Dag nummer två och klocka nummer två!
Igår berättade jag alltså om min senaste nyinköpta klocka och därför passar det utmärkt att jag tar dessa tre dagar och går från nutid till intressets begynnelse. I dagsläget äger jag bara 3 klockor som är roliga att hänga i granen och därför så väljer jag att avsluta (imorgon) med min första riktiga klocka och idag istället berätta om kanske min absoluta favorit som inhandlades mellan min första och senaste klocka. Ni hänger med på upplägget va? Bra, då kör vi.
Det var förra våren, alla kompisar hade åkt utomlands på diverse långresor medan jag var hemma och jobba. Livet kändes därför något melankoliskt. Plötsligt så fick jag en uppenbarelse, jag skulle också resa, men jag var inte intresserad av Thailand och Full moon partys. Jag ville få minnen för livet. Det var därför jag bokade en volontärresa till Senegal, Dakar, för att jobba som engelskalärare i 8 veckor. Resan i sig var helt fantastisk. Jag träffade en massa roliga vänner och upplevde en massa äventyr.
Innan avfärd var det svårt att bestämma vilken klocka som skulle få hänga med. En skitklocka som tål att tappas bort eller en fin klocka som man kan få roliga minnen med? Min submariner (som jag talade om igår) var nära på att få åka med, men det slutade med en gammal tissot som kändes betydligt tryggare att resa med. Klockan användes dygnet runt, natobandet blev rejält solblekt och lukta svett och klockan råkade någon gång åka ner i plurret och därför inte mår så bra idag. Men som minne sitter den runt kudden i klocklådan och ibland tar jag upp den för att komma ihåg resan. I efterhand har jag konstaterat att valet av klocka var bra, samtidigt som min klocka aldrig blev uttittad eller var nära konflikter. Men man vet ju aldrig om det sett annorlunda ut med en betydligt dyrare klocka runt armen. Nu tillbaka till dagens klockval!
Veckorna innan avfärd slögick jag i på stan i diverse butiker, bland annat i vår systerbutik som också säljer klockor. I montern låg något som verkligen stack ut och jag blev kär vid första ögonkastet. Det var min chefs gamla klocka. Han hade köpt den på tradera för något år sedan, använd ett fåtal gånger men aldrig blivit en favorit för honom. Jag skulle två veckor senare åka på volontärresa men kunde bara inte motstå denna klocka. Hycklare som jag är tyckte jag att jag förtjänade en fin klocka för mitt mogna beslut av resval och därför köpte jag denna fantastiska 50-tals rolex.
Klockan fick besöka Nymans för att se att allt var kosher, ”inga problem” sa min kära vän Martin och allt kändes frid och fröjd. När klockan köptes ingick bara ett läderband. Att hitta gamla rolexlänkar i bra skick är inte det enklaste (eller billigaste) men när jag därför hittade en fin tudor med samma ojämna avstånd mellan luggarna, 19mm, och ändlänkar som passa (nåja, kanske inte perfekt men det är bara charmigt) så jag slog till! Tudorn såldes sedan någon tusenlapp billigare och min rolex fick överta stållänken.
Efter en utekväll såg jag att det fanns imma på glaset och beslöt på direkten att jag att skulle låta den få en helservice hos Nymans. Att köpa klockor är alltid roligare än att betala dyrt för att reparera dem. Men eftersom den är min absoluta favorit i samlingen var det inget snack om saken, det var en investering. För framtiden. Resultatet blev jättebra och klockan går fantastiskt, har en gångreserv som slår det mesta och jag bara älskar den. Den kommer ALDRIG att säljas.
Rolex ref 6480, från 1956. Tavlan är minst sagt härlig med sin teakmönstrade karaktär. Om någon har mer info om tavlor likt dessa får man gärna dela med sig!
Igår berättade jag alltså om min senaste nyinköpta klocka och därför passar det utmärkt att jag tar dessa tre dagar och går från nutid till intressets begynnelse. I dagsläget äger jag bara 3 klockor som är roliga att hänga i granen och därför så väljer jag att avsluta (imorgon) med min första riktiga klocka och idag istället berätta om kanske min absoluta favorit som inhandlades mellan min första och senaste klocka. Ni hänger med på upplägget va? Bra, då kör vi.
Det var förra våren, alla kompisar hade åkt utomlands på diverse långresor medan jag var hemma och jobba. Livet kändes därför något melankoliskt. Plötsligt så fick jag en uppenbarelse, jag skulle också resa, men jag var inte intresserad av Thailand och Full moon partys. Jag ville få minnen för livet. Det var därför jag bokade en volontärresa till Senegal, Dakar, för att jobba som engelskalärare i 8 veckor. Resan i sig var helt fantastisk. Jag träffade en massa roliga vänner och upplevde en massa äventyr.
Innan avfärd var det svårt att bestämma vilken klocka som skulle få hänga med. En skitklocka som tål att tappas bort eller en fin klocka som man kan få roliga minnen med? Min submariner (som jag talade om igår) var nära på att få åka med, men det slutade med en gammal tissot som kändes betydligt tryggare att resa med. Klockan användes dygnet runt, natobandet blev rejält solblekt och lukta svett och klockan råkade någon gång åka ner i plurret och därför inte mår så bra idag. Men som minne sitter den runt kudden i klocklådan och ibland tar jag upp den för att komma ihåg resan. I efterhand har jag konstaterat att valet av klocka var bra, samtidigt som min klocka aldrig blev uttittad eller var nära konflikter. Men man vet ju aldrig om det sett annorlunda ut med en betydligt dyrare klocka runt armen. Nu tillbaka till dagens klockval!
Veckorna innan avfärd slögick jag i på stan i diverse butiker, bland annat i vår systerbutik som också säljer klockor. I montern låg något som verkligen stack ut och jag blev kär vid första ögonkastet. Det var min chefs gamla klocka. Han hade köpt den på tradera för något år sedan, använd ett fåtal gånger men aldrig blivit en favorit för honom. Jag skulle två veckor senare åka på volontärresa men kunde bara inte motstå denna klocka. Hycklare som jag är tyckte jag att jag förtjänade en fin klocka för mitt mogna beslut av resval och därför köpte jag denna fantastiska 50-tals rolex.
Klockan fick besöka Nymans för att se att allt var kosher, ”inga problem” sa min kära vän Martin och allt kändes frid och fröjd. När klockan köptes ingick bara ett läderband. Att hitta gamla rolexlänkar i bra skick är inte det enklaste (eller billigaste) men när jag därför hittade en fin tudor med samma ojämna avstånd mellan luggarna, 19mm, och ändlänkar som passa (nåja, kanske inte perfekt men det är bara charmigt) så jag slog till! Tudorn såldes sedan någon tusenlapp billigare och min rolex fick överta stållänken.
Efter en utekväll såg jag att det fanns imma på glaset och beslöt på direkten att jag att skulle låta den få en helservice hos Nymans. Att köpa klockor är alltid roligare än att betala dyrt för att reparera dem. Men eftersom den är min absoluta favorit i samlingen var det inget snack om saken, det var en investering. För framtiden. Resultatet blev jättebra och klockan går fantastiskt, har en gångreserv som slår det mesta och jag bara älskar den. Den kommer ALDRIG att säljas.
Rolex ref 6480, från 1956. Tavlan är minst sagt härlig med sin teakmönstrade karaktär. Om någon har mer info om tavlor likt dessa får man gärna dela med sig!
