• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Att gå in i väggen...

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Birchgrove

Birchgrove

Vacheron
2-Faktor
Jag tycker inte att det är något att skämta om, att gå in i väggen är en hemsk upplevelse.

För ett par år sedan jobbade jag väldigt mycket under en ganska lång period och detta gjorde mig tröttare och ofokuserad, men körde på som vanligt då jag inte tänkte på att jag var en av dom som kunde gå in i väggen.
Men så en kväll, efter 12 timmar av stress på jobbet hände det.
Jag kom hem runt 20:00, trött och sliten. Aningen irriterad av dagens händelser.
Min son hade lekt med lego och inte plockat undan efter sig.
Sömnbrist och stress hade gjort mig så ouppmärksam att jag inte såg den lilla sylvassa hörnbiten av vad jag misstänker hörde till en riddarborg.
Jag trampade helt sonika på den lilla biten, som penetrerade min hålfot på ett ytterst smärtsamt sätt.
Ni som trampat på en bit lego vet vad jag pratar om.
Jag reagerade direkt genom att hoppa några små lätta skutt, samtidigt som jag försökte lokalisera legobiten som satt i min fot. Ansiktet förvridet av smärta och sorg.
Vad som hände sen är aningen oklart. Men jag tror att jag snubblade till mitt i ett skutt, och ramlade rakt in i väggen med pannan före.
4 stygn senare och ett karakteristiskt ärr i pannan så tycker jag fram till denna dag inte om väggar.
 
D

Deleted member 18570

Guest
Birchgrove skrev:
Jag tycker inte att det är något att skämta om, att gå in i väggen är en hemsk upplevelse.

För ett par år sedan jobbade jag väldigt mycket under en ganska lång period och detta gjorde mig tröttare och ofokuserad, men körde på som vanligt då jag inte tänkte på att jag var en av dom som kunde gå in i väggen.
Men så en kväll, efter 12 timmar av stress på jobbet hände det.
Jag kom hem runt 20:00, trött och sliten. Aningen irriterad av dagens händelser.
Min son hade lekt med lego och inte plockat undan efter sig.
Sömnbrist och stress hade gjort mig så ouppmärksam att jag inte såg den lilla sylvassa hörnbiten av vad jag misstänker hörde till en riddarborg.
Jag trampade helt sonika på den lilla biten, som penetrerade min hålfot på ett ytterst smärtsamt sätt.
Ni som trampat på en bit lego vet vad jag pratar om.
Jag reagerade direkt genom att hoppa några små lätta skutt, samtidigt som jag försökte lokalisera legobiten som satt i min fot. Ansiktet förvridet av smärta och sorg.
Vad som hände sen är aningen oklart. Men jag tror att jag snubblade till mitt i ett skutt, och ramlade rakt in i väggen med pannan före.
4 stygn senare och ett karakteristiskt ärr i pannan så tycker jag fram till denna dag inte om väggar.
Klicka för att se resterande...
Ber om ursäkt om du tog illa vid dig. Till att börja med syftade jag på den psykologiska varianten. Just den har jag för övrigt själv upplevt och önskar att ingen annan ska få göra. Ville bara lätta upp stämningen en smula.

/Claes
 
Camo00

Camo00

Patek
Birchgrove skrev:
Jag tycker inte att det är något att skämta om, att gå in i väggen är en hemsk upplevelse.

För ett par år sedan jobbade jag väldigt mycket under en ganska lång period och detta gjorde mig tröttare och ofokuserad, men körde på som vanligt då jag inte tänkte på att jag var en av dom som kunde gå in i väggen.
Men så en kväll, efter 12 timmar av stress på jobbet hände det.
Jag kom hem runt 20:00, trött och sliten. Aningen irriterad av dagens händelser.
Min son hade lekt med lego och inte plockat undan efter sig.
Sömnbrist och stress hade gjort mig så ouppmärksam att jag inte såg den lilla sylvassa hörnbiten av vad jag misstänker hörde till en riddarborg.
Jag trampade helt sonika på den lilla biten, som penetrerade min hålfot på ett ytterst smärtsamt sätt.
Ni som trampat på en bit lego vet vad jag pratar om.
Jag reagerade direkt genom att hoppa några små lätta skutt, samtidigt som jag försökte lokalisera legobiten som satt i min fot. Ansiktet förvridet av smärta och sorg.
Vad som hände sen är aningen oklart. Men jag tror att jag snubblade till mitt i ett skutt, och ramlade rakt in i väggen med pannan före.
4 stygn senare och ett karakteristiskt ärr i pannan så tycker jag fram till denna dag inte om väggar.
Klicka för att se resterande...
101520.jpg
 
D

Deleted member 18570

Guest
Ser nu att denna tråd kan uppfattas som allmänt trams. Låt oss sluta upp med detta då det inte ingår i Lifestyledefinitionen. Ledsen för mitt snedsteg.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Topp