Besök hos SEIKO 2017

[yonsson]

Bakgrund

Jag har alltid gillat Japan och likt för många andra 70/80-talister har min uppväxt präglats av den japanska ungdomskulturen. När jag var tonåring tittade mina kompisar och jag på mycket Manga. Jag vet inte hur många gånger jag tittat på Akira och Ghost in the shell, givetvis dubbat till engelska och med holländsk text. Gillar du Manga så har du säkert även märkt att min avatar på andra forum alltid varit Tetsou från just Akira.

Musik, samma sak där; Hiphop och under ungdomen mycket Wu-Tang med massvis av influenser av samurajer och Kung-Fu filmer.

Detta kompletterades med tv-spel, oftast Street Fighter, Mortal Kombat, Final Fantasy och liknande. De filmer vi såg som inte var mangafilmer var såklart fulla av diverse asiatiska kampsporter, Bloodsport, Kickboxer, Karatekid och Kung Fu legenden gick på repeat. Som kampsportsutövare har Pride (mma) och K-1 (kickboxning) rullat frekvent på TVn. Övergången från den respektfulla tysta publiken i Japan till den skrikiga publiken i USA var lite svår i början.

Jag gissar att det är minst sagt känt här att jag tycker "SEIKO>resten" sammanfattar mitt klockintresse ganska bra. Drömmen har såklart alltid varit att åka till Japan och besöka SEIKOs fabriker.


Dag 1 - Jetlag och fönstershopping

Tidsskillnaden på 7 timmar gjorde att jag var lite halvsliten när planet landade.

Jag begav mig ganska omgående till en liten lokal restaurang där jag åt dumplings och tog en välförtjänt öl. Jon Henrik från Tidssonen smsade mig och frågade om jag ville "ta en promenad".

Givetvis hade jag redan förberett en lång lista på butiker att besöka och Jon Henrik hängde gärna på.

Uniqlo efterföljdes av Dover Street Market.

I Wako Store ligger SEIKO och Grand Seikos flaggskeppsbutik så givetvis ville vi gå förbi där första dagen för att se vad de hade för roligt. Vad jag inte visste var att det skulle bli en nyinvigning i slutet av veckan vilket medförde att det inte fanns så mycket kul där.

Därefter gick vi till Bic Camera vilket är en av de två största elektronik-kedjorna (Yodobashi är den andra).

Jag var på jakt efter en LE G-Shock till @Molle och mig men den hade (såklart) sålt slut direkt vid lanseringen.

Klockor och leksaker i mängder och vansinnigt mycket ljud och intryck gjorde att hjärnan tröttnade ganska snabbt.

På kvällen gick Jon Henrik och jag till ett hak där vi tog några öl, åt revbensspjäll och löste världens problem.

Hotellrummet hade TOTO toilet och badkar som automatiskt fylls upp till rätt nivå och med rätt temperatur, rätt kul. Mindre kul var det att kräkas halva natten (jag skyller på revbenen eftersom dumplingarna var så goda), sov totalt 3 timmar den natten.

 

[yonsson]

Dag 2 - Design
Först åkte vi till huvudkontoret i Ginza där vi fick en presentation av Seikos organisationsstruktur, de olika fabrikerna och grundläggande information av olika typer av urverk.

Detta efterföljdes av att designern Nobuhiro Kosugi beskrev grammar of design, zaratsu-teknikens fördelar samt beskrev olika kopplingar mellan dagens design och de Grand Seikos som tillverkades under 60/70-talet.

Zaratzu-metoden är densamma som under 60-talet men tekniken och hantverket har förbättrats avsevärt sedan 60-talet vilket medför att SEIKO nu kan producera boetter med hög komplexitet.

Som designexempel nämndes boetten till SBGJ001/003/005 vilken har spetsar där fyra olika ytor möts vilket. Detta kräver en hög grad av skicklighet. Modellen vilken är en nytolkning av 44GS (1967) vann designpriset "Petite Aiguille" 2014.

Personligen gillar jag boetten mycket då den för mig är ett väldigt tydligt exempel på vad "Grammar of design" (GS designfilosofi) innebär (mer om detta senare).

