• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Spelar priset någon roll?

Affe

Una vida loca
2-Faktor
Svaret på denna fråga är naturligtvis NEJ, det gör det inte! Min röda tråd i samlandet har alltid varit automatiska klockor, sen att många klockor i min samling kostar mer än andra klockor beror tyvärr på att jag snöat in mig på Rolex av någon anledning, men då jag även gillar andra märken som IWC, Panerai, Omega, Breitling mfl tillverkare så svider det lite mer i plånboken vid eventuella köp.

Raka motsatsen till dessa märken är ju Camel Trophy, kostar en spottstyver i jämförelse, men jag finner charmen lika stor i dessa ur då jag har samlat dom sedan början av 90-talet.

Vad andra gillar respekterar jag fullt, och om man är villig att betala 20k 30k 50k, 100k, 250k eller bara någon tusenlapp spelar mindre roll, det är ju nörderiet att hitta sin personliga tråd i samlandet som gör det så kul. Inte för att vissa har råd att lägga massvis av stålar för att man bara har stor plånbok att göra det.
 
Senast ändrad:

Gummo

Joker
2-Faktor
Ju billigare desto bättre! Inget snack för mig. Charmiga vintage budgetur slår alla dyra nyköp.
image.png
image.png
image.png
image.png
image.png

image.png
 

kmg

Patek
2-Faktor
En viktig detalj att nämna är att klockan också måste vara användbar - dvs jag måste våga använda den till typ allt jag gör. Shit, jag skulle jättegärna ha en perfekt 6542/1675, men tänk om man drar en ding i den :( kört!
Allt håller jag inte med om. Skulle ju inte kunna ha några automatiska ur i sådana fall iom att jag golfar.
Men du menade kanske allt i vardagen? Då håller jag med dig.
Brukar ha som tummregel att jag inte ska köpa dyrare än att jag skulle kunna köpa klockan igen.
 

Apansson

Torpare
Allt håller jag inte med om. Skulle ju inte kunna ha några automatiska ur i sådana fall iom att jag golfar.
Men du menade kanske allt i vardagen? Då håller jag med dig.
Brukar ha som tummregel att jag inte ska köpa dyrare än att jag skulle kunna köpa klockan igen.
Ja, nä, jag kanske inte skulle golfa med klockan. Eller jag vet faktiskt inte. Golfkarriären är ju lagd på is sedan 10 år tillbaka, men om man tar upp den igen så kanske..
 

frere

Audemars
2-Faktor
Ju billigare desto bättre! Inget snack för mig. Charmiga vintage budgetur slår alla dyra nyköp.
image.png
image.png
image.png
image.png
image.png

image.png
Fast riktigt så folklig är väl inte vintagesvängen, även om vi gärna vill tro det? Däremot är väl snobberiet av mer akademisk än ekonomisk karaktär... Jag erkänner utan omsvep att jag bara drömmer om sjukt svårtillgängliga och perfekt patinerade klockor som kreti och pleti inte förstår sig på och än mindre kan köpa över disk på en lunchrast...priset är däremot sekundärt...
 

Nicbex

Audemars
2-Faktor
Fast riktigt så folklig är väl inte vintagesvängen, även om vi gärna vill tro det? Däremot är väl snobberiet av mer akademisk än ekonomisk karaktär... Jag erkänner utan omsvep att jag bara drömmer om sjukt svårtillgängliga och perfekt patinerade klockor som kreti och pleti inte förstår sig på och än mindre kan köpa över disk på en lunchrast...priset är däremot sekundärt...
Kreti och pleti kanske har rätt? Det där lät ologiskt elitistiskt.
 

Gummo

Joker
2-Faktor
Fast riktigt så folklig är väl inte vintagesvängen, även om vi gärna vill tro det? Däremot är väl snobberiet av mer akademisk än ekonomisk karaktär... Jag erkänner utan omsvep att jag bara drömmer om sjukt svårtillgängliga och perfekt patinerade klockor som kreti och pleti inte förstår sig på och än mindre kan köpa över disk på en lunchrast...priset är däremot sekundärt...
Jag pratar bara för mig själv och inte om hur vintagesvängen funkar. Jag gläds faktiskt mer åt mina no-name-klockor ovan ( som inte står på någon enda samlares "villhalista" ) som åt de klockor jag äger som anses lite mer eftertraktade. Klart jag drömmer om vissa speciella klockor som de flesta andra. Men att drömma är en sak och att faktiskt göra det som krävs för att skaffa och äga dessa drömklockor är en helt annan sak.
 

aleks

Aka Wi
2-Faktor
Ja, det tycker jag att det gör. Har haft en del pjäser allt från en Seiko SKX007 till en fin 1675, 16618, AP RO, Aquanaut m.m. Tycker att när man väl fått smak för dyrare pjäser att det är svårt att "gå tillbaka" och känna sig nöjd med t.ex. en 1601 eller en Tudor BB. Sen är jag förvisso en orolig själ som flippar hejvilt men ändå.
 

Luckyluciano

Ninjasköldpaddan
2-Faktor
Ja, det tycker jag att det gör. Har haft en del pjäser allt från en Seiko SKX007 till en fin 1675, 16618, AP RO, Aquanaut m.m. Tycker att när man väl fått smak för dyrare pjäser att det är svårt att "gå tillbaka" och känna sig nöjd med t.ex. en 1601 eller en Tudor BB. Sen är jag förvisso en orolig själ som flippar hejvilt men ändå.
+1
 

Torsten

Vacheron
2-Faktor
Jag är inne lite på samma linje som @Apansson: Priset har betydelse och det ska gärna vara högt!
Det höga priset ger mig en personlig tillfredsställes. Jag har något på armen som vanliga Svenssons inte har och aldrig kommer att ha.
Är dock väldigt medveten om att mina ur inte är direkt dyra i klockkretsar. Har inget som helst behov av att posera med min klockor eller berätta vad de kostar för någon.

Har strax under noll i intresse för Seikos, Certina, Casio eller andra lågprismärken. Är totalt ointresserad av vintage och förstår inte hur någon kan betala miljoner för en speciell ref av Rolex Daytona.
 

Nicbex

Audemars
2-Faktor
Jag är inne lite på samma linje som @Apansson: Priset har betydelse och det ska gärna vara högt!
Det höga priset ger mig en personlig tillfredsställes. Jag har något på armen som vanliga Svenssons inte har och aldrig kommer att ha.
Är dock väldigt medveten om att mina ur inte är direkt dyra i klockkretsar. Har inget som helst behov av att posera med min klockor eller berätta vad de kostar för någon.

Har strax under noll i intresse för Seikos, Certina, Casio eller andra lågprismärken. Är totalt ointresserad av vintage och förstår inte hur någon kan betala miljoner för en speciell ref av Rolex Daytona.
Nej att nämna klockpriset för någon oinvigd är mest bara pinsamt, det är inte alltid så lätt för ointresserade att förstå hur man kan lägga ex. 60 000 kr på en klocka. Jag slingrar mig alltid när fråga om pris kommer upp.
 

Torsten

Vacheron
2-Faktor
Nej att nämna klockpriset för någon oinvigd är mest bara pinsamt, det är inte alltid så lätt för ointresserade att förstå hur man kan lägga ex. 60 000 kr på en klocka. Jag slingrar mig alltid när fråga om pris kommer upp.
Inte ens när nära vänner frågar säger jag vad de kostar. Enda gången jag skulle tänka mig att nämna det är på en GTG med klockmänniskor.
 

frere

Audemars
2-Faktor
Jag pratar bara för mig själv och inte om hur vintagesvängen funkar. Jag gläds faktiskt mer åt mina no-name-klockor ovan ( som inte står på någon enda samlares "villhalista" ) som åt de klockor jag äger som anses lite mer eftertraktade. Klart jag drömmer om vissa speciella klockor som de flesta andra. Men att drömma är en sak och att faktiskt göra det som kräva för att skaffa och äga dessa drömklockor är en helt annan sak.
Det betvivlar jag förstås inte. Men överlag tycker jag att vi ibland har en tendens att säga att vintage minsann är en varm och mysig plats för alla, samtidigt som det rackas ned på alla stackars klockor som råkat bli ommålade, felpolerade, omgjorda osv. Men vi är nog helt överens att det inte är priset som ger en klocka kredd, utan något annat. (Själv är jag just nu inne på att jaga rätt på en riktigt ohygglig mumbai-favre leuba, för övrigt.)

@Nicbex, ja jag formulerade det medvetet på ett elitistiskt vis (och lätt ironiskt, fast det kanske var otydligt) eftersom jag vill peka på just det, att det finns en typ av snobbighet som handlar om höga priser och en annan typ av snobbighet som handlar om tillgänglighet. Det verkar vara väldigt viktigt för nyklocke-entusiasten att distansera sig från den helt ointresserade snubben som bränt sin bonus på en likadan rolex, och det är nog lika viktigt för vintage-elitisten att skilja sig från lumpsamlaren. Även om de också kan ha likadana klockor.
 

Nicbex

Audemars
2-Faktor
Det betvivlar jag förstås inte. Men överlag tycker jag att vi ibland har en tendens att säga att vintage minsann är en varm och mysig plats för alla, samtidigt som det rackas ned på alla stackars klockor som råkat bli ommålade, felpolerade, omgjorda osv. Men vi är nog helt överens att det inte är priset som ger en klocka kredd, utan något annat.

@Nicbex, ja jag formulerade det medvetet på ett elitistiskt vis (och lätt ironiskt, fast det kanske var otydligt) eftersom jag vill peka på just det, att det finns en typ av snobbighet som handlar om höga priser och en annan typ av snobbighet som handlar om tillgänglighet. Det verkar vara väldigt viktigt för nyklocke-entusiasten att distansera sig från den helt ointresserade snubben som bränt sin bonus på en likadan rolex, och det är nog lika viktigt för vintage-elitisten att skilja sig från lumpsamlaren. Även om de också kan ha likadana klockor.
Ja, det är ju en annan form av snobbism. Titta jag minsann har en jätteful solblekt bezelring som legat på botten av medelhavet i 10 år och sen passerat genom magen på en Indisk palmmård fem gånger. Det förstår bara oss som VERKLIGEN tycker om klockor. :shifty:
 

Lukkan

Cartier
Tycker om man har råd att spendera pengar på lite dyrare klockor och tycker att man förtjänar det, trots allt gör man ju det för eget intresse och ingen annans skull, och det inte drabbar din ekonomi så spelar det ingen roll vad det kostar så min filosofi är: vill du ha, har du råd köp du jobbar för dina pengar och vill du ha en klocka för 5000kr eller 50000kr det är bara köpa. :) Sorry för det lulliga skrivandet hoppas ni förstår poängen iallafall.
 

Gummo

Joker
2-Faktor
Det betvivlar jag förstås inte. Men överlag tycker jag att vi ibland har en tendens att säga att vintage minsann är en varm och mysig plats för alla, samtidigt som det rackas ned på alla stackars klockor som råkat bli ommålade, felpolerade, omgjorda osv. Men vi är nog helt överens att det inte är priset som ger en klocka kredd, utan något annat. (Själv är jag just nu inne på att jaga rätt på en riktigt ohygglig mumbai-favre leuba, för övrigt.)

@Nicbex, ja jag formulerade det medvetet på ett elitistiskt vis (och lätt ironiskt, fast det kanske var otydligt) eftersom jag vill peka på just det, att det finns en typ av snobbighet som handlar om höga priser och en annan typ av snobbighet som handlar om tillgänglighet. Det verkar vara väldigt viktigt för nyklocke-entusiasten att distansera sig från den helt ointresserade snubben som bränt sin bonus på en likadan rolex, och det är nog lika viktigt för vintage-elitisten att skilja sig från lumpsamlaren. Även om de också kan ha likadana klockor.
Jodå, visst fan kan vina så det visslar om det runt öronen när det gäller vintage! Speciellt när det handlar om klockor som ska värderas, köpas och säljas. Men då är det ju ofta en helt annan sak än att snacka om än en raktöverdisk-klocka med lite hairlines. Mysfaktorn vad gäller nyare, dyra skrytklockor kan jag inte uttala mig om men de bekräftelsetörstande stackarna kanske upplever samma feeling av inbördes beundran som i vintage-communityn. Men marknad, nät-cred och personlig klockglädje är helt olika saker tycker jag. Jag skiter i att vintageprofiler som @jakob.dala @Aurum och @eriksson850 förmodligen tycker att jag är dumihuvet som ödslar tid och kraft på att köpa en Seihor i kromad fulmetall utan skruvkrona för ett par hundringar :D:D:D
 

