The Pell
Cartier
Jag brukar, ända sedan Aqua Terra med nya kal 8500 kom, med halvårsvisa intervaller titta in hos urbutiken och dregla, prova och drömma. Det är något med denna klocka som verkligen får mig att gå i spinn. Det är den enda klocka som jag har provat som faktiskt känns som om den skulle kunna vara "den enda".
Att dock köpa den - det har aldrig egentligen vart aktuellt. Jag hör till dem som anser att 30-40 tusen är jäkligt mycket pengar. Att jag sedan trots det skulle kunna punga ut så mycket för en klocka, som rent funktionellt inte fyller något som helst syfte, ja, det säger väl en del om graden av galenskap...
Nu har det i alla händelser aldrig varit aktuellt på allvar. Den dyraste klocka jag köpt ny var en Tag Heuer Aquaracer. Den kostade runt 16 tusen och då var det ekonomiska läget ett annat (vi hade inte fått barn än...). Sedan dess har allt köp och sälj baserats på försäljningspengarna som Aquaracern gav. Massa klockar har kommit, nästan lika många har gått.
Idag fann jag mig själv hos handlarn med Aqua Terran på handleden igen. Idén var att klura ut huruvida 39 eller 41 mm, samt grå eller vit tavla, var rätt variant att köra på, om t ex en trisslott skulle överraska eller så
När jag står där med 41mm, vit tavla på armen och njuter, det är då jag ser den otäcka lappen på sidan av montern: 40 månaders räntefri avbetalning. En liten, liten signal börjar ringa i huvudet. Signalen stegras och tämligen omgående så har den förvandlats till en mistlur som dånar i hela mig. Djävulen har vaknat och jag inser att jag håller på att räkna "klockmatematik" för fulla muggar - ni vet, sådan där matte när logiken blir bakofram och sansen är och köper korv någonstans. Som tur är så får jag syn på sambon och barnvagnen utanför butiken i tid. Pulsen börjar så sakteliga sjunka och jag får lite fumligt av mig klockan, tar på min egen, tackar för mig och skall precis fly när damen säger: "Finansieringslösningen gäller hela september, så du kan ju fundera ett par, tre veckor."
Sambon tittar misstänksamt på mig när jag kommer ut ur butiken men säger inget. Vi vet båda var vi står när det gäller dyra klockor.
Slutligen så till min frågeställning: slå till eller icke? En knapp tusing i månaden ställer inte till med några problem i den meningen. Men 40 lök är 40 lök. Jag vet att iallafall den noble Undersköterskan har ett och annat gott att säga om uret i fråga, du får gärna säga mera. Men gärna även andra tyckare, oavsett hiss eller diss. Jag behöver klok input!
Vänligen,
Pelle
"Ett olyckligt ögonblick kan vara i flera timmar"
Okänd
Att dock köpa den - det har aldrig egentligen vart aktuellt. Jag hör till dem som anser att 30-40 tusen är jäkligt mycket pengar. Att jag sedan trots det skulle kunna punga ut så mycket för en klocka, som rent funktionellt inte fyller något som helst syfte, ja, det säger väl en del om graden av galenskap...
Nu har det i alla händelser aldrig varit aktuellt på allvar. Den dyraste klocka jag köpt ny var en Tag Heuer Aquaracer. Den kostade runt 16 tusen och då var det ekonomiska läget ett annat (vi hade inte fått barn än...). Sedan dess har allt köp och sälj baserats på försäljningspengarna som Aquaracern gav. Massa klockar har kommit, nästan lika många har gått.
Idag fann jag mig själv hos handlarn med Aqua Terran på handleden igen. Idén var att klura ut huruvida 39 eller 41 mm, samt grå eller vit tavla, var rätt variant att köra på, om t ex en trisslott skulle överraska eller så
När jag står där med 41mm, vit tavla på armen och njuter, det är då jag ser den otäcka lappen på sidan av montern: 40 månaders räntefri avbetalning. En liten, liten signal börjar ringa i huvudet. Signalen stegras och tämligen omgående så har den förvandlats till en mistlur som dånar i hela mig. Djävulen har vaknat och jag inser att jag håller på att räkna "klockmatematik" för fulla muggar - ni vet, sådan där matte när logiken blir bakofram och sansen är och köper korv någonstans. Som tur är så får jag syn på sambon och barnvagnen utanför butiken i tid. Pulsen börjar så sakteliga sjunka och jag får lite fumligt av mig klockan, tar på min egen, tackar för mig och skall precis fly när damen säger: "Finansieringslösningen gäller hela september, så du kan ju fundera ett par, tre veckor."
Sambon tittar misstänksamt på mig när jag kommer ut ur butiken men säger inget. Vi vet båda var vi står när det gäller dyra klockor.
Slutligen så till min frågeställning: slå till eller icke? En knapp tusing i månaden ställer inte till med några problem i den meningen. Men 40 lök är 40 lök. Jag vet att iallafall den noble Undersköterskan har ett och annat gott att säga om uret i fråga, du får gärna säga mera. Men gärna även andra tyckare, oavsett hiss eller diss. Jag behöver klok input!
Vänligen,
Pelle
"Ett olyckligt ögonblick kan vara i flera timmar"
Okänd