Min son på tio år kom och undrade vad det var för klockor som låg på soffbordet?
Jag hade ju ropat in en påse klockor som jag fått nu i veckan; https://klocksnack.se/threads/salvador-dalis-klockor-–-yo-mido.70583/
Jag insåg att lilla Tissoten på 30 mm (boy size) borde ju fungera bra på grabben.
Då glaset var ordentligt repig tog jag fram ett grovt våtslippapper som vi slipade bort de djupaste reporna. Barnen (nu var lillasystrarna med och nyfikna) blev förfärade av resultatet, nu gick det ju inte se igenom glaset alls!
Då det roliga, fram med en bommulstrasa och Polywatch.
Gno och gno. Tryck hårdare och fortsätt. Fortsätt ännu mer. Så putsa av med torr trasa. Resultat! Man kan se klart igenom! Magic! Men måste putsas vidare på sidorna....
Efter nästan ha tröttnat på det hela och fingrar som var slut fick pappa rycka in och hjälpa till att ta det sista.
Sedan iväg till badrummet. Byta till en gammal tandborste på eltandborsten avsedd till klockrengöring. Lite vatten, lite tvål. Tvätta klocka. Mycket skum. Torka av med papper. Voilà, ren och skinande!
Leta i pappas klockverktygslåda. Jag visste att jag köpt ett fint band i western/saddle leather (16mm) som känndes för litet/smalt till mig som borde passa. Pusta av de gamla sprintarna. Efter lite meck fick han på bandet (man måste ju få testa för att lära sig).
Snyggt va?
Klockan som jag tidigare testat går förvånansvärt bra vad gäller både tidshållning som gångreserv. Kvalité!
Rätt nöjd kille!
Obligatorisk wrist shot
Nu har grabben sin egna vintageklocka. Förklarade att den förmodligen är lika gammal som farfar.
-"Coolt, oj vad gammal!"
Senare slog vi på serienumret att klockan var tillverkad 1943, mitt under brinnande Andra världskriget alltså, vilket gav klockan ännu lite mer mystik och historiska vibbar. Något att berätta för lärarinnan och klasskompisarna i skolan.
Han är kanske något färgad av sin far, vem vet?
Förresten, igår eftermiddag åkte jag till skolan och hämtade upp dottern för hennes sjuårskontroll hos tandläkaren. Träffade på hennes lärarinna som vi erbjöd skjuts in till stora samhället. I bilen kom samtalet in på intressen och min dotter förklarade att jag hade hundratals (nåja, lite överdrift) klockor.
Dottern brättade att hon själv hade två klockor. Lärarinnan som inte burit klocka på flera år tyckte det var bra att barnen bar klocka så att de lärde sig tiden.
Jag sa att jag skulle försöka gallra lite i samlingen och att jag ju inte behövde så många klockor. Hur många klockor behöver man egentligen frågade jag dottern?
-"Inte så många, kanske sju? En finklocka, en när man springer (löparklocka, hennes mor, min fru har GPS-klocka), en när man badar"... och så vidare.
Så kanske att mina barn är lite färgade av sin far trots allt
//Rozzy
Dotterns ena och yngsta dotterns enda
Jag hade ju ropat in en påse klockor som jag fått nu i veckan; https://klocksnack.se/threads/salvador-dalis-klockor-–-yo-mido.70583/
Jag insåg att lilla Tissoten på 30 mm (boy size) borde ju fungera bra på grabben.
Då glaset var ordentligt repig tog jag fram ett grovt våtslippapper som vi slipade bort de djupaste reporna. Barnen (nu var lillasystrarna med och nyfikna) blev förfärade av resultatet, nu gick det ju inte se igenom glaset alls!
Då det roliga, fram med en bommulstrasa och Polywatch.
Gno och gno. Tryck hårdare och fortsätt. Fortsätt ännu mer. Så putsa av med torr trasa. Resultat! Man kan se klart igenom! Magic! Men måste putsas vidare på sidorna....
Efter nästan ha tröttnat på det hela och fingrar som var slut fick pappa rycka in och hjälpa till att ta det sista.
Sedan iväg till badrummet. Byta till en gammal tandborste på eltandborsten avsedd till klockrengöring. Lite vatten, lite tvål. Tvätta klocka. Mycket skum. Torka av med papper. Voilà, ren och skinande!
Leta i pappas klockverktygslåda. Jag visste att jag köpt ett fint band i western/saddle leather (16mm) som känndes för litet/smalt till mig som borde passa. Pusta av de gamla sprintarna. Efter lite meck fick han på bandet (man måste ju få testa för att lära sig).
Snyggt va?
Klockan som jag tidigare testat går förvånansvärt bra vad gäller både tidshållning som gångreserv. Kvalité!
Rätt nöjd kille!
Obligatorisk wrist shot
Nu har grabben sin egna vintageklocka. Förklarade att den förmodligen är lika gammal som farfar.
-"Coolt, oj vad gammal!"
Senare slog vi på serienumret att klockan var tillverkad 1943, mitt under brinnande Andra världskriget alltså, vilket gav klockan ännu lite mer mystik och historiska vibbar. Något att berätta för lärarinnan och klasskompisarna i skolan.
Han är kanske något färgad av sin far, vem vet?
Förresten, igår eftermiddag åkte jag till skolan och hämtade upp dottern för hennes sjuårskontroll hos tandläkaren. Träffade på hennes lärarinna som vi erbjöd skjuts in till stora samhället. I bilen kom samtalet in på intressen och min dotter förklarade att jag hade hundratals (nåja, lite överdrift) klockor.
Dottern brättade att hon själv hade två klockor. Lärarinnan som inte burit klocka på flera år tyckte det var bra att barnen bar klocka så att de lärde sig tiden.
Jag sa att jag skulle försöka gallra lite i samlingen och att jag ju inte behövde så många klockor. Hur många klockor behöver man egentligen frågade jag dottern?
-"Inte så många, kanske sju? En finklocka, en när man springer (löparklocka, hennes mor, min fru har GPS-klocka), en när man badar"... och så vidare.
Så kanske att mina barn är lite färgade av sin far trots allt
//Rozzy
Dotterns ena och yngsta dotterns enda
Senast ändrad:
