Idag har jag provat plåta med Phase One IQ260 och Schneider Kreuznach 120 mm MF TS f5.6 glugg. Vilken skönhet och vilken otrolig skillnad på snabbhet gentemot min Pentax 645D. När jag fotar tethered (direkt till datorn) med min Pentax så tar det 10-15 sekunder innan bilden på ca 50 MB kommit över till datorn och visas i Lightroom, med Phase One och programmet Capture 1 tar det ungefär en sekund. Jag hinner knappt vända mig om innan bilden visas på skärmen, grymt.
Gluggen var fantastik, hela klockan skarp i en tagning. Det i hop med snabba överföringen till datorn och att jag inte behöver stacka bilderna (ta en serie bilder, ex 15-20 st, och slå ihop dem till en bild där hela klockan är i fokus) gör att jag spara ca 20-30 minuter per klocka.
Var kostar kalaset, ja det får ja reda på i morgon. Förhoppningsvis får jag ett bra erbjudande för demo-exet och att de köper in min kamera. Att köpa nytt är helt uteslutet, helt nytt bakstycke, hus och glugg slutar på en bit över 400.000 kronor! Så nu får jag hålla tummarna, för den kvalitet som jag fick uppleva idag är sagolik. En orsak är nog färgomfånget, 16 bit (65.000 färger) mot mina 14 bit (16.000 färger).
Största fördelen: snabbheten vid tethered, lägga ner fokusplanet och färgomfånget. Givetvis också bakstyckets inställningsmöjligheter och touchskärmen.
Orosmoment: Capture 1 avslutades utan anledning ett par gånger, varför visste inte Martin. Skumt. Bara det inte hör till vanligheterna för då känns det olustigt. Inget får fela när jag plåtar, så är det bara.
Garantier? Service? Japp, på detta demoex fans det en femårig garanti varav 4 år var kvar, så det känns tryggt. Sedan skall man inte behöva lämna in bakstycket på service, flera kunder har tydligen kommit upp till 2 miljoner exponeringar utan att märka av något servicebehov, annars kostar en service 5.000 kr och bakstycket lämnas tillbaka helt genomgången och betraktas som helt nytt.
Hållbarhet? Då jag är livrädd för att förstöra ett bakstycke för flera hundra tusen så var det en given fråga. Bakstyckena från Phase One är rena monsterstyckena, det är sjukt vad de tål mycket. Nu kommer jag inte plocka loss stycket från huset, ingen anledning då kameran alltid kommer vara fast på mitt pelarstativ, men om jag skulle putsa glaset så behöver jag inte vara överförsiktig. Du kan pressa fingret mot glaset tills fingret vitnar utan att för den saken skull förstöra något. Men om du av en händelse lägger ner stycket på skrivbordet med glaset nedåt och får en repa, så kommer det kosta dig ca 10.000 kronor att byta ut. Det är inte glaset som är dyrt utan själva processen att fixa till detta. Allt måste utföras i ett rum med rymdgubbar i vita sparkdräkter för att förhindra damm på censorn. Det är därför det kostar
Några klipp från nätet om bakstyckets hållbarhet mm:
Tryck:
Kyla:
Värme:
Vårdslöshet:
