• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

få pengar att växa.

Hur stor vinst jag gjort på köpet eller hur stor vinst bolaget redovisade vid senaste rspporten?
Om det är det första så kan du glömma att jag skulle redogöra för något sådant på ett öppet forum och för någon som jag inte känner.

Mer intresserad av vad sjuk resa innebär i pengar. Hör ofta detta uttryck men ändå fortsätter folk sina liv som inget har hänt.
 
Mer intresserad av vad sjuk resa innebär i pengar. Hör ofta detta uttryck men ändå fortsätter folk sina liv som inget har hänt.

Varför skulle man inte fortsätta sina liv.
Bara för att en investering är en grym resa (80% på en månad) så är det ju långt ifrån många av dessa som man lyckad pricka in.
Om man sedan placerat 500 spänn eller 2 miljoner spelar ju ingen roll eftersom du fortfarande kan ha fått en kapitalökning motsvarande en dryg dubblering. Det är ju procentsatsen som är den sjuka resan.

Hade det nu varit en miljon i ren avkastning så hade nog "folk" med sund inställning haft tillräckligt med miljoner i lån att börja fylla upp innan de kan göra annat än att fortsätta som vanligt.
 
Varför skulle man inte fortsätta sina liv.
Bara för att en investering är en grym resa (80% på en månad) så är det ju långt ifrån många av dessa som man lyckad pricka in.
Om man sedan placerat 500 spänn eller 2 miljoner spelar ju ingen roll eftersom du fortfarande kan ha fått en kapitalökning motsvarande en dryg dubblering. Det är ju procentsatsen som är den sjuka resan.

Hade det nu varit en miljon i ren avkastning så hade nog "folk" med sund inställning haft tillräckligt med miljoner i lån att börja fylla upp innan de kan göra annat än att fortsätta som vanligt.

Verkar vara jag som missförstått termen sjuk resa eller så har den blivit en floskel. Ta det inte personligt men jag hör sjuk resa så ofta att det inte längre har någon betydelse.
 
Verkar vara jag som missförstått termen sjuk resa eller så har den blivit en floskel. Ta det inte personligt men jag hör sjuk resa så ofta att det inte längre har någon betydelse.

Tar det absolut inte personligt. Jag tror precis som du att vi missförstår varandra. Jag skrev att aktien gjort en sjuk resa, inte nödvändigtvis jag. För mig är deras utveckling av aktiekursen sanslös sett till tidsperiod och risk. Allt är ju en definitionsfråga.
 
Hur stor vinst jag gjort på köpet eller hur stor vinst bolaget redovisade vid senaste rspporten?
Om det är det första så kan du glömma att jag skulle redogöra för något sådant på ett öppet forum och för någon som jag inte känner.
Varför skulle man inte fortsätta sina liv.
Bara för att en investering är en grym resa (80% på en månad) så är det ju långt ifrån många av dessa som man lyckad pricka in.
Om man sedan placerat 500 spänn eller 2 miljoner spelar ju ingen roll eftersom du fortfarande kan ha fått en kapitalökning motsvarande en dryg dubblering. Det är ju procentsatsen som är den sjuka resan.

Hade det nu varit en miljon i ren avkastning så hade nog "folk" med sund inställning haft tillräckligt med miljoner i lån att börja fylla upp innan de kan göra annat än att fortsätta som vanligt.
Jag menar man kan lägg 500kr på några olika biotech bolag och någon kommer säkert vara en dubblare. Men man har samtidigt bara satsat 500kr. Men vafan man investerade ju knappt några pengar. När man gör sin analys och satsar en del pengar ändå och man lyckas kanske dubbla sina pengar. Det är mer imponerande i mitt tycke. Igår köpte jag Angler Gaming för motsvarande en halv månadslön och är upp 15% i skrivande stund.

Just my two cents
 
Nu är inte jag någon expert så ursäkta om min tankegång är tokig men det där är väl ett resonemang som inte hänger ihop. Prisökning på bostäder handlar väl snarare om tillgång och efterfrågan. Behovet av radhus i förhållande till antalet tillgängliga bostäder inom respektive område där vi vill bosätta oss spretar och då ökar också priset (på bekostnad av något annat som vi behöver prioritera ned alternativt att vi skuldsätter oss mer).
Att båten sedan kostar 4 mkr är ju resultatet av exempelvis ett prisrally på bostäder som då möjliggjort för många att få loss kosing till just den typen av konsumtion.
Nu tror jag visserligen inte att gemene radhusägare som köper sitt boende för 4 mkr är samma marknad som båttillverkaren hittar sina köpare på.
Sett ur ditt perspektiv:
Om vi tittar på radhus (av den typen som kostar 4 MSEK i Örebro idag) så har väl inte efterfrågan stigit direkt de senaste 10 åren? Ungefär lika många familjer som får barn idag och vill skaffa ett "hem". Utbudet är väl ungefär samma, även om en hel del nybyggen har kommit till.

Det som har ändrats är folks perception, ständigt stigande priser ändrar vad folk anser att en bostad kan vara värd. Även om utbud och efterfrågan är mycket lik den för 10 år sedan idag.

Bostadsmarkanden är mycket konstig. Jag skulle vilja hävda att priserna sätts efter hur mycket köparna får låna, och hur riskvilliga kunderna är (dvs mycket). När möjligheterna till att köpa bostad på kredit försämras (pga regeländringar eller yttre chock) då kommer priserna att rasa. Detta helt utan att efterfrågan, dvs behovet, av radhus går ner. Jag tror inte att folk kommer sluta bilda familj bara pga en bostadsprisnedgång.

Känns som att det idag finns ett större intresse att lägga mycket pengar på sin bostad jämfört med förr då en bil var den viktigaste statussymbolen men som idag generellt mindre prioriterat också vidare. Men visst är det en prisökning som inte kan öka hur länge som helst.
Det intressanta är vilken enorm omfördelning av tillgångar i samhället prisuppgången har inneburit. Om priserna inte faller, så kommer vi ha ett samhälle där egna ansträngningar, jobb och företagande, blir mindre viktigt än "val" av föräldrar och partner.
 
Sett ur ditt perspektiv:
Om vi tittar på radhus (av den typen som kostar 4 MSEK i Örebro idag) så har väl inte efterfrågan stigit direkt de senaste 10 åren? Ungefär lika många familjer som får barn idag och vill skaffa ett "hem". Utbudet är väl ungefär samma, även om en hel del nybyggen har kommit till.

Det som har ändrats är folks perception, ständigt stigande priser ändrar vad folk anser att en bostad kan vara värd. Även om utbud och efterfrågan är mycket lik den för 10 år sedan idag.

Bostadsmarkanden är mycket konstig. Jag skulle vilja hävda att priserna sätts efter hur mycket köparna får låna, och hur riskvilliga kunderna är (dvs mycket). När möjligheterna till att köpa bostad på kredit försämras (pga regeländringar eller yttre chock) då kommer priserna att rasa. Detta helt utan att efterfrågan, dvs behovet, av radhus går ner. Jag tror inte att folk kommer sluta bilda familj bara pga en bostadsprisnedgång.


Det intressanta är vilken enorm omfördelning av tillgångar i samhället prisuppgången har inneburit. Om priserna inte faller, så kommer vi ha ett samhälle där egna ansträngningar, jobb och företagande, blir mindre viktigt än "val" av föräldrar och partner.

Jag håller till viss del med. Men jag skulle vilja säga att efterfrågan faktiskt har ökat. Att finansiera ett boende för 4 mkr är avsevärt mycket billigare nu. Ny generation ska in på bostadsmarknaden och många av dessa har inte känsla för vad "normalt" ränteläge är. Flertalet skulle troligen gå under ekonomiskt om vi traskar upp ett fåtal procent.
Då kommer per automatik också en sund reglering av prissättningen.