eriksson850

Carpe Diem certifierad medlem
2-Faktor
Jodå, visst fan kan vina så det visslar om det runt öronen när det gäller vintage! Speciellt när det handlar om klockor som ska värderas, köpas och säljas. Men då är det ju ofta en helt annan sak än att snacka om än en raktöverdisk-klocka med lite hairlines. Mysfaktorn vad gäller nyare, dyra skrytklockor kan jag inte uttala mig om men de bekräftelsetörstande stackarna kanske upplever samma feeling av inbördes beundran som i vintage-communityn. Men marknad, nät-cred och personlig klockglädje är helt olika saker tycker jag. Jag skiter i att vintageprofiler som @jakob.dala @Aurum och @eriksson850 förmodligen tycker att jag är dumihuvet som ödslar tid och kraft på att köpa en Seihor i kromad fulmetall utan skruvkrona för ett par hundringar :D:D:D
Men vad tusan @Gummo , lägg till ett par hundra och du får en klocka i stål istället. Snåljåp...
 

Oew

Rolex
Tycker en stor del av charmen ligger i att blanda högt och lågt. Ett sant intresse tycker jag handlar om att förbise priset och uppskatta en klocka för vad det är, det betyder inte att du måste äga den utan bara att man kan uppskatta saker i alla prisklasser.
Har väldigt blandade klockor med allt från gammalt mögel som kostat en tusenlapp till klockor från premium tillverkare för över 100k och jag gillar dem av olika anledningar. En av de sakerna jag gillar på KS är att man kan se någon som har en otrolig samling men samtidigt gärna har på sig en frogman (@KenKun ) eller en camel trophy (@Affe ) eller ha den bästa dykaren (@yonsson ) men ändå vara den största fanboy'n till något japanskt märke som jag glömmer namnet på ;)
Med det sagt så betyder det självklart inte att man inte är genuint intresserad bara för att man har en 116610 på sig.
 

Strindberg

Patek
2-Faktor
Jag ska vara helt ärlig, jag skulle vilja ha ett ordentligt dyrt ur (det har jag inte, inte med KS-mått mätt). Inte nödvändigtvis för att flasha, utan snarare för att det skulle ge mitt vintage-hoardande något slags perspektiv. Lite "Jag skulle kunna ha min Rolex/whatever idag, men jag väljer att ha min svåra Swissonic-klocka".
Känns som att då är man en riktig konässör, både i andras och sina egna ögon. Sedan är jag lite ängslig av mig, så det är inte säkert att detta är allmängiltigt.
 

Calfen

Panerai
Exklusiviteten spelar en roll (svårt att sätta fingret på hur mycket dock) sen om det är pga faktorer som pengar eller utbud spelar inte jätte stor roll :)
 
Tycker det är synnerligen uppfriskande att du både nu och tidigare rätt ut erkänner att du i hög utsträckning är en posör i sammanhanget (absolut inte negativt menat). Du har hunnit skaffa dig ganska stora kunskaper inom denna hobby och vet således att uppskatta klockor ur flera perspektiv, från olika tillverkare och i olika prisklasser. Du har ändå landat i att du vill ha dyrt och med maximal igenkänningsfaktor.
Det som gör det så uppfriskande är att du är i det närmaste unik på KS i att erkänna ovanstående.. Likt glassen m.fl. är inne på tidigare i tråden; mörkertalet torde vara stort..

Så du menar att människor inte köper en Daytona för 100 papp och mer bara för dess historia? Eller isade guld datejust's pga dess innovativa konstruktion?

Klockvärlden är statusdriven, det är det i stort sett enda sättet för tillverkare att överleva. Men kan man ha kul med billigare ur? Definitivt!
 

Platinum

Cartier
Det korta svaret på frågan är ju självklart ja, det spelar roll. Sedan hur stor roll det spelar beror nog på vem man frågar..
 

Xalle

Audemars
2-Faktor
image.jpeg

För att använda detta citat ovan på mina klockköp så är det inte priset som är det avgörande. Utan min egna research som skapar glädjen. Jag får ju f@n aldrig några positiva kommentarer i den riktiga världen.
Så att köpa dyrt bara för att känns bara befängt. Har sagt det många gånger förut, men jag är en sucker för klockhistorier stora som små...Dock kostar det att ligga på topp dessvärre!
 
Topp