Elkanns sartorialisttråd

[Lapo Elkann]

Välkommen mina herrar!

För er som, likt undertecknad, någon gång råkat vandra vilse in i tråden Kläderna gör mannen och mötts av polyesterpredikanter som ivrigt diskuterar vilken konfektionskostym från mellanmjölkens högborg som “sitter bäst direkt från galgen”… Detta är motsatsen.

Ni vet vilka ni är. Ni som ryser lite av välbehag när någon säger fullkanvas, som får ett fånigt leende av att bläddra i en tygbok från Dugdale eller Minnis.

Denna tråd är ett heligt rum för klassisk elegans. Här talar vi om riktiga tyger, riktiga sömmar och riktiga skräddare.

Här finns inga polyesterblandningar, inga stretchslacks för kontorsråttor, och inga “jag köpte tre för två på NK”-historier. Vi talar om riktiga kläder för riktiga gentlemen – där ett slag är format av en skräddares händer, inte av en fabrikspress, och där sprezzatura inte betyder att man glömt stryka skjortan.

Inga “stretchblandningar”, inga SuitSupply-rea-jakter och absolut inga CDLP-plastkalsonger i silkig lycra.

Här handlar det om:
• Flanell från Vitale Barberis Canonico, inte polyester från valfri e-handel.
• Skor som luktar läder och skomakarkonst, inte lim och gummisula.
• Kavajer som får axlar att sjunga – vare sig det är från Liverano, Rubinacci, Bauer, Götrich eller liknande hus.

Låt oss prata snitt, slag, måttsömnad, tweed, rockar, slipsknutar – och låt polyesterfolket skratta i sina mjukisbyxor.

Kort sagt: detta är tråden för oss som blev kallade “von oben” – och tog det som en komplimang.

Varmt välkommen!

Vänliga Hälsningar
Lapo Elkann

 

[Lapo Elkann]

God smak.

Ett begrepp som många gärna slänger sig med – men vad betyder det egentligen i en tid där polyesterkostymer säljs som “modern elegans” och sneakers på slipsbärare kallas sprezzatura?

För Lapo är god smak inte detsamma som att följa modet eller köpa dyrast möjliga. Det handlar snarare om en viss återhållsamhet:
• Att förstå proportioner och balans.
• Att kunna välja tyg och snitt som åldras vackert.
• Att veta när man ska stå fast vid tradition och när man kan bryta mot reglerna – medvetet, inte av okunskap.

Agnelli kunde bära klockan över manschetten och ändå utstråla god smak, andra kan köpa hutlöst dyra kostymer och ändå se ut som en nyanställd trainee på banken.

Så, gentlemen:
Vad är god smak för er? Är det tidlöshet, tradition och hantverk?

Eller kan det finnas utrymme för “nya” tolkningar, så länge de görs med finess?

 

[fräspaul]

Bra! Brukar läsa dina inlägg med behåll.

Jag går i kostym 3-4 dagar i veckan och är lite intresserad av ämnena för tråden. God smak är för mig elegans, vilket uppnås genom rena svepande linjer och passform. Hellre tyngre eller grövre tyger, hellre löst än tight. Half break, hög midja etc. Enligt mig leder elegans till bekväma plagg, vilket ger en okonstlad avspändhet.

Men god smak innefattar ju så mycket. Ha bra koll på grundläggande kläd- och uppförandekoder, att vara trevlig och korrekt i det allmänna osv.

Vad gäller matchning av material och färger handlar god smak mycket om att inte göra misstag. Om jag träffar en välklädd kollega tio gånger utan att notera något märkligt med hans klädval så är risken stor att han han god smak.

Proportioner och balans är svårt. Lätt att övertänka och aldrig bli riktigt nöjd.

semi-OT:
Jag tycker Berg&Bergs formspråk utmärker sig bland OTR-butiker men har inte köpt något därifrån än. Har ganska höga förväntningar faktiskt.

 

[Woland]

Materialval, färgval, vad situationen kräver, inte mer, passform. Plaggen eller skorna ska gå att laga. Vältillverkat.

Stretch och terylenbyxor går bort. Plastmaterial av olika slag hör inte hemma i kläder.
Det är för sop- och fryspåsar.
Gummistövlar skall vara av just gummi, inte plast, vilket idag är vanligt.

För korta byxor, tillika kavajer. Ja, det ser ut som urvuxna konfirmationskläder.

En av anledningarna till att handla kläder i London.

 

[Lapo Elkann]

Materialval, färgval, vad situationen kräver, inte mer, passform. Plaggen eller skorna ska gå att laga. Vältillverkat.

