Läser en artikel i ämnet i SvD om vårt individualistiska samhället där främst unga känner meningslöshet inför att sträva efter attribut på framgång.
”Kan jag känna mig lyckad om jag inte känner mening?” frågar Lance Cederström, leg psykoterapeut och existentiell terapeut, som tycker att sökandet efter kärleksfull mening – det som gör oss levande – underskattas idag.
En lyckad människa
”Att tjäna 100 miljoner inte lika briljant längre”
Alexander Pärleros ligger bakom ”Framgångspodden”, Sveriges största intervjupodd. Foto: Malin Hoelstad
Vad är en lyckad människa? Psykoterpeuten Lance Cederström skönjer en allt skarpare uppdelning mellan lyckad och misslyckad. Entreprenören Alexander Pärleros har alltid sökt efter receptet på framgång.
Ellinor Skagegård
Uppdaterad 2020-12-05
Publicerad 2020-12-05
”Något hände” när Alexander Pärleros träffade den buddistiska munken Björn Natthiko Lindeblad 2016: ”Efter mitt möte med honom kände jag allt mer att jag ville ägna mitt liv åt att serva andra genom att göra det jag är bra på: att lyssna på och lyfta fram andra människor.”
Foto: Malin Hoelstad
”Kan jag känna mig lyckad om jag inte känner mening?” frågar Lance Cederström, leg psykoterapeut och existentiell terapeut, som tycker att sökandet efter kärleksfull mening – det som gör oss levande – underskattas idag.
Foto: Mårten Levin
Klockan på Framgångsakademins webbplats tickar ner och plötsligt syns en kostymklädd Alexander Pärleros i rutan. ”Du som stannar kvar kommer att få en möjlighet som aldrig kommer att komma igen. Jag lovar, det här kan verkligen förändra ditt liv.”
Alexander Pärleros är influencer och entreprenör och driver Sveriges största intervjupodd, ”Framgångspodden”. I den har han gjort drygt 500 intervjuer med personer som han anser vara framgångsrika. I början av november var det premiär för hans nya satsning ”Framgångsakademin”, en serie webinarier som han beskriver som ”ett Netflix för kurser” inom självutveckling. Bland föreläsarna finns Elaine Eksvärd, Henrik Fexeus och Mattias Ribbing.
− En lyckad människa skulle jag säga är en person som är orsaken till andra människors lycka, säger Alexander Pärleros när jag når honom över telefon.
Jag blev som ett litet lamm: mer lugn i tonen och underlägsen.
Men så har det inte alltid låtit. I sin bok ”Framgångsboken. Mina nycklar till ett lyckligare och rikare liv”, har han berättat om hur han övergavs av sin pappa som tvååring, och hur han i tonåren bodde i fosterhem.
Att få bekräftelse för synliga framgångar blev viktigt för att känna värde.
− När jag jobbade som säljare var mina mål framförallt ekonomiska. Att ha mycket pengar och kunna visa upp det genom fina bilar och klockor. Och jag vet att jag visade större respekt för människor som hade mycket pengar. Jag blev som ett litet lamm: mer lugn i tonen och underlägsen.
Ja, vad innebär det egentligen att vara en lyckad människa 2020? Svaren är förmodligen lika många som det finns människor, och skiljer sig åt beroende på faktorer som klass, ålder och kultur. Men det finns ändå konstanta inslag. I forskningstermer kanske begreppet lyckad bäst kan likställas med ”social status”, det vill säga vilken status vi har i andra människors ögon. Här ingår faktorer som yrke, inkomst, boende, civilstånd, utseende och fritidsintressen.
− Särskilt vårt yrke och yrkets status säger mycket om vår placering i den sociala hierarkin, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson som är doktor i sociologi vid Göteborgs universitet och forskar på just yrkesstatus.
I och med att de ekonomiska klyftorna ökar är det rimligt att anta att den sociala ojämlikheten också ökar.
Vad som anses vara högstatusjobb innefattar ofta hög lön, lång utbildning och någon typ av makt eller inflytande i samhället. Läkare brukar ligga i topp, följt av vd och advokat. Låg status däremot är ofta yrken med låga kvalifikationer och låga löner. Denna rangordning är enligt Ylva Ulfsdotter Eriksson ett mycket stabilt fenomen som knappt förändrats över tid. Men även om trappstegen varit närmast statiska under flera decennier kan hon se en förändring i samhället som kan påverka hur stora glappen mellan stegen i rangordningen är.
− Man brukar säga att en vd på 1980-talet hade fem gånger en arbetares lön, idag är det 20 gånger mer. I och med att de ekonomiska klyftorna ökar, är det rimligt att anta att den sociala ojämlikheten också ökar. Att gapet blir mycket större mellan de som har möjlighet att förverkliga sig på en rad olika sätt, gentemot de som inte har det. Vilket påverkar vår sociala status.
Synen på om vi är lyckade eller inte, påverkar oss mer än vi kanske tror. Exempelvis visar
Folkhälsomyndighetens folkhälsorapport att varje steg nedåt i den sociala hierarkin – vare sig det handlar om yrke, inkomst eller utbildning - också innebär sämre hälsa. I
en ny avhandling från Umeå universitet hittade man samband mellan hög social status i skolan och god hälsa. Detta undersöktes genom en skala där ungdomarna själva fick skatta sin status och sin hälsa.