Sedan är det många som är relativt kapitalstarka som ändå inte har tillräckligt för att köpa något superattraktivt i de cemtrala delarna av storstäderna men som kan drica upp priserna i ytterområden (Örebro är väl kanske inte något bra exempel här visserligen). Svårigheten här är väl att den sunda prisregleringen som jag tidigare talade om inte har samma effekt på de riktigt attraktiva adresserna i städerna utan slår hårdas på områden utanför.
Så länge nyproduktionen inte vänger med lär vi nog leva med stegrande priser.
Svårigheten ligger väl i att nyproduktionen på hyresrätter ofta landar i extrema hyror eftersom entreprenörerna mer eller mindre har evig avskrivning på alla vitvaror mm och trycker in dessa i hyran.
 
Det intressanta är vilken enorm omfördelning av tillgångar i samhället prisuppgången har inneburit. Om priserna inte faller, så kommer vi ha ett samhälle där egna ansträngningar, jobb och företagande, blir mindre viktigt än "val" av föräldrar och partner.
Back to normal. Eller?

Skämt och sido, du får gärna utveckla det mer för jag hänger inte med. Sen så betyder väl omfördelning av tillgångar för vissa ökar medan de minskar för andra - vem får mindre tillgångar vid en prisökning?
 
Jag håller till viss del med. Men jag skulle vilja säga att efterfrågan faktiskt har ökat. Att finansiera ett boende för 4 mkr är avsevärt mycket billigare nu. Ny generation ska in på bostadsmarknaden och många av dessa har inte känsla för vad "normalt" ränteläge är. Flertalet skulle troligen gå under ekonomiskt om vi traskar upp ett fåtal procent.
Då kommer per automatik också en sund reglering av prissättningen.

Sedan är det många som är relativt kapitalstarka som ändå inte har tillräckligt för att köpa något superattraktivt i de cemtrala delarna av storstäderna men som kan drica upp priserna i ytterområden (Örebro är väl kanske inte något bra exempel här visserligen). Svårigheten här är väl att den sunda prisregleringen som jag tidigare talade om inte har samma effekt på de riktigt attraktiva adresserna i städerna utan slår hårdas på områden utanför.
Så länge nyproduktionen inte vänger med lär vi nog leva med stegrande priser.
Svårigheten ligger väl i att nyproduktionen på hyresrätter ofta landar i extrema hyror eftersom entreprenörerna mer eller mindre har evig avskrivning på alla vitvaror mm och trycker in dessa i hyran.
Vad får dig att tro att räntorna någonsin ska upp till de nivåerna igen? Jag tror man ska vänja sig vid låga räntor och inflation. 2% målet är larvigt och jag tycker inte det hör hemma i en modern stat.
 
Hur menar du?
Tänker du att vi skulle leva i en evig deflation?
Vem har sagt något om deflation? Jag menar helt enkelt att jag inte tror räntorna kommer upp till såna nivåer som de var tidigare. Det är inte rimligt att sikta mot ett arbiträrt mål för inflation då det finns för många faktorer som spelar in.
 
Jag håller till viss del med. Men jag skulle vilja säga att efterfrågan faktiskt har ökat. Att finansiera ett boende för 4 mkr är avsevärt mycket billigare nu. Ny generation ska in på bostadsmarknaden och många av dessa har inte känsla för vad "normalt" ränteläge är. Flertalet skulle troligen gå under ekonomiskt om vi traskar upp ett fåtal procent.
Då kommer per automatik också en sund reglering av prissättningen.

Sedan är det många som är relativt kapitalstarka som ändå inte har tillräckligt för att köpa något superattraktivt i de cemtrala delarna av storstäderna men som kan drica upp priserna i ytterområden (Örebro är väl kanske inte något bra exempel här visserligen). Svårigheten här är väl att den sunda prisregleringen som jag tidigare talade om inte har samma effekt på de riktigt attraktiva adresserna i städerna utan slår hårdas på områden utanför.
Så länge nyproduktionen inte vänger med lär vi nog leva med stegrande priser.
Svårigheten ligger väl i att nyproduktionen på hyresrätter ofta landar i extrema hyror eftersom entreprenörerna mer eller mindre har evig avskrivning på alla vitvaror mm och trycker in dessa i hyran.
Ja visst är det "billigare" nu när räntorna är låga. Men 2002 fick du en fristående villa på Djursholm för 4 MSEK, nu räcker det till ett radhus i Örebro. Ja många skulle gå under vid liten absolut ränteökning på någon procentenhet, det om något visar ju på ohållbarheten.

Med kapitalstark menar du väl höga inkomster? Få svenskar klarar av att spara några större mängder pengar förutom genom sitt boende.

Visst påverkar nyproduktionen, men det räcker som jag tidigare skrev att kredittillflödet stryps pga intern eller extern chock, eller nya regler, så sjunker priserna som en sufflé.


Back to normal. Eller?

Skämt och sido, du får gärna utveckla det mer för jag hänger inte med. Sen så betyder väl omfördelning av tillgångar för vissa ökar medan de minskar för andra - vem får mindre tillgångar vid en prisökning?
Ja man kan se det som en återgång till förhållandena innan 1900, men då historiskt så hade i alla fall någon gjort något bra för att kämpa ihop familjens resurser, inte bara lånat maximalt hos SBAB.


Vad får dig att tro att räntorna någonsin ska upp till de nivåerna igen? Jag tror man ska vänja sig vid låga räntor och inflation. 2% målet är larvigt och jag tycker inte det hör hemma i en modern stat.
Vi kan väl enas om att vi inte vet hur högt räntorna kan gå? Det i sig är ju en källa till oro, eller borde vara det.
 
Ja visst är det "billigare" nu när räntorna är låga. Men 2002 fick du en fristående villa på Djursholm för 4 MSEK, nu räcker det till ett radhus i Örebro. Ja många skulle gå under vid liten absolut ränteökning på någon procentenhet, det om något visar ju på ohållbarheten.

Med kapitalstark menar du väl höga inkomster? Få svenskar klarar av att spara några större mängder pengar förutom genom sitt boende.

Visst påverkar nyproduktionen, men det räcker som jag tidigare skrev att kredittillflödet stryps pga intern eller extern chock, eller nya regler, så sjunker priserna som en sufflé.



Ja man kan se det som en återgång till förhållandena innan 1900, men då historiskt så hade i alla fall någon gjort något bra för att kämpa ihop familjens resurser, inte bara lånat maximalt hos SBAB.



Vi kan väl enas om att vi inte vet hur högt räntorna kan gå? Det i sig är ju en källa till oro, eller borde vara det.
Nej men med samma tankesätt vet vi inte heller hur lågt det kan gå eller hur länge det är lågt. Det finns många fördelar med låga räntor, och problemet ligger inte där. Att sedan människor lånar för mycket i Sverige är ett eget problem. Vi skulle kunna ha en bättre reglerad bolånemarknad och ta bort ränteavdraget, men ändå ha låga räntor. Höga räntor=minskad konsumption
 
Nej men med samma tankesätt vet vi inte heller hur lågt det kan gå eller hur länge det är lågt. Det finns många fördelar med låga räntor, och problemet ligger inte där. Att sedan människor lånar för mycket i Sverige är ett eget problem. Vi skulle kunna ha en bättre reglerad bolånemarknad och ta bort ränteavdraget, men ändå ha låga räntor. Höga räntor=minskad konsumption

Ja det kan ju inte bli så mycket billigare än gratis, jag tror inte vi får ett system där man får betalt för att låna.

Dagens räntor är ju artificiellt låga, det är inte rimligt med 0-2% ränta på längre sikt. Räntorna är nu längre än vad de varit någonsin under 5000 års civilisation...
http://www.businessinsider.com/chart-5000-years-of-interest-rates-2015-9?r=US&IR=T&IR=T
screen%20shot%202015-09-18%20at%2010.12.09%20am.png
 
Ja det kan ju inte bli så mycket billigare än gratis, jag tror inte vi får ett system där man får betalt för att låna.

Dagens räntor är ju artificiellt låga, det är inte rimligt med 0-2% ränta på längre sikt. Räntorna är nu längre än vad de varit någonsin under 5000 års civilisation...
http://www.businessinsider.com/chart-5000-years-of-interest-rates-2015-9?r=US&IR=T&IR=T
screen%20shot%202015-09-18%20at%2010.12.09%20am.png
Det är ju helt irrelevant vad räntan var för flera tusen år sedan. Även 50 år sedan är ointressant. Vi har haft fallande räntor i 40 år och ekonomin har utvecklats rätt bra ändå. Varför är inte 0-2% ränta rimligt?
 