Stretch och terylenbyxor går bort. Plastmaterial av olika slag hör inte hemma i kläder.
Det är för sop- och fryspåsar.
Gummistövlar skall vara av just gummi, inte plast, vilket idag är vanligt.

För korta byxor, tillika kavajer. Ja, det ser ut som urvuxna konfirmationskläder.

En av anledningarna till att handla kläder i London.

 

[Woland]

Rätt gata för riktigt skrädderi.
Men prislappen för en tredelad börjar väl runt 75K idag. Men är man ofta i London och har medlen. ABSOLUT. Det blir inte bättre än så.
Med tanke på hantverk och kundomsorg är detta spitzenklass.

Där kan italienarna kamma sig.
Milanofjollisarna slår ju knut på sig själva.

 

[Lapo Elkann]

Bra! Brukar läsa dina inlägg med behåll.

Jag går i kostym 3-4 dagar i veckan och är lite intresserad av ämnena för tråden. God smak är för mig elegans, vilket uppnås genom rena svepande linjer och passform. Hellre tyngre eller grövre tyger, hellre löst än tight. Half break, hög midja etc. Enligt mig leder elegans till bekväma plagg, vilket ger en okonstlad avspändhet.

Men god smak innefattar ju så mycket. Ha bra koll på grundläggande kläd- och uppförandekoder, att vara trevlig och korrekt i det allmänna osv.

Vad gäller matchning av material och färger handlar god smak mycket om att inte göra misstag. Om jag träffar en välklädd kollega tio gånger utan att notera något märkligt med hans klädval så är risken stor att han han god smak.

Proportioner och balans är svårt. Lätt att övertänka och aldrig bli riktigt nöjd.

semi-OT:
Jag tycker Berg&Bergs formspråk utmärker sig bland OTR-butiker men har inte köpt något därifrån än. Har ganska höga förväntningar faktiskt.

Välkommen till tråden @fräspaul.

Jag gillar din beskrivning av elegans som rena linjer och bra passform, och jag håller helt med om att det ofta är de lite tyngre tygerna och den lösa känslan som skapar det där naturliga uttrycket. För mig är också bekvämligheten en central del av stil – om man inte känner sig hemma i plaggen så syns det direkt.

Det du skriver om god smak som frånvaro av misstag är en intressant observation. Jag tror många fastnar i att “synas” med sina klädval, men den verkliga elegansen ligger ofta i att allt ser självklart ut. När man inte lägger märke till detaljerna för att helheten fungerar.

Jag uppskattar också din påminnelse om uppförandekoder och att vara trevlig i vardagen. Där är vi helt överens – man kan vara hur välklädd som helst, men om bemötandet inte är respektfullt och korrekt så faller helheten. Stil sitter ju inte bara i tyget utan i hela framtoningen.

Angående proportioner och balans så känner jag igen det där – det är nog den största fallgropen för många av oss. Man kan tänka ihjäl sig, men ibland måste man bara bära plaggen och låta dem leva lite för att se vad som faktiskt fungerar.

 

[Lapo Elkann]

Rätt gata för riktigt skrädderi.
Men prislappen för en tredelad börjar väl runt 75K idag. Men är man ofta i London och har medlen. ABSOLUT. Det blir inte bättre än så.
Med tanke på hantverk och kundomsorg är detta spitzenklass.

Där kan italienarna kamma sig.
Milanofjollisarna slår ju knut på sig själva.

Håller helt med om att prislappen är lite för saftig för att det skall kännas komfortabelt att spilla en plat de jour på kavajslaget, skicka in plaggen till svenska amatörtvättar som pressar sönder passformen eller pressa ned sig på första rad i fakiren från Arlanda med en slafsande alfa 1mm från tinningen.

Det blir helt enkelt inte praktiskt i vardagen för oss som förvärvsarbetar i kläderna.

Inrättningen belyser ändå sinnebilden av fint hantverk.

 

[Lapo Elkann]

OT kanske men ett nödvändigt inlägg i civilisationsfrågan.

En gentleman rakar sig vått. Vi talar om stil, om att se världen i ögonen redan på morgonen innan man uträttar dagens stordåd.

Våtrakning är en bekännelse till det civiliserade. Doften av sandalwood och ett stänk Acqua di Parma är för själen vad full canvas är för kavajen: en påminnelse om att det finns nivåer av kvalitet som aldrig kan rationaliseras bort.

Skum på burk må duga för gemene man, ibland så även för Elkann, det skall bekännas men den som söker elegans låter stålet möta huden med värdighet.

Att ta sig tid för rakning är lika mycket ett estetiskt statement som valet av tyg, snitt och proportion.

Skäggstubb på kontoret är inte rebelliskt, det är bara lathet. Att kliva in med tredagarstubb signalerar brist på omdöme, karaktär och ambition.

I morgon är det måndag, glöm då inte att raka er.

 

[Pater J]

Välkommen mina herrar!

För er som, likt undertecknad, någon gång råkat vandra vilse in i tråden Kläderna gör mannen och mötts av polyesterpredikanter som ivrigt diskuterar vilken konfektionskostym från mellanmjölkens högborg som “sitter bäst direkt från galgen”… Detta är motsatsen.

Ni vet vilka ni är. Ni som ryser lite av välbehag när någon säger fullkanvas, som får ett fånigt leende av att bläddra i en tygbok från Dugdale eller Minnis.

Denna tråd är ett heligt rum för klassisk elegans. Här talar vi om riktiga tyger, riktiga sömmar och riktiga skräddare.

Här finns inga polyesterblandningar, inga stretchslacks för kontorsråttor, och inga “jag köpte tre för två på NK”-historier. Vi talar om riktiga kläder för riktiga gentlemen – där ett slag är format av en skräddares händer, inte av en fabrikspress, och där sprezzatura inte betyder att man glömt stryka skjortan.

Inga “stretchblandningar”, inga SuitSupply-rea-jakter och absolut inga CDLP-plastkalsonger i silkig lycra.

Här handlar det om:
• Flanell från Vitale Barberis Canonico, inte polyester från valfri e-handel.
• Skor som luktar läder och skomakarkonst, inte lim och gummisula.
• Kavajer som får axlar att sjunga – vare sig det är från Liverano, Rubinacci, Bauer, Götrich eller liknande hus.

Låt oss prata snitt, slag, måttsömnad, tweed, rockar, slipsknutar – och låt polyesterfolket skratta i sina mjukisbyxor.

Kort sagt: detta är tråden för oss som blev kallade “von oben” – och tog det som en komplimang.

Varmt välkommen!

Vänliga Hälsningar
Lapo Elkann

Äntligen ett ämne som landar lika snyggt på tungan som ett glas Saint-Julien. Jag kommer att följa och delta med behag.

Bra initiativ på min ära.

 

[Pater J]

Jag har dessvärre påbörjat ytterligare en anställning i Afrika. Här är det varmt, mycket varmt vilket gör det minst sagt utmanande att bära långärmad skjorta och kavaj av månne vilket slag. Jag har liggande beställning på en linnekostym som skall upphämtas hos skräddare någon gång under hösten men jag tvivlar på att även den tunnaste linnekavaj är sval nog för den här värmen.

Jag har fått förnedra mig med attt inhandla ett par tre kortärmade skjortor (Hahahaha) men det fungerar under en tunn kavaj i fresco eller linne. Jag kommer sakna stunden då man knyter på sig en fin sidenslips och hänger på sig kavajen hemma i Svedala. Det får bli under semestern må jag tro... fast då är jag nog i Paris eller Milano förvisso.

 

[iddqdidkfa]

Jag har dessvärre påbörjat ytterligare en anställning i Afrika. Här är det varmt, mycket varmt vilket gör det minst sagt utmanande att bära långärmad skjorta och kavaj av månne vilket slag. Jag har liggande beställning på en linnekostym som skall upphämtas hos skräddare någon gång under hösten men jag tvivlar på att även den tunnaste linnekavaj är sval nog för den här värmen.

Jag har fått förnedra mig med attt inhandla ett par tre kortärmade skjortor (Hahahaha) men det fungerar under en tunn kavaj i fresco eller linne. Jag kommer sakna stunden då man knyter på sig en fin sidenslips och hänger på sig kavajen hemma i Svedala. Det får bli under semestern må jag tro... fast då är jag nog i Paris eller Milano förvisso.

Har du övervägt en pithhjälm med tillhörande uniform? Bonus - bör kombineras med mustasch.

Skämt åsido. Kommer själv frekventera Sydamerika ett tag framöver. Har tänkt mig linnekostym kombinerat med kortärmad skjorta som inte stoppas ner i byxlinningen. Ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra annars.

Låt drevet börja eller mod flytta till ”Kläderna gör mannen”.

 

[Pojken från Götet]

Är Smith & Wesson ungefär samma som fullkanvas? @Lapo Elkann

 

[dd_mange]

Är Smith & Wesson ungefär samma som fullkanvas? @Lapo Elkann

Kanske bara jag, men förknippar inte Smith & Wesson med skräddarsydda kavajer..