Mr Kosugi hade även med sig handmålade originalsketcher vilket var riktigt häftigt.

SBGR023 (1998) Grand Seikos återintroduktion av mekaniska klockor.

SBGM001 (2002) Grand Seikos första mekaniska GMT. Recension

SBGH001 (2009) Grand Seikos första moderna hi-beat (36 000 vph).

SBGJ001 (2014) Grand Seikos första mekaniska hi-beat GMT.

57GS & SBGJ001

SBGW?

(SBGJ001) Väldigt kul! De andra provade klockor, jag fotograferade sketcherna.


Personporträtt Mr Nobuhiro Kosugi

Mr Kosugi har arbetat som designer på SEIKO sedan 1993. Några exempel på modeller han designat är SBDS001 (Flightmaster), SBGJ003, SBGH003, SBGR053, Credor Tourbillon "Fugaku" och nu senast SLA017/SBDX019 (på bild ovan) vilken lanserades 2017.

Hans favoritmaterial är stål eftersom det är kostnadseffektivt och går att polera om och om igen. Idag arbetar Mr Kosugi med att handleda den nuvarande designern Shinichiro Kubo.

Efter detta åkte vi Shinkansen mot Morioka där SEIKOs fabrik för de mekaniska Grand SEIKO-modellerna ligger.

Traditionell middag, fick klämma lite på en SBGH255, mer om designen av denna modell kommer senare under reportaget.

 

[yonsson]

Dag 3 - Shizuku-ishi watch studio, SII (SEIKO Instruments Inc, tidigare Daini), Morioka.

Bussresa till SII med tillhörande språkskola.

Gammal bild från SEIKOs hemsida. Nu för tiden har byggnaden en SII-logo uppe till vänster.

Hos SII tillverkas alla mekaniska Grand Seikos samt andra mer avancerade mekaniska urverk som exempelvis 8L-urverket.

SII är även den avdelning av SEIKO som tillverkar de urverk som säljs till andra klocktillverkare. Seikos historik av att tillgodose andra tillverkare med urverk är lång. Det finns exempelvis kvarts-Breitlings från 80-talet med urverk från SEIKO i sig, dessa är märkta "Morioka". Idag märks urverken med SII och har andra modellnamn än motsvarande urverk som används inhouse av SEIKO. Det vanligt förekommande 6R15 heter exempelvis NE15 när det säljs till en annan tillverkare.

Givetvis hade jag på mig min SII vilken uppskattades av de som arbetar på fabriken. Modellen är en jubileumsmodell från 1997 och tilldelades enbart de som arbetar på fabriken. När jag däremot berättade att jag har ytterligare en, fast fullset så undrade de nog om jag var fullt frisk.
Mer om modellen kan du läsa här.

Efter en inledande introduktion var det dags att titta på tillverkningen. En anställd som arbetade med värmebehandling av skruvar till urverken bar en limiterad Credor GCBP-kronograf.

Internt rankingsysystem för urmakarna.

Den inre delen tillverkas i "brass" (mässing) medan den yttre tillverkas av tungsten. Därefter finisheras och plätteras rotorn.

Olika typer av Spron-fjädrar.

SLA015 vs SBDX001/017

Efter den långa vandringen i den del av fabriken där urverksdelar och annat tillverkas avslutades promenaden med att vi fick titta på några tavlor och boett-delar. Notera här att tavlan till SLA017 inte har applicerade index utan istället är stämplad, precis som på gamla dykarklockor som exempelvis 6105.



Hjärtat av tillverkningen/monteringen

Monteringsmiljön bör såklart vara så dammfri som möjligt så därför fick vi alla dessa snygga kläder att ta på oss innan vi fick gå in i rummet där monteringen sker.

Den SEIKO-anställda som gav oss kläderna bar en Credor GCBR997.

Shisuzuishi är mest känt för den del av tillverkningen där de mekaniska urverken monteras, justeras och där Grand Seikos mekaniska modeller och Credors mekaniska modeller monteras i sin helhet.

I studion arbetar 24st urmakare. Miljön utanför är vacker och har inspirerat många Grand Seiko-tavlor. Respektive urmakare har sin personliga plats och samtliga urmakarbänkar är vackert tillverkade utifrån respektive urmakares storlek och preferenser.

Urmakare Katsuo Saito, montering av Credor-urverk. Mr Saito bar en Landmaster.

Montering av Grand SEIKO-urverk.

Montering av visare, endast två urmakare arbetar med detta moment.

Justering av tidhållning utifrån 6 positioner. Efter slutmontering sker givetvis ytterligare gångkontroll utifrån 6 olika positioner och 3 olika temperaturer.

Urmakare Masanobu Horoiwa, slutmontering och inspektion.

Mästerurmakare Tsutomu Ito demonstrerar hur manuell justering av balansfjädern sker. Samtliga balansfjädrar justeras för hand för att säkerställa att urverket håller så exakt tidhållning som möjligt.


Personporträtt Mr Tsutomu Ito

(SBGJ013 på armen)

Mästerurmakare Tsutomu Ito är idag ansvarig för Shizuku-ishi studion som presenteras ovan. Han började arbeta på Seikos kvartsurverksmontering men har arbetat i SII-studion sedan år 2000 då den grundades. Han inspekterar och godkänner personligen alla mekaniska GSar innan de får lämna studion.

Mr Ito justerar en balansfjäder på 3min, för de andra som arbetar i studion tar det cirka 30min för att justera en enda balansfjäder. På urmakarskolan har urmakarna 4 timmar på sig. Balansfjädern i "Spron" kräver manuell justering och är därför svår att använda till massproducering.

 

[yonsson]

Dag 4 - SEIKO Epson (tidigare Suwa)

Mot Epson! Dags att lära sig veckodagarna. Kan du din kanji? Klart du kan, måndag visas ovan, månens dag, lätt som en plätt.

Dagens agenda.

Hos Seiko Epson, vilket betyder "electric printer son" robot-tillverkas billiga kvartsurverk på automatiska löpande band men här tillverkas även Grand Seikos 9R och 9F-urverk.

Något oväntat är SIIs och Epsons tillverkning helt parallell vilket innebär att båda ställen tillverkar tavlor, visare, index, boetter mm. Denna tillverkning fick vi däremot ingen insyn i hos SII så nu ska det bli ändring på det.

Först fick vi genomgång av urverken 9F (kvarts) och 9R (springdrive). Det går ju att skriva hyllmeter om 9F och som tur är har jag gjort det tidigare exempelvis här. Därmed kan vi hoppa till tillverkningen.

Tillverkning - Tavla, visare, index

Vi börjar på detaljnivå och jobbar oss framåt. Först ut blir tillverkning av tavlor. Ovan ser vi den maskin som används till sunburst. Skålen till vänster snurrar och likaså gör trissan som sitter i skålen. I skålen ligger alltså en tavla som får sin nya finish. När den är färdig kontrolleras tavlan och nästa tavla stoppas i.

Resultatet.

Här får tavlor sitt tryck en efter e via transfertryck. Vid ett senare skede monteras index styckvis för hand.

Här tillverkas index i en svarv. Samtliga fasningar ställs in manuellt och det var så många olika vinklar som skulle poleras både horisontellt, vertikalt och i sicksack-mönster att jag inte klarar av att beskriva komplexiteten.

Blånering av sekundvisare till Credor och Grand SEIKO. Visarna läggs styckvis på en värmeplatta och personen ovan plockar bort visaren då den fått exakt rätt färg. Jag frågade om de inte kunde automatisera processen eller använda en tidtagare men det går inte. Tiden en visare ska ligga på värmeplattan varierar nämligen under dagen eftersom innertemperatur och luftfuktighet varierar mellan förmiddag och eftermiddag samt utifrån säsong och väder. Här snackar vi koncentration på hög nivå.

Denna kille borstar ovansidan av Grand SEIKO-visarna styckvis. Borsta, kontrollera, borsta, kontrollera, tills varje enskild visare har exakt rätt borstning. När visaren är perfekt plockar han fram nästa visare och börjar om.


Polering - Zaratsu

Här ser vi de olika typerna av skivor som används vid Zaratsu-polering. Jag återkommer till designspråket "grammar of design" senare men tekniken Zaratsu är en grundförutsättning för att förverkliga Grand Seikos designer.

Poleringen sker ibland med hjälp av en jigg enligt bilden ovan och ibland helt på frihand mot en roterande platta. Tekniken medför att ytorna på boetten kan göras helt platta vilket i slutänden medför en platt spegelblank yta.

När de blanka ytorna är färdiga får klockan sin borstade finish på samma sätt men mot en skiva som inte roterar. Hela tiden kontrollerar de som polerar att linjerna och ytorna blir perfekta.

Montering av 9F.

Slutmontering av SBGX065.

När klockorna anses "färdiga" testas vattenresistensen. Först trycktestad klockorna med hjälp av lufttryck, därefter i vatten (-10*c & +60*c) i två dygn.


Micro Artist Studio

Här inne tillverkas de Credor och Grand SEIKOs med Springdrive urverk som får extra kärlek i form av ädla metaller, komplikationer och handfinishering av urverk.

Vi börjar med en stilstudie av SBDG202, en guldklocka med 8-dagars springdrive-urverk vilket finisheras helt för hand.

Här poleras de blanka juvelinfästningarns på ett av urverket bryggor för hand. Varje brygga tar 8-10 timmar att finishera.

Borstning av samma sorts brygga. Efter varje drag kontrolleras finishen.

Ihopsättning.

Därefter Credor Eichi 2 (i platina). Självklart får även detta urverk samma typ av kärlek.

Samtliga tavlor målas för hand.



Personporträtt Mr Nakazawa Yoshifusa

Micro Artist studions ansikte utåt, oftast i alla fall. Han vann guldmedalj i OS i urmakare 1981, sitter under en trappa och arbetar gör han också. Studion är väldigt modest både storleksmässigt och till sin utsmyckning men de som arbetar där trivs i miljön. Små utrymmen och nära avstånd till kollegorna minimerar distraktioner och hjälper koncentrationen.

Tidigare rcensioner:
SBGA003
SBGX061 & SBGX083
SBGX117 (Paketöppning)

 

[yonsson]

Dag 5 - Prospex

Historik

Ni kan ju gissa om jag blev exalterad när jag förstod att det var Mr Tokunaga som skulle hålla i presentationen om Prospex. Som ni vet är jag ett stort Prospex-fan så jag ska försöka fatta mig kort även om det kan bli svårt.

Vart man drar gränsen för vad som är Prospex går givetvis att diskutera men jag drar den vid år 1967 och lanseringen av SEIKO 6215, en 300m dykarklocka med ett någorlunda ordinärt urverk.

1968 lanserar SEIKO en uppdaterad modell, 6159-7000/7001. Urverket är nu ett 36 000 vph Grand SEIKO-urverk som har modifierats något för att orka driva runt de större visarna. Mer om den modellen kan ni läsa här.

1969 tas 6159-7000/7001 ur produktion, dels på grund av ett brev från en SAT-dykare som tycker klockan inte håller måttet och dels för att klockan är väldigt dyr och därmed inte blir någon storsäljare.

Efter 7 års utveckling där Mr Tokunaga leder utvecklingsteamet lanseras 6159-7010, den första tonfisken. Den är heliumtät tack vare "L-packningen" under glaset, har dubbla boetter varav den inre är i titan, har världens första dragspelsband mm. En väldans massa patent är kopplade till denna modell. Urverket var alltså samma som tidigare, 6159 med 36k vph.

Därefter följde 300-meters och 600-meters kvartsversioner med cal 7549 (1978) vilka ersattes av 300m och 1000m-versioner med cal 7c46 år 1986 och resten är som man säger "historia".

Hur som helst, Mr Tokunaga började presentationen med en kort historieberättelse och beskrev därefter utvecklingen av den första tonfisken, alltså 6159-7010.

Vidare fortsatte Mr Tokunaga att berätta om L-packningen (vilken gör klockan heliumtät), om dess funktion och utformning.

På härligt japanskt vis beskrivs SAT-dykning och problemet med Heliumgasblandning i kombination med klockor.

Så här går det om man utsätter en tub för 1000m tryck.

Mr Tokunaga bar en moddad 7549 med 6159-urverk och blå keramisk ytterboett.

Vi fick även en ytterst kort presentation av nuvarande Prospex-modeller samt Astron. Astrons utveckling är nu inriktad på att få Astron att bli mindre, tunnare och lättare.



Personporträtt Mr Ikuo Tokunaga

Best WIS-buddies forever. När resten av folket var ute och GPS-synkroniserade Astrons smet jag in igen och snackade klockor med Mr Tokugana. Skön snubbe och en riktig klocknörd.

Tokunaga har massvis av klockor vilka han katalogiserat på sin hemsida och han har även skrivit flertalet böcker på japanska som beskriver tekniken bakom seikos dykarklockor. Dessa är tyvärr enbart skrivna på japanska och de är även slutsålda överallt. Han har även 10st 6159-urverk samt massvis av reservdelar. Han gillar titan och keramik då det är de bästa materialen för dykarklockor.

Jag passade på att ställa alla frågor jag haft men aldrig fått vettiga svar på, här kommer svaren:

• SEIKO sätter 1000m som maxdjup på sina dykarklockor trots att de klarar mer. Anledningen till detta är att ingen någonsin har SAT-dykt djupare än 500m. SEIKO dubblade då detta och satte sin maxstandard till 1000m.
• Anledningen till att SEIKO använder band i silikon istället för naturgummi till sina dykarklockor är att naturgummi inte klarar tillräckligt med stress för att klara av SEIKOs krav, kraven grundar sig på (JIS/ISO). Detta gäller framförallt hållbarhet/elasticitet samt värmebeständighet.
• Innan SEIKO som första klocktillverkare införde icke radioaktiv lyspasta 1993 (Lumibrite) så använde de Prometium, inte Tritium. Anledningen till detta var att Japan hade strikta maxgränser för radioaktiva material (3,7 mCi).
• Anledningen till att SEIKO använder packning under vridringen är helt enkelt att det då blir lättare att få exakt rätt friktion på vridringen.
• SBGA029 har inte keramiskt vridringsinlägg eftersom keramik spricker, den har keramisk IP-beläggning.
• Det tar ett dygn att anpassa sig till trycket vid 300m-600m men det tar 12 dagar att anpassa kroppen till normalt atmosfäriskt tryck efter SAT-dykningen.

Tidigare recensioner av Prospexmodeller kan ni hitta här: SBDC001 , SBBN015 , SBBN023 , SBBN031 , SBDC039 , SBEC003 , SBDJ013



Wako Store

Efter detta möte med dykarhistorikens kunglighet åkte vi till Wako Store.

De hade nyinvigning samma dag som bi åkte dit och butiken hade fräschats upp.

En snabb tripp upp till taket där klockan stod bjöd på rolig utsikt.

Vi besökte även SEIKO Premium Boutique i Ginza där jag var väldigt nära att få berättat av butikschefen vilken LE-modell butiken snart ska lansera. Tyvärr avbröts samtalet av en anställd på PR-avdelningen som gav oss onda ögat.

Under promenaden från Wako Store smet vi in och shoppade lite leksaker till de som väntade i våra hemländer.

De hade givetvis sjukt mycket. Lyckan var total när jag hittade ett planetarium för en vettig peng vilket jag letat efter hur länge som helst.

Damen utanför var inte imponerad.

På kvällen åt vi middag med Seikos ledning vilket såklart var väldigt trevligt. Utsikten imponerade.

Mr Hattori höll välkomst-tal och stod för underhållningen.

Till bordet hade jag Mr Shuji Takahashi som sedan 1 April 2017 i princip är chef för hela klabbet. Han var extremt trevlig och vi diskuterade design, klockor, marknadsföring och annat världsligt. På armen hade han en SBGJ203.

 

[yonsson]

Dag 6

Dagens schema. Morgonen började med individuella intervjuer med Mr Shuji Takahashi, eller rättare sagt, den startade med väntar på en individuell intervju.

Medan vi väntade kom Shinichiro Kubo, Grand seikos nuvarande designer och nu hade vi möjlighet att snabbt intervjua även honom och prata om designbakgrunden till SBGH255.

Till att börja med berättade Mr Kubo om "Grammar of design" vilket är Grand Seikos designspråk. När ljus träffar en konvex (välvd) yta reflekteras ljuset åt alla möjliga håll. Grand Seikos däremot har platta spegelblanka ytor vilket gör att boetten reflekterar ljus likt en spegel. För att lyckas få denna platta och spegelblanka ytan använder sig SEIKO av Zaratzupolering.

(Min dåliga sketch)

Mr Kobu hade aldrig dykt tidigare och därför begav han sig ut och dök i havet (han bar en tonfisk med guldtext på tavlan när han dök). Han märkte då att färger och ljus beter sig annorlunda under vattnet och att kontrast och färger försvinner mer och mer ju djupare man dyker.

Guld är en av de första färgerna som försvinner under vattnet och han tyckte därför att det vore bra för läsbarheten att använda mycket guldfärg. På så sätt skulle visare och index framträda bättre under dykningen medan resterande delar på klockan skulle bli mindre framträdande.

Tavlans mönster är inspirerade av de stigande bubblor Mr Kobu såg när han dök. Han märkte att bubblorna inte är perfekt formade och det är dessa former som återspeglas tavlan.



Personporträtt Shinichiro Kubo

(Tyvärr hade jag inte tid till att fotografera Mr Kubo så därför slänger jag in en bild från Shogun Assasin istället). (På armen hade Mr Kubo en SBGH037)

Mr Kubo är ung och han började arbeta på SEIKO direkt efter design college år 1999. Hans första design för SEIKO var en pilotklocka och hans första Grand SEIKO-design var SBGE001. Därefter han han bland annat designat SBGA029, SBXG117, SBGA127/SBGH037, SBGA011 mm mm. Han har givetvis även designat Grand Seikos första hi-beat dykarklocka SBGH255 (på bild ovan).


Intervju med Mr Shuji Takahashi

Mitt under pågående intervju var jag tvungen att avbryta eftersom det var min tur att intervjua Mr Shuji Takahashi. Jag var ganska uppspelt från samtalet med Mr Kubo och tyckte hela situationen var väldigt trevlig. Eftersom jag redan hade pratat med Mr Takahashi under middagen dagen innan kändes det avslappnat och näst intill mysigt att få intervjua honom i ett formellt sammanhang.


Museumbesök

I Tokyo har SEIKO ett eget museum men att läsa om museumbesök är näst intill det tråkigaste som finns så därför kommer här endast en sammanfattning.

De hade en dator uppkopplad till 3D-grejer där det gick att lära sig hur Grand Seikos olika urverk fungerar. Det gick även att "plocka isär" urverket, titta på delarna och sätta ihop det igen.

De hade även en liten shop där jag köpte målarbok till min son.


Personporträtt Robert Wilson

Mr Wilson har arbetat på SEIKO sedan 1981 och han arbetar idag på SEIKO UK. Mr Wilson kan även stoltsera med att han fick höga poäng på min SEIKO-quiz som jag gjorde till releasen av SLA017.

5 snabba med Mr Wilson
Vilken är första klockan du minns?
En Ingersoll Ana/digi, jag var 12 år gammal.

Vilken är favoritklockan i din samling?
Min Grand SEIKO SBGA003, den är så bra att det är svårt att bära något annat.

Vilken typ av urverk föredrar du och varför?
Springdrive, sekundvisaren är hypnotiserande. Jag gillar även Kinetic och har flera SEIKOs med detta urverk. Nästa klocka jag ska köpa är däremot mekanisk, en SBDC053.

Har du någon graal?
Credor Eichi 2

Vad finns det för fördelar med att Grand SEIKO nu är separerat från SEIKO?
I dagsläget saknar Grand SEIKO en hel del modeller i sitt sortiment, en klar fördel med separeringen är att Grand SEIKO nu kan fylla dessa "hål" med nya modeller. Att ha Grand SEIKO överst på tavlan är även logiskt ur ett internationellt marknadsföringsperspektiv. I Japan däremot, har SEIKO ett så positivt rykte att många japaner föredrar att ha SEIKO överst på tavlan.

Efter lunchen åkte jag taxi till Odaiba, cirka 20min med bil från Ginza. Detta var den enda sightseeing jag VERKLIGEN inte ville missa. Utanför Diver city har de precis (veckan innan) installerat en "mobile suite" från Animeserien Gundam.

20 meter hög, coolare blir det inte. Tyvärr hade jag inte tid att vänta på att den skulle transformera så jag skyndade mig in på Uniqlo för att köpa en extra skjorta istället.

Därefter haffade jag en taxi och åkte tillbaka till Ginza igen. På väg tillbaka passerade vi hela gänget från Nintendos Mariokart men jag garvade så mycket att jag bara lyckades få ett enda dåligt foto.

Väl tillbaka i Ginza var det bara att byta om och ta ett snabbt dopp i badkaret innan GS9-eventet.

I schemat stod det enbart "Jazz event" så jag hade ju inte förstått att det var ett GS9-event med hela Seikos ledning, Grand SEIKO-butiker och Grand SEIKO-ägare.

GS9 är Japans Grand SEIKO-klubb vilken man kan registrera sig i om man köper en Mastershop Edition Grand Seiko och bor i Japan. Varje år har de events till vilka man kan vinna biljetter och GS9 lanserar även ett magasin på japanska.

Komiskt nog hamnade jag i efterhand på ett av Grand Seikos instagramfoton från eventet.

Jag "råkade" även få med mig ett drinkunderlägg samt programmet.

Efter en drink i hotellbaren var vi alldeles för uppspelta för att gå och lägga oss så vi gick och hämtade våra jackor. Under hissresan stannade hissen och öppnade sig samt meddelade *EARTHQUAKE*.

Det gjorde det ju inte direkt lättare att varva ner så vi tog en lång promenad i ösregnet och länsade Ginzas 7/11-butiker på snacks.

 

[yonsson]

Dag 7

Dag 7 var det hemresa och det finns inte mycket att säga om det. Resan har givetvis varit helt fantastisk och för mig har det varit extremt uppskattat och berikande.

Redan på planet på väg hem beslutade jag mig för att återigen köpa en SBGX117 samt den 7c46-Tonfisk jag sålde för ett tag sedan. Efter att ha träffa både Mr Kubo som designat SBGX117 samt Mr Tokunaga som varit med och utvecklat de tidiga Prospexmodellerna var beslutet enkelt.

Det har varit väldigt kul att få svar på alla de frågor jag lagrat de under åren och att få träffa personerna bakom klockorna, ingen nämnd, ingen glömd.

Tack för uppmärksamheten.

 

[Birkhel]

Grymt intressant och roligt att få läsa! Bra och utförligt skrivet.
Tack @yonsson !

 

[spammerstakeahike]

Fantastiskt @yonsson ! Att komma så nära inpå alla de best-of-the-best från Seiko måste varit en grym känsla. Tack för resereportaget!

 

[johnz]

Stort tack för en fantastisk reseberättelse. Att läsa om det kan endast överträffas av att ha fått vara med om det.

 

[Gummo]

Jävla skön resa !!! Tack @yonsson !

Får extrema tuna-cravings nu... Fan en svart 600m måste jag ha!

Väldigt fint att du vrider upp handleden på alla du träffar och tvingar dem visa klockan

 

[spammerstakeahike]

OT men ändå inte eftersom det handlar om @yonsson - är du inte lite lik Kiefer Sutherland?

 

[Guinness]

Häftig resa!

 

[007]

Riktigt riktigt bra! Tack för reportaget. Kul ”att få vara med” Törs vi hoppas på en gruppresa nästa år!?

 

[Wheelie]

Hur bäst var inte den resebeskrivningen !!!

Respect !

 

[Molle]

Stort TACK @yonsson! Mycket bra sammanställt. Extra kul var det att följa dina bravader under japanveckan via WhatsApp .

 

[Loshin]

Vilken toppenresa!
Tack för ett mycket bra och trevligt resereportage.
Blir ännu mera sugen på fler GS nu.

 

[Fixoflex]

Underbart yonsson, underbart! Stort tack för denna resa!

 

[Nicbex]

Tusen tack för detta monsterinlägg. Härliga bilder och roligt att få "följa med" i Seikotillverkningen. Det är mycket svårt att inte bli Seikofanatiker av att läsa detta. Funderar genast om det kanske inte blir en till Japan i påsk när jag själv åker till Japan Den nya påfågeltavlade SBGJ227 är ju mighty fine, men garanterat slut då

 

[Sveparn]

Vilken resa Yonsson. Mycket kul att läsa om och intresset för Seiko fick sig ännu en skjuts. Japan verkar ju trevligt också Och som vanlig mycket roligt med den tid du tar dig att dela. Tack!

 

[yonsson]

Tusen tack för detta monsterinlägg. Härliga bilder och roligt att få "följa med" i Seikotillverkningen. Det är mycket svårt att inte bli Seikofanatiker av att läsa detta. Funderar genast om det kanske inte blir en till Japan i påsk när jag själv åker till Japan Den nya påfågeltavlade SBGJ227 är ju mighty fine, men garanterat slut då

SBGJ227 kommer inte säljas i Japan, bara "internationellt". Globen har beställt hem modellen och den lanseras i december. Vi fick kika på tavlorna under besöket vilket var kul, de var däremot svåra att fotografera.

 

[martback]

Tack för detaljerat reportage och alla bilder. @yonsson Var ni på Seiko Epson i Kami Suwa också ?
- martin

 

[Nicbex]

SBGJ227 kommer inte säljas i Japan, bara "internationellt". Globen har beställt hem modellen och den lanseras i december. Vi fick kika på tavlorna under besöket vilket var kul, de var däremot svåra att fotografera.

Aha, trodde det menades internationellt som "globalt", men det var ju iofs en extensiv tolkning. Om det inte vore för att man måste sälja en njure och en bit av levern för att köpa en klocka i Sverige så absolut Men halva nöjet är ju att få köpa klockan i Japan också.

En japannörd anmärkte för övrigt omedelbart på att det heter Odaiba och inte Obaida

Den här tråden bör undvikas att öppna i mobilen, halva datatrafiken för månaden lär ju ryka

 

[Pelarn]

Vilket härligt inlägg, stort tack för trevlig och lärorik läsning.

 

[aljung]

Fantastiskt reportage, blir inte annat än sugen på att åka till Japan efter att ha läst detta. Imponerad över vilken tillgång ni hade till anläggningar och chefer (på hög nivå). Får man fråga vilka du gjorde resan med?

 

[yonsson]

Tack för detaljerat reportage och alla bilder. @yonsson Var ni på Seiko Epson i Kami Suwa också ?
- martin

Vi var på SII i Morioka samt Epson i Shiojiri, Nagano, Shinshu.

 

[sherwan]

Tack
Jäkligt roligt att följa dig & resan.
Drömde bort mig de senaste dagarna, kändes som man va där och bugade höger o vänster bland alla japaner ”arigato, hai, domo mm”

 

[yonsson]

Får man fråga vilka du gjorde resan med?

Lite olika folk, bland annat några reportrar från Tyskland, Holland, USA samt Jon Henrik som driver Tidssonen. + Olika personer från SEIKOs ledning såklart.

 

[martback]

@yonsson Då har du kvar Kami Suwa (https://www.plus9time.com/seiko-epson-monozukuri-museum/) till nästa resa, ingen tillverkning men ett kul museum och trevliga människor som vanligt. Kombineras lämpligen med Suntory destilleriet i Hakushu som ligger 20 minuter bort på samma tåglinje.
- martin

 

[UNO]

Fantastiskt, tack !