Det är ju helt irrelevant vad räntan var för flera tusen år sedan. Även 50 år sedan är ointressant. Vi har haft fallande räntor i 40 år och ekonomin har utvecklats rätt bra ändå. Varför är inte 0-2% ränta rimligt?

Du måste ju ändå hålla med om att det är jätteskönt att du inte satt på ett stort huslån på stenåldern.

Det hade kostat jättemycket flinta. Det ser man ju tydligt.

Jag är iaf. glad för det!
 
Är ingen privatperson som lånar gratis, men ser inte varför en ränta på 1% inte skulle vara gångbart. Även 0% skulle kunna funka, handlar bara om att man ska ta in de pengarna på annat hall.
Jag håller förvisso med dig att det finns andra metoder att försöka påverka både inflation och skuldsättning. Men även i den perfekta världen, att politiker skulle fatta beslut enbart på ekonomiskt rationella grunder och inte efter ideologi (vilket i sig är helt orimligt att tro), är det högst besvärligt att Riksbanken målat in sig i ett hörn beträffande möjligheten att kunna reglera den svenska ekonomin. Vad man med säkerhet kan säga är att det är lättare att reglera ekonomin genom räntan än genom politik. Det är därför Riksbanken är självständig och styrs av ett inflationsmål (vilket historiskt sett visat sig vara en rätt bra metod).
 
Jag håller förvisso med dig att det finns andra metoder att försöka påverka både inflation och skuldsättning. Men även i den perfekta världen, att politiker skulle fatta beslut enbart på ekonomiskt rationella grunder och inte efter ideologi (vilket i sig är helt orimligt att tro), är det högst besvärligt att Riksbanken målat in sig i ett hörn beträffande möjligheten att kunna reglera den svenska ekonomin. Vad man med säkerhet kan säga är att det är lättare att reglera ekonomin genom räntan än genom politik. Det är därför Riksbanken är självständig och styrs av ett inflationsmål (vilket historiskt sett visat sig vara en rätt bra metod).
Är väl rätt onödigt att styra efter ett mål man aldrig når? Dessutom finns inga fördelar genom att ha en högre inflation, det finns få saker som talar för att 1% eller 0% skulle vara sämre än 2%. Ekonomin är självreglerande till en hög grad, något jag tror kommer visa sig mer i framtiden. Inflation är en konsumptionsskatt och kryptovalutor är ett bevis på att fler tycker att inflation inte behövs som jag.
 
Har nog inte läst igenom allt men av det jag läst är jag nog villig att hålla med @Oscaro om att det är lite olustigt att kalla ett ränteläge (bolån) där det skulle gå käpprätt för en massa människor för "normalt". Det var normalt för några år sedan. Men precis som mycket annat i en välutvecklad och katastrof-/krigsfri stat går saker och ting framåt i bra takt och förändras. I början på 90-talet var räntan 13-14 %. Är det normalt? Om inte, vilka år är det som är facit för den "normala" räntan? Jag säger inte att det är ristat i sten att man kommer få bolån på 4 MSEK till en ränta på 1,20% som nyexaminerad men jag vet inte heller om jag tycker att det är rättvist att utgå från att alla som inte fixar 5% har gjort bort sig. Även om det kan kännas tryggt för hushållen om de gör det. Bankerna har ju en extrem marginal på bolånen nu. De kanske samlar för att kunna baila ut medborgarna vid kris... (skämt).
 
Är väl rätt onödigt att styra efter ett mål man aldrig når? Dessutom finns inga fördelar genom att ha en högre inflation, det finns få saker som talar för att 1% eller 0% skulle vara sämre än 2%. Ekonomin är självreglerande till en hög grad, något jag tror kommer visa sig mer i framtiden. Inflation är en konsumptionsskatt och kryptovalutor är ett bevis på att fler tycker att inflation inte behövs som jag.
Fast syftet med inflationsmålet är inte huvudsakligen att inflationen just måste vara precis 2 % för att det skulle vara något gyllene tal utan för att inflationen ska vara stabil och inte skena okontrollerat, typ Zimbabwe-dollar. Cryptovalutor är ju annars ett utmärkt exempel hur det ser ut med extremt hög volatilitet. Jag förstår att många tycker att det är roligt att spekulera i cryptovalutor och att det för en hel del har varit historiskt lönsamt men jag hade då inte önskat att ett sådant finansiellt system styrde samhällsekonomin.
 
Fast syftet med inflationsmålet är inte huvudsakligen att inflationen just måste vara precis 2 % för att det skulle vara något gyllene tal utan för att inflationen ska vara stabil och inte skena okontrollerat, typ Zimbabwe-dollar. Cryptovalutor är ju annars ett utmärkt exempel hur det ser ut med extremt hög volatilitet. Jag förstår att många tycker att det är roligt att spekulera i cryptovalutor och att det för en hel del har varit historiskt lönsamt men jag hade då inte önskat att ett sådant finansiellt system styrde samhällsekonomin.
Varför har man då valt 2% och inte 1? Jo för att inflationen råkade vara 2% när man beslutade om det. Anledningen Riksbanken har positiva inflationsmål är för att de (och många ekonomer) anser att inflation behövs för att öka konsumption, jag (och många ekonomer) håller inte med. Jämförelsen med krypto har inget att göra med eventuell spekulering kring valutorna, snarare att de är uppbyggda utan tanke på inflation. Med ett system likt det btc har skulle det aldrig kunna uppkomma en situation likt Zimbabwe.
Min poäng från början var helt enkelt att man inte kan dra några slutsatser från enbart en låg ränta och inte heller inflation är bevis på en sund ekonomi
 
Det är ju helt irrelevant vad räntan var för flera tusen år sedan. Även 50 år sedan är ointressant. Vi har haft fallande räntor i 40 år och ekonomin har utvecklats rätt bra ändå. Varför är inte 0-2% ränta rimligt?
Det är ganska historielöst att vara så övertygad om att de räntor som gällde för 15-25 år sedan aldrig kommer att återkomma, speciellt inte om man tittar på den historiska översikten jag länkade till.
http://www.businessinsider.com/chart-5000-years-of-interest-rates-2015-9?r=US&IR=T&IR=T
Dagsläget är onormalt, inte 4% ränta.

Hur tror du att det kändes med 500% ränta när det begav sig på 90-talet? Det var högt även för de som var vana vid 15%.

I ett extremt läge kan man inte ta hänsyn till ett antal högbelånade hushåll, då blir räntan vad den behöver vara. Det är trots allt inte hela befolkningen, bara säg 5-25%, som får stora problem med 4-8% ränta.

Du antar också att vi kan välja vilken ränta bolånen har, räntan bedöms av marknaden, deras riskvilja och syn på värdebeständigheten i svenska bostäder. Många säkerställda obligationer = bostadslån ägs av utländska ägare, det är knappast så att Riksbanken står bakom alla lån.

Du måste ju ändå hålla med om att det är jätteskönt att du inte satt på ett stort huslån på stenåldern.

Det hade kostat jättemycket flinta. Det ser man ju tydligt.

Jag är iaf. glad för det!
Man kan har kortare perspektiv. Vi får se hur "soft" det är att ha lånat 6 MSEK till en trea på söder om tio år.

Fast tänk vad du skulle få bra betalt för en fin grotta på Kungsholmen!
a: - Vad är din kanin värd?
b: - 12 miljoner!
a: - Oj, hur kan den vara värd så mycket?
b: - Jag bytte den mot en hamster som var till salu för 12 miljoner.
:)

Du menar att det är rimligt, gångbart och normalt att låna ut pengar gratis? :D
Ännu bättre, få betalt för att låna!