 

[JeppeH]

Haha handfängsel!?

 

[Lanton]

Nog för att jag håller med om materialval, snitt och dylikt, men ärligt talat grabbar - hur stort allvar tar ni er själva på? Förstår inte hur allt det där med elegans och gentleman rimmar med attityden. Känns precis tvärtom.

 

[Lapo Elkann]

För er som ej är bekanta med referensen. Smith & Wesson 350103 är mkt riktigt handbojjor gjorda av svenskt stål, något Elkann såklart ogärna bär.

Främst då det har sina utmaningar att vara elegant i dessa då de ej kan matchas till gult güld men ibland oundvikligt efter en dekadent sejour på kontinenten i goda vänners lag.

Vill också poängtera att undertecknad ej har tagit sig själv på allvar sedan våren 1998.

 

[Scipio]

Kan man ta uttrycket von oben som en komplimang undrar jag om man älskar, förstår och inser värdet i material, snitt och hantverk. Blir man kallad von oben och tar det som en komplimang förstår man inte ordets betydelse om man kopplar det till ett gott hantverk. Von oben betyder att någon anser sig vara förmer än andra, en dryg snobb som skapar sin identitet genom kläderna som bärs och inte ur ödmjukhet inför kunskapen för hantverket. När jag var liten växte jag upp i en miljö med handgjorda möbler, belysning, sjögrästapeter och modern arkitektur, men fanns inte en tanke på status, enbart på tankegångarna och de grundläggande ideologierna bakom den funktion som hade skapats via designen. Idag verkar alla tro att vissa märken gör dem trygga trots att få känner till hur produkterna kom till. Herr kläder som diskuteras här är världens vanligaste kläder så det finns oerhört mycket fler som kan sy upp en kostym än de stora modehusen. Visst kan man betala 75000 kr för en kostym men det måste inte kosta så mycket om man söker runt efter en bra skräddare som inte syns på dyra märkesgator. Det finns fina tyger lite varstans i världen. Jag vill inte ha plast i mina kläder, jag förstår skillnaden mellan olika ullkvaliteter men snobberiet vill jag vara utan. Det räcker med att jag vet vad jag bär, med det behöver inte synas. En bra sydd kostym är som en morgonrock. Den är skön att gå i och får inte vara iögonfallande.

 

[stigge]

Nog för att jag håller med om materialval, snitt och dylikt, men ärligt talat grabbar - hur stort allvar tar ni er själva på? Förstår inte hur allt det där med elegans och gentleman rimmar med attityden. Känns precis tvärtom.

Personer som gärna benämner sig själv i 3:e person måste man ta på stort allvar!
Blir annars allvarliga konsekvenser

 

[Curler2 🥌]

Personer som gärna benämner sig själv i 3:e person måste man ta på stort allvar!
Blir annars allvarliga konsekvenser

Det kan bara bli lite förvecklingar och förvirring, innan vi andra förstår vem man har att göra med.

 

[hikikomori]

Trådtiteln är felstavad.

 

[Curler2 🥌]

Trådtiteln är felstavad.

..Ja, tamej17!
Sartorialist...
Men trådstarten är ändå trevlig och ytterst välkommen.

 

[Lapo Elkann]

Trådtiteln är felstavad.

Tackar, skall genast justera denna stilmiss.

 

[Lapo Elkann]

Kan man ta uttrycket von oben som en komplimang undrar jag om man älskar, förstår och inser värdet i material, snitt och hantverk. Blir man kallad von oben och tar det som en komplimang förstår man inte ordets betydelse om man kopplar det till ett gott hantverk. Von oben betyder att någon anser sig vara förmer än andra, en dryg snobb som skapar sin identitet genom kläderna som bärs och inte ur ödmjukhet inför kunskapen för hantverket. När jag var liten växte jag upp i en miljö med handgjorda möbler, belysning, sjögrästapeter och modern arkitektur, men fanns inte en tanke på status, enbart på tankegångarna och de grundläggande ideologierna bakom den funktion som hade skapats via designen. Idag verkar alla tro att vissa märken gör dem trygga trots att få känner till hur produkterna kom till. Herr kläder som diskuteras här är världens vanligaste kläder så det finns oerhört mycket fler som kan sy upp en kostym än de stora modehusen. Visst kan man betala 75000 kr för en kostym men det måste inte kosta så mycket om man söker runt efter en bra skräddare som inte syns på dyra märkesgator. Det finns fina tyger lite varstans i världen. Jag vill inte ha plast i mina kläder, jag förstår skillnaden mellan olika ullkvaliteter men snobberiet vill jag vara utan. Det räcker med att jag vet vad jag bär, med det behöver inte synas. En bra sydd kostym är som en morgonrock. Den är skön att gå i och får inte vara iögonfallande.

