Model_Citizen
Silver
Någon mer än jag som har sett några riktigt kassa filmer som man mot allt förnuft gillar? Vi snackar troligtvis 80-tal. Vi snackar rullar som är långt ifrån finkultur men som ändå kung-fusparkat sig in i hjärtat av någon anledning? Jag har nämligen några:
Raging Thunder aka Karate Tiger 2 aka No Retreat No Surrender 2
B:ig 80-talskarate med de träigaste skådisarna någonsin, men jag har sett den säkert tio gånger. Onda ryssar. Onda vietnameser, Bra musik knyter ihop säcken. Min favorit bland sunkfilmer.
The perils of Gwendoline in the land of the Yik Yak:
Bra nära att vara porr, den sanslösaste storyn någonsin och totalt hjärndöd. Någonting om en stam amazoner tror jag. Jag av någon underlig anledning sett den ett antal gånger. Riktigt bra soundtrack för övrigt.
Cherry 2000
En storstadsyuppie måste ut i ödemarken för att ersätta sin sexrobot som fått kortslutning pga diskvatten. Annars som Mad Max typ.
The lost empire:
Ok, den här är verkligen skitdålig, jag skojar inte, men jag gillar den ändå. Bra musik av Alan Howarth
Hard ticket to Hawaii:
Kan inte bestämma mig för om den är så dålig så att den är bra, eller så dålig så att den är skitusel.
10 to midnight
Bronson gör det han gör bäst. Kasst hantverk man jag tycker den är riktigt bra, bättre än alla thrillers som pumpas ut idag.
Jeesus, jag saknar 80-talet. Till och med dyngfilmerna hade charm...
Raging Thunder aka Karate Tiger 2 aka No Retreat No Surrender 2
B:ig 80-talskarate med de träigaste skådisarna någonsin, men jag har sett den säkert tio gånger. Onda ryssar. Onda vietnameser, Bra musik knyter ihop säcken. Min favorit bland sunkfilmer.
The perils of Gwendoline in the land of the Yik Yak:
Bra nära att vara porr, den sanslösaste storyn någonsin och totalt hjärndöd. Någonting om en stam amazoner tror jag. Jag av någon underlig anledning sett den ett antal gånger. Riktigt bra soundtrack för övrigt.
Cherry 2000
En storstadsyuppie måste ut i ödemarken för att ersätta sin sexrobot som fått kortslutning pga diskvatten. Annars som Mad Max typ.
The lost empire:
Ok, den här är verkligen skitdålig, jag skojar inte, men jag gillar den ändå. Bra musik av Alan Howarth
Hard ticket to Hawaii:
Kan inte bestämma mig för om den är så dålig så att den är bra, eller så dålig så att den är skitusel.
10 to midnight
Bronson gör det han gör bäst. Kasst hantverk man jag tycker den är riktigt bra, bättre än alla thrillers som pumpas ut idag.
Jeesus, jag saknar 80-talet. Till och med dyngfilmerna hade charm...
Svensk film när den är som bäst/värst!
Och den sista är en ninjarulle, fast fan vet vilken. Är det denna?
