. Hursomhelst så kan köpet nästan betecknas som ett spontanköp. Jag var under lång tid övertygad om att den nya maxiboetten inte var något för mig men för ca två veckor sedan slogs jag av tanken att man kanske skulle ta och testa och se hur det känns ändå. Och på den vägen är det. Efter en vecka med klockan på armen känns det som att det är dags att skriva lite om intrycken...
Boett:
Vi börjar med en kontroversiell del. En av flera ganska stora förändringar på den nya Subben. Bandhornen är betydligt bredare. Kronskydden likaså, och borstningen på kronskydden ligger inte längre diagonalt.
Den breda boetten med den till synes smala länken fick till en början en del kritik på forumen, och skeptikerna är fortfarande många.
Förändringen är stor, och med Rolex mått kanske till och med djärv. Men det funkar. Efter en vecka med klockan på armen känner jag att kritiken mot boett/länk är obefogad. Snarare kan jag känna att de visste precis vad de gjorde. Intrycket blir något fläskigare. Proportionerna ser värre ut på bild än i verkligheten och man vänjer sig snabbt. Efter ett litet tag känns det hela ganska naturligt. Jag är övertygad om att det hade varit ett misstag att göra länken bredare. Nu känns klockan aningen fläskigare men behåller sin relativt eleganta framtoning.
Vridring/dykring:
Ytterligare en stor förändring i och med övergången till keramiskt från aluminiuminlägg.
Jag tänkte börja med själva ringen (och inte inlägget). Den känns faktiskt "tooligare" än på föregångaren, med vad som ser ut att vara en större andel borstade ytor som minskar reflektionerna. Den är extremt skön att vrida och ger ett solitt, kvalitativt intryck. Finishen känns riktigt bra.
Det keramiska inlägget har fått en del kritik för högre driftkostnader (om man råkar pajja den och behöver byta...) och större blingfaktor. Jag tycker att förändringen är positivt. För det första så gillar jag hur nyansen varierar mellan svart och mörkgrått som påminner lite om blekta aluminiuminlägg. För det andra så gör den blankare ytan att inlägget följer upp tavlans och glasets reflektioner och skapar en mer harmonisk helhet jämfört med föregångaren. Nu känns inte längre safirglaset malplacerat utan som en del av en helhet. Bra helt enkelt.
Krona:
Det känns som att de har gjort nåt med kronan. Den känns ännu lite goare att skruva in. Mycket hög kvalitetskänsla.
Länk:
Ännu en riktigt stor uppgradering, förmodligen som svar på en del kritik mot deras tidigare ganska rassliga länkar. Länken är extremt tight, har nu solida mittlänkbitar och har fått ett helt nytt viklås som höjer ribban rejält. Utöver det så har de konstruerat länken så att man kan ta bort fler länkbitar och därmed anpassa klockan även för tunna tjejhandleder om man så önskar.
Viklåset med det nya Glidlocket är sjukt bra. För det första känns det extremt kvalitativt och för det andra är det nästan tillräckligt för att på egen hand motivera ett köp av en Sub framför nån av konkurrenterna. På nolltid justerar man länkens storlek utan verktyg. Perfekt. Nu är det Omega som har press på sig att göra nåt åt sin totala brist på mikrojusteringsmöjligheter.
Länken andas kvalitet.
Tavla/visare:
Även här har uppgraderingen gjort gott. Med de större timmarkeringarna och fetare visarna blir klockan mer lättläst i ljus och mörker, och det är helt rätt i mitt tycke. Ett av mina främsta problem med föregångaren var just att markörerna och visarna var aningen underdimensionerade. Här känns helhetsintrycket harmoniskt, tydligt och tooligt. Läsbarheten i mörker är nu vad den alltid borde ha varit. Av nån anledning tycker jag också att de större timmarkeringarna skapar mindre reflektioner och minskar känslan av juvel - en bra grej. En liten detalj som varken gör hit eller dit är att Submariner-texten ser ut att ha blivit större och mer framträdande på tavlan än tidigare.
Obligatorisk wristshot:
Summering:
Den förmodligen största make-overn av Submarinern känns extremt lyckad. Jag kan inte hitta något som stör mig. Allt andas kvalitet, balans och sätter återigen standarden för den mekaniska dykklockan. Rolex visar var skåpet ska stå ännu en gång.