Välkommen till tråden.

Von oben är ett laddat uttryck. Men i sammanhanget kan det ofta säga mer om betraktarens känslighet än om bärarens attityd.

Att tolka kunskap, intresse och förfining som dryghet är i sig ett sätt att markera distans – en form av omvänd snobism.

Von oben är inte en egenskap. Det är en projektion av någon som upplever sig nedtryckt trots att så ej är fallet.

Din beskrivning av uppväxten bland handgjorda möbler och sjögrästapeter är fin, men där finns också en paradox. Att nämna den bakgrunden för att visa på en sorts naturlig ödmjukhet är i sig en statussignal.

Att tala om sjögrästapeter och handgjorda möbler “utan tanke på status” är just ett sätt att tala om status. Den sanna ödmjukheten är tyst.

Ingen har hävdat att plagg behöver vara dyra det var nog något du missförstod. Tvärt om förespråkas alltid prisvärd kvalitet.

Hoppas herrn vill vara med och bidra med sin utsökta smak till tråden även framgent.

 

[Pater J]

Har du övervägt en pithhjälm med tillhörande uniform? Bonus - bör kombineras med mustasch.

Skämt åsido. Kommer själv frekventera Sydamerika ett tag framöver. Har tänkt mig linnekostym kombinerat med kortärmad skjorta som inte stoppas ner i byxlinningen. Ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra annars.

Låt drevet börja eller mod flytta till ”Kläderna gör mannen”.

Haha jag jag ser bilden av dr Livingston i mitt inre men där är jag dock inte riktigt. Det är möten och träffar i stadsmiljö och avsaknaden av en svalkande havsbris är påtaglig.

Det närmaste jag kommer nidbilden är en utsökt safarijacka i modernt snitt utan axelklaffar

 

[Lapo Elkann]

Nog för att jag håller med om materialval, snitt och dylikt, men ärligt talat grabbar - hur stort allvar tar ni er själva på? Förstår inte hur allt det där med elegans och gentleman rimmar med attityden. Känns precis tvärtom.

Du frågar hur stort allvar vi tar oss själva på, och menar att elegans och gentleman inte rimmar med “attityden” här inne. Men saken är den: vi har ingen attityd – vi har ett intresse. Skillnaden är avgörande. Att tala om material, snitt och hantverk är inte självhävdelse, det är passion.

Att däremot posta wristshots från en sliten bar, femte mimosan framför disktravarna, och samtidigt anklaga andra för att ta sig själva på för stort allvar – det är just attityd. Och dessutom en ganska löjlig sådan.

 

[Tripeiro.]

För Tripeiros del blev det naturligtvis en Giuseppe DiMarco bespoke, i samband med öppningen av deras nya flagship atelier i Elbasan. Valet föll på en Super 130’s merino twill, vävd exklusivt för husets privé-kunder. Passformen är medvetet vald i en mer klassisk drape silhouette, allt annat vore ju en skymf mot tygkvaliteten. Jag lämnar de där vakuumförpackade slim fit-experimenten åt Instagram-generationen; en kostym ska trots allt leva sitt eget liv, inte sitta som en stretchjeans från valfri high street.

Av diskreta skäl har Tripeiro. valt att beskära bilden vid axlara. För den som undrar bär jag givetvis en klassisk Borsalino fedora i mörk kastanj, den enda acceptabla ackompanjemanget till en drape cut i Super 130’s.

 

[Lapo Elkann]

För Tripeiros del blev det naturligtvis en Giuseppe DiMarco bespoke, i samband med öppningen av deras nya flagship atelier i Elbasan. Valet föll på en Super 130’s merino twill, vävd exklusivt för husets privé-kunder. Passformen är medvetet vald i en mer klassisk drape silhouette, allt annat vore ju en skymf mot tygkvaliteten. Jag lämnar de där vakuumförpackade slim fit-experimenten åt Instagram-generationen; en kostym ska trots allt leva sitt eget liv, inte sitta som en stretchjeans från valfri high street.

Av diskreta skäl har Tripeiro. valt att beskära bilden vid axlara. För den som undrar bär jag givetvis en klassisk Borsalino fedora i mörk kastanj, den enda acceptabla ackompanjemanget till en drape cut i Super 130’s.

En sannerligen episk kreation!