Som en del av er redan vet så begicks det igår ett rån i Stockholm där en pistolbeväpnad man trängde sig in i ett hus och kom över klockor och smycken.
Jag är ledsen att behöva säga det men det var jag och tyvärr även min familj som var de drabbade.
Jag vill inte gå in på allt för mycket detaljer men både min dotter, fru och jag blev hotade till livet med pistol och sedermera bundna/tejpade.
Det var helt klart att det var min klocksamling han var ute efter för det var det han sa efter att ha trängt sig in och sagt att han skulle döda oss om vi inte gjorde som han sa.
Han visste mycket väl vilka klockor jag ägde då han blev vansinnig då han märkte att jag inte hade de dyra klockorna hemma utan bara något billigare ”beaters” samt min AP Jumbo jag hade på armen. (Mina fina klockor förvarar jag på annat ställe lång från hemmet).
Han sa uttryckligen att han (de?) hade kartlagt mig och han ville ha de dyra klockorna annars skulle det gå oss illa.
När han inte hittade några fler klockor så ville han ha kontanter, vilket jag inte heller har hemma, och smycken.
Jag öppnade kassaskåpet där det bara finns våra pass och lite nycklar innan han övergick till att ta min frus Rolex hon hade på armen och alla hennes smycken, bla. vår förlovningsring (vi är inte gifta trots att jag kallar henne min fru).
Därefter tejpade han våra händer och sa att han skulle skjuta oss om vi följde efter eller gjorde motstånd.
Polisen var på plats redan efter några minuter med både helikopter och hundpatruller som genomsökte området men han lyckades undfly.
Polisens utredare vill inte att jag går ut med varken signalement eller bilder/filmer från mina övervakningskameror och det tänker jag respektera.
De kommer att ge mig klartecken att gå ut med det när och om de tycker det är lämpligt.
Men mitt signalement på mannen är glasklar:
En sorlig dj*vla ynkrygg som ger på en försvarslös 11-åring som antagligen kommer att få bära med sig detta för resten av livet.
Så med andra ord så letar de inte efter en man utan en ynkrygg som inte vet vad heder eller respekt är.
Det som försvann (förutom vår trygghet) var:
Rolex Datejust i 31mm med vitguldsring, jubileelänk och rosa tavla. Serienummer: 8D671148
Audemars Piguet Royal Oak 15202st. Serienummer: Ixxxxxx Edit: Klockan återfunnen, se sidan 22, inlägg #640 i denna tråd.
Tudor Black Bay Bronze med ett custom made kanvas armband. Serienummer: I680136
Tudor Black Bay 1:st gen röd på originalläder. Serienummer: I424500
IWC 3717 Pilot med kevlarband och viklås. Serienummer okänt
Jag skriver ut detta för att det ska synas i framtida Google sökningar om man söker på serienummer.
Vi har redan kontaktat psykologer och säkerhetsfolk för att få hjälp att bearbeta detta men det är klart att det kommer att ta lång stund, om någonsin, innan vi kan känna oss helt trygga igen.
Jag vill samtidigt passa på att säga att jag är djupt berörd över det stöd och erbjudande om hjälp jag fått av forumledningen och några nära medlemmar sedan igår när nyheten hamnade i kvällstidningarna.
Det gör mig glad i själen att det finns människor som är beredda att göra så mycket för någon de inte känner IRL.
Det finns egentligen två skäl till att jag skriver den här tråden.
Det ena är att jag vill att de kriminella element som eventuellt läser på detta forum ska veta att jag nu kommer att sälja samtliga mina klockor jag har kvar.
Jag har redan tagit kontakt med en klockhandlare och håller på att förhandla om priset.
Klockorna förvaras nu hos klockhandlaren tills försäljningen är klar.
Jag kommer att få betalt med en banköverföring (inte kontant) för vidare flytt till fondkonto.
Så hemma hos mig finns det nu varken klockor eller kontanter (har aldrig funnits).
Den andra anledningen är att jag vill varna andra.
Jag har tagit emot liknande varningar från välvilliga forumkompisar men i min enfald trott att mitt säkerhetstänk varit tillräckligt när jag inte lämnat ut fullständigt namn, aldrig sälja något hemma, inte visa telefonnummer eller namn vid annonsering, utrusta huset med avancerat larm och högupplösta kameror överallt osv.
Men finns det människor vars mamma inte lärt dem att skilja på mitt och ditt så hittar de en.
Så hur rolig denna hobby än är så var försiktiga, det finns inget som gör det värt att leva i vetskapen att man på grund av sin hobby och passion har riskerat sin familjs liv och trygghet.
Trots detta så finns min kärlek till klockor kvar så jag kommer att finnas kvar här och läsa och ”lurka” men med denna sista bild, som togs strax innan rånet, på min älskade och nu stulna Jumbo så tar jag farväl.
Jag är ledsen att behöva säga det men det var jag och tyvärr även min familj som var de drabbade.
Jag vill inte gå in på allt för mycket detaljer men både min dotter, fru och jag blev hotade till livet med pistol och sedermera bundna/tejpade.
Det var helt klart att det var min klocksamling han var ute efter för det var det han sa efter att ha trängt sig in och sagt att han skulle döda oss om vi inte gjorde som han sa.
Han visste mycket väl vilka klockor jag ägde då han blev vansinnig då han märkte att jag inte hade de dyra klockorna hemma utan bara något billigare ”beaters” samt min AP Jumbo jag hade på armen. (Mina fina klockor förvarar jag på annat ställe lång från hemmet).
Han sa uttryckligen att han (de?) hade kartlagt mig och han ville ha de dyra klockorna annars skulle det gå oss illa.
När han inte hittade några fler klockor så ville han ha kontanter, vilket jag inte heller har hemma, och smycken.
Jag öppnade kassaskåpet där det bara finns våra pass och lite nycklar innan han övergick till att ta min frus Rolex hon hade på armen och alla hennes smycken, bla. vår förlovningsring (vi är inte gifta trots att jag kallar henne min fru).
Därefter tejpade han våra händer och sa att han skulle skjuta oss om vi följde efter eller gjorde motstånd.
Polisen var på plats redan efter några minuter med både helikopter och hundpatruller som genomsökte området men han lyckades undfly.
Polisens utredare vill inte att jag går ut med varken signalement eller bilder/filmer från mina övervakningskameror och det tänker jag respektera.
De kommer att ge mig klartecken att gå ut med det när och om de tycker det är lämpligt.
Men mitt signalement på mannen är glasklar:
En sorlig dj*vla ynkrygg som ger på en försvarslös 11-åring som antagligen kommer att få bära med sig detta för resten av livet.
Så med andra ord så letar de inte efter en man utan en ynkrygg som inte vet vad heder eller respekt är.
Det som försvann (förutom vår trygghet) var:
Rolex Datejust i 31mm med vitguldsring, jubileelänk och rosa tavla. Serienummer: 8D671148
Audemars Piguet Royal Oak 15202st. Serienummer: Ixxxxxx Edit: Klockan återfunnen, se sidan 22, inlägg #640 i denna tråd.
Tudor Black Bay Bronze med ett custom made kanvas armband. Serienummer: I680136
Tudor Black Bay 1:st gen röd på originalläder. Serienummer: I424500
IWC 3717 Pilot med kevlarband och viklås. Serienummer okänt
Jag skriver ut detta för att det ska synas i framtida Google sökningar om man söker på serienummer.
Vi har redan kontaktat psykologer och säkerhetsfolk för att få hjälp att bearbeta detta men det är klart att det kommer att ta lång stund, om någonsin, innan vi kan känna oss helt trygga igen.
Jag vill samtidigt passa på att säga att jag är djupt berörd över det stöd och erbjudande om hjälp jag fått av forumledningen och några nära medlemmar sedan igår när nyheten hamnade i kvällstidningarna.
Det gör mig glad i själen att det finns människor som är beredda att göra så mycket för någon de inte känner IRL.
Det finns egentligen två skäl till att jag skriver den här tråden.
Det ena är att jag vill att de kriminella element som eventuellt läser på detta forum ska veta att jag nu kommer att sälja samtliga mina klockor jag har kvar.
Jag har redan tagit kontakt med en klockhandlare och håller på att förhandla om priset.
Klockorna förvaras nu hos klockhandlaren tills försäljningen är klar.
Jag kommer att få betalt med en banköverföring (inte kontant) för vidare flytt till fondkonto.
Så hemma hos mig finns det nu varken klockor eller kontanter (har aldrig funnits).
Den andra anledningen är att jag vill varna andra.
Jag har tagit emot liknande varningar från välvilliga forumkompisar men i min enfald trott att mitt säkerhetstänk varit tillräckligt när jag inte lämnat ut fullständigt namn, aldrig sälja något hemma, inte visa telefonnummer eller namn vid annonsering, utrusta huset med avancerat larm och högupplösta kameror överallt osv.
Men finns det människor vars mamma inte lärt dem att skilja på mitt och ditt så hittar de en.
Så hur rolig denna hobby än är så var försiktiga, det finns inget som gör det värt att leva i vetskapen att man på grund av sin hobby och passion har riskerat sin familjs liv och trygghet.
Trots detta så finns min kärlek till klockor kvar så jag kommer att finnas kvar här och läsa och ”lurka” men med denna sista bild, som togs strax innan rånet, på min älskade och nu stulna Jumbo så tar jag farväl.
Senast ändrad:
