Ni som nyligen tittade på min tråd betr kvartsuren har redan sett en del av
bilderna som kommer men tycker ändå att detta kan vara värt en egen tråd.
Vet att vi diskuterat detta tidigare i andra trådar men för sjutton, jag kör ändå.
Mitt eget intresse för klockor i allmänhet vaknade mycket sent. Visst hade man klocka innan
mobilernas tid, men mest för att man annars inte kunde hålla reda på tiden. Och då var det
ju inga dyrbarheter och de byttes när behov uppstod.
Nej, över 50 blev man innan jag 2008 köpte min första Breitling. Och sedan var man såld!
2009 köpte jag en Movado Museum från Staterna, den annekterade dottern!
Samma år köpte jag en Bulgari BB30SLD och då plötsligt väcktes habegäret hos hustrun.
Med andra ord, den hamnade på hennes arm. Dessförinnan hade hon mest använt en gammal Certina och en jubileumsklocka Tissot i guld.
Nu var det inte bara jag längre som titta på klockorna i tidningarna och skyltfönstren utan även hon.
Och plötsligt började hon prata om Sjöö Sandström. Det tog ett tag att hitta den perfekta modellen
men till slut blev det 2011 denna, inköpt hos Nymans i Västerås:
Till att börja med på läder, länken kom till i år.
Nu var hon lika fast som jag och inom loppet av det senaste året har hon nu införskaffat två Bulgari Bzero1 från Kaplans. Den första i stål och nu senast den i guld.
Samlingen utökades lite till:
Dessutom hade hon både lite arvegods och införskaffade smyckeklockor, för att inte tala om att intresset för fickur väckts:
På resan har ju även sonen blivit smittad. För det har ni ju märkt, att han lade rabarber på min första B1:a.
Jag tycker det är kul att familjen, och främst min hustru, delar mitt intresse och jag är väl lyckligt lottad.
Det är inte så att vi skäller på varandra för våra investeringar utan snarare puffar vi på varandra.
Nu kommer den intressanta frågan:
Hur många av er är så lyckligt lottade?
Nu tror jag att frågorna främst vänder sig till er som samlar och inte så mycket flippar. Har nämligen lite svårt att se flippandet smitta av sig på samma sätt. Men vem vet?
Omröstningen blir:
A- Hen delar mitt intresse och samlar själv.
B- Hen delar mitt intresse men nöjer sig med att bära ett bra kvalitetsur.
C-Hen har fördrag med mig men skulle aldrig köpa något annat än för några hundralappar på ur och penn.
D-Hen tycker jag är en idiot men väljer ändå att stanna vid min sida.
E-Hen har dragit för länge sedan.
bilderna som kommer men tycker ändå att detta kan vara värt en egen tråd.
Vet att vi diskuterat detta tidigare i andra trådar men för sjutton, jag kör ändå.
Mitt eget intresse för klockor i allmänhet vaknade mycket sent. Visst hade man klocka innan
mobilernas tid, men mest för att man annars inte kunde hålla reda på tiden. Och då var det
ju inga dyrbarheter och de byttes när behov uppstod.
Nej, över 50 blev man innan jag 2008 köpte min första Breitling. Och sedan var man såld!
2009 köpte jag en Movado Museum från Staterna, den annekterade dottern!
Samma år köpte jag en Bulgari BB30SLD och då plötsligt väcktes habegäret hos hustrun.
Med andra ord, den hamnade på hennes arm. Dessförinnan hade hon mest använt en gammal Certina och en jubileumsklocka Tissot i guld.
Nu var det inte bara jag längre som titta på klockorna i tidningarna och skyltfönstren utan även hon.
Och plötsligt började hon prata om Sjöö Sandström. Det tog ett tag att hitta den perfekta modellen
men till slut blev det 2011 denna, inköpt hos Nymans i Västerås:
Till att börja med på läder, länken kom till i år.
Nu var hon lika fast som jag och inom loppet av det senaste året har hon nu införskaffat två Bulgari Bzero1 från Kaplans. Den första i stål och nu senast den i guld.
Samlingen utökades lite till:
Dessutom hade hon både lite arvegods och införskaffade smyckeklockor, för att inte tala om att intresset för fickur väckts:
På resan har ju även sonen blivit smittad. För det har ni ju märkt, att han lade rabarber på min första B1:a.
Jag tycker det är kul att familjen, och främst min hustru, delar mitt intresse och jag är väl lyckligt lottad.
Det är inte så att vi skäller på varandra för våra investeringar utan snarare puffar vi på varandra.
Nu kommer den intressanta frågan:
Hur många av er är så lyckligt lottade?
Nu tror jag att frågorna främst vänder sig till er som samlar och inte så mycket flippar. Har nämligen lite svårt att se flippandet smitta av sig på samma sätt. Men vem vet?
Omröstningen blir:
A- Hen delar mitt intresse och samlar själv.
B- Hen delar mitt intresse men nöjer sig med att bära ett bra kvalitetsur.
C-Hen har fördrag med mig men skulle aldrig köpa något annat än för några hundralappar på ur och penn.
D-Hen tycker jag är en idiot men väljer ändå att stanna vid min sida.
E-Hen har dragit för länge sedan.
, hon gläds över mitt klockintresse och verkar inte bry sig om att jag spenderar lite pengar då och då. Och för det andra så är ingen av klockorna borta när man väl skall till och byta ur off the day 