Är ingen privatperson som lånar gratis, men ser inte varför en ränta på 1% inte skulle vara gångbart. Även 0% skulle kunna funka, handlar bara om att man ska ta in de pengarna på annat hall.
Fungerar, visst, men hur länge? Vad är priset och konsekvenserna när det "inte längre fungerar"? Varför inte prova planekonomi också?

Jag håller förvisso med dig att det finns andra metoder att försöka påverka både inflation och skuldsättning. Men även i den perfekta världen, att politiker skulle fatta beslut enbart på ekonomiskt rationella grunder och inte efter ideologi (vilket i sig är helt orimligt att tro), är det högst besvärligt att Riksbanken målat in sig i ett hörn beträffande möjligheten att kunna reglera den svenska ekonomin. Vad man med säkerhet kan säga är att det är lättare att reglera ekonomin genom räntan än genom politik. Det är därför Riksbanken är självständig och styrs av ett inflationsmål (vilket historiskt sett visat sig vara en rätt bra metod).
Problemet är ju att riksbanken inte getts verktyg nog att bromsa bostadsbubblan, och politikerna har inte heller tagit sitt ansvar. Nuvarande situation är inte hållbar.

Är väl rätt onödigt att styra efter ett mål man aldrig når? Dessutom finns inga fördelar genom att ha en högre inflation, det finns få saker som talar för att 1% eller 0% skulle vara sämre än 2%. Ekonomin är självreglerande till en hög grad, något jag tror kommer visa sig mer i framtiden. Inflation är en konsumptionsskatt och kryptovalutor är ett bevis på att fler tycker att inflation inte behövs som jag.
Inflation behövs för att sänka värdet på lån som inte borde ha tagits.

Har nog inte läst igenom allt men av det jag läst är jag nog villig att hålla med @Oscaro om att det är lite olustigt att kalla ett ränteläge (bolån) där det skulle gå käpprätt för en massa människor för "normalt". Det var normalt för några år sedan. Men precis som mycket annat i en välutvecklad och katastrof-/krigsfri stat går saker och ting framåt i bra takt och förändras. I början på 90-talet var räntan 13-14 %. Är det normalt? Om inte, vilka år är det som är facit för den "normala" räntan? Jag säger inte att det är ristat i sten att man kommer få bolån på 4 MSEK till en ränta på 1,20% som nyexaminerad men jag vet inte heller om jag tycker att det är rättvist att utgå från att alla som inte fixar 5% har gjort bort sig. Även om det kan kännas tryggt för hushållen om de gör det. Bankerna har ju en extrem marginal på bolånen nu. De kanske samlar för att kunna baila ut medborgarna vid kris... (skämt).
Se min tidigare postning, runt 4% är historiskt snitt.
http://www.businessinsider.com/chart-5000-years-of-interest-rates-2015-9?r=US&IR=T&IR=T

Fast syftet med inflationsmålet är inte huvudsakligen att inflationen just måste vara precis 2 % för att det skulle vara något gyllene tal utan för att inflationen ska vara stabil och inte skena okontrollerat, typ Zimbabwe-dollar. Cryptovalutor är ju annars ett utmärkt exempel hur det ser ut med extremt hög volatilitet. Jag förstår att många tycker att det är roligt att spekulera i cryptovalutor och att det för en hel del har varit historiskt lönsamt men jag hade då inte önskat att ett sådant finansiellt system styrde samhällsekonomin.

Varför har man då valt 2% och inte 1? Jo för att inflationen råkade vara 2% när man beslutade om det. Anledningen Riksbanken har positiva inflationsmål är för att de (och många ekonomer) anser att inflation behövs för att öka konsumption, jag (och många ekonomer) håller inte med. Jämförelsen med krypto har inget att göra med eventuell spekulering kring valutorna, snarare att de är uppbyggda utan tanke på inflation. Med ett system likt det btc har skulle det aldrig kunna uppkomma en situation likt Zimbabwe.
Min poäng från början var helt enkelt att man inte kan dra några slutsatser från enbart en låg ränta och inte heller inflation är bevis på en sund ekonomi
Ja, 2%:s målet är säkert inte optimalt. Däremot är ett mål bättre än inget mål alls. (tror jag :) )
 
Tillbaka
Topp