Nyckeln till människors framgång är ett ständigt aktuellt ämne, både för entreprenörer som Alexander Pärleros och inom forskningen. I ”Framgångsfaktorn som skapar vinnarna” (2008) drev den amerikanska journalisten Malcolm Gladwell tesen om 10 000-timmarsregeln: att det krävs 10 000 timmars övning för att bli riktigt bra på något. Han fick sedan kritik från K. Anders Ericsson, forskaren bakom uppgiften, som menade att Gladwell förenklat det hela.
Det som Trump står för bygger mycket på ”to kill or to be killed”.
Men Gladwell lyfte också fram en rad andra faktorer, betydligt svårare för individen att själv rå över. Som att personer födda tidigt på året tenderade att ha mycket större chans att lyckas, särskilt inom idrotten. Helt enkelt eftersom de varit mer fysiskt mogna när de första gallringarna skett i barndomen. Andra studier har visat att längd och lön korrelerar, och att såväl längd som BMI
har samband med socioekonomisk status. Och det är bara några av de exempel som visar att vi har olika möjligheter att bli framgångsrika. Ett slags summa av Gladwells bok kan sägas vara den så kallade Matteuseffekten: den som har, han ska få i överflöd, den som inte har, han ska förlora det han har.
Lance Cederström är leg psykoterapeut och existentiell terapeut. Han tycker sig tydligt kunna se att det blivit en allt skarpare uppdelning mellan vinnare och förlorare, mellan att vara lyckad och misslyckad.
− Det som Trump står för och den ideologi som ligger bakom det, vilket har fått allt större genomslag, bygger mycket på ”to kill or to be killed”. Antingen är du ovanpå eller under. Antingen syns du eller så anses du vara osynlig.
Han sätter begreppet ”lyckad” i ett snabbt historiskt och kulturellt perspektiv. En lyckad person kan ha varit en martyr som fått dö för sin tro, en krigare som dött i strid eller någon som uppnått djup andlighet.
I dag, menar Lance Cederström, lever vi i ett individualistiskt samhälle som likställer framgång med framför allt materiella värden, och som säger åt oss att vi måste sträva efter just denna ”framgång” samt att det är upp till var och en om vi kan nå denna framgång eller inte. Lyckas vi inte stämplas vi som ”misslyckade”.
Personerna som tjänat 100 miljoner blev inte lika briljanta, jag kände inte samma underkastelse.
− Men det är ett väldigt grymt och ansvarslöst synsätt mot människor. Att det är ett sådant otroligt ideologiskt tryck på vad det innebär att vara lyckad är ju en plåga framför allt för yngre människor. En mängd värderingar och antaganden om framgång pressas på människor, och gör det svårare att finna sin väg i livet. Att finna vad som känns sant och ger verklig mening.
Just känslan av mening är något som ofta brukar lyftas fram när vi talar om vad som ett gott liv. Få skulle nog säga att en person med statusjobb, stor familj och tjusigt fritidshus men som inte känner mening med tillvaron bortom materiell status är lyckad.
− Kan jag känna mig lyckad om jag inte känner mening? Jag tror att sökandet efter kärleksfull mening och att förverkliga denna mening är det som utmärker oss människor och gör oss levande. Men jag upplever att det underskattas väldigt mycket idag, säger Lance Cederström.
2019 talade Alexander Pärleros om att ”utvecklas man inte så avvecklas man”. Så skulle han inte uttrycka sig idag. Foto: Malin Hoelstad
För Alexander Pärleros kom förändringen i hur han såg på framgång då han mötte den före detta Aga-chefen Björn Natthiko Lindeblad, som länge var buddistmunk, 2016.
− Något hände där. Personerna som tjänat 100 miljoner blev inte lika briljanta i mina ögon, jag kände inte samma underkastelse. Man brukar ju säga att man kan äga saker men att det kan bli tvärtom, att sakerna äger en själv. Efter mitt möte med honom kände jag allt mer att jag ville ägna mitt liv åt att serva andra genom att göra det jag är bra på: att lyssna på och lyfta fram andra människor.
Men även efter mötet med den före dette chefen som länge var buddistmunk har det kommit kritik mot Alexander Pärleros framgångsretorik. Bland annat lyfte SvD:s Adam Svanell i sin bok ”Anonyma prestationister” upp Framgångspodden som ett exempel på prestationism, djupt genomsyrad av den amerikanska idealet om att om vi alla kan uppnå våra drömmar, bara vi kämpar tillräckligt hårt.
I mars 2019 talade Alexander Pärleros och inspirationsföreläsaren Christer Olsson om att ”utvecklas man inte så avvecklas man”.
Vad menar ni med det, är man en alltså misslyckad människa om man inte utvecklas?
− Avvecklas är ett starkt ord och, nej jag skulle inte säga så i dag. Jag håller med om att det är tufft med prestationsångesten vi känner hela tiden, inte minst genom sociala medier. Man tittar hela tiden på andra människor och vad man än har åstadkommit så känner man att det är för lite.
Kanske kan svängningen ses som en indikation på att empatisk förmåga numera ses som en konkurrensfördel hos många företag, en egenskap som kan gynna oss i vår strävan att bli lyckade människor.