• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Hur blev det så....

Merlin

Diamant
2-Faktor
att vi snöade in på klockor? För min del så började det hela med att jag såg en annons med Steve McQueen med en Monaco på handleden. Cool klocka men inga pengar. Så jag bad en polare att köpa ett dylikt ur på sin solsemester i Asien. Snacka om besvikelse, hur Ocool som helst:) Nåt år senare med en slant i fickan så ramlade jag på en icke Asiatisk variant av ovan nämnda ur. Sen var det kört:)
Trevlig kväll!
 
Drömde om en Breitling när jag var typ 10 år gammal. Fick min farfars gamla Omega när jag var 17, gick vidare till en Seiko SK009 ett par år senare och för några månader sedan fick jag loss pengar. Sitter nu med en en Breitling och en Zenith, men någonstans där längst bak i klassrummet sitter rolexmobbaren och kastar sina elaka små suddbitar på mig.
 
Har bara varit klocknörd i ca 1år och hade aldrig tidigare seriöst funderat på att köpa en klocka över 5 000kr :)
Det hela börja då en kompis till mig (som inte heller varit särskilt klockintresserad tidigare) spontanköpte en ny Omega De Ville Small Sec i 18 karat gulguld. Är nog för övrigt inte det vanligaste förstagångsköpet bland mekaniska ur för någon under 30 år. Den första för min del blev en begagnad RW 7730 som nu lämnat plats åt en Oris Titan "C" small sec som troligtvis lämnar mig imorgon.
 
Jag började när jag var 15 år gammal inse att jag inte ville klä mig från topp till tå i Adidas och Carhartt. Jag tyckte inte längre att det var spännande eller passade mig. Jag började en klädresa som än idag är långt ifrån klar. På några år blev T-shirts OCBD skjortor, mjukisbyxor vart chinos och sneakers vart loafers.
Den nyfunna stilen som jag trivdes och utvecklades i vart mer och mer självklar. Men det vart inte längre lika kul med kläder då jag hade hamnat i ett läge där det för de kommande åren bara fanns ett sätt för mig att klä mig på. Då synade jag återigen mitt materiella jag för att se vad som saknades.
En klocka.

Jag började kolla runt lite kring vad jag var ute efter men jag hade ingen aning, jag visste bara att jag ville ha någonting. I mitt sökande så började jag egentligen aldrig med ett "sämre" ur, tänk er JETSET och liknande superbudgetklockor. Utan jag satt på nätet och sprang runt i klockaffärer i instegsklassen och glodde in i montrarna.
En gång hade jag förklarat för min dåvarande flickvän vad för fabrikat som jag tyckte var adekvata för mitt intresse och min ekonomi: Certina, Tissot, Seiko men helst Victorinox. Hon nickade och låtsades vara intresserad på det sättet som flickvänner gör och jag tänkte inte mer på det.
En vecka senare satt vi på en restaurang i centrala Stockholm. Hon förklarade att "hon skulle gå iväg och göra en sak" och att hon skulle komma tillbaka på en kvart, ok. Hon återkom efter en halvtimme med en present: En Victorinox Classic Chrono som hon hade lagt ner en bra del av sin lön på. Skamligt lycklig så mottog jag klockan som sparkade ner mig för ravinen som får representera känslan av att detta intresse inte försvinner. Det är otroligt stort och dynamiskt (och dyrt).
Efter detta kom forum och allmänt nörderi, första rollen köpte jag när jag var 19 bast och idag sitter jag på Omega och Seiko men köper till en Rolle så fort sparkontots balans ligger på rätt nivå. Har till och med tagit på mig uppdrag åt Högskolan som jag studerar på enbart för att kunna använda arvodet till kommande köp.

Klockor för mig är en del av motivationen och belöningen av hårt arbete, och det är p.g.a detta och av allt ovanstående som jag sitter här på KS under större delen av mitt vakna dygn och diskuterar klockor med likasinnade.
 
Aquaracer2 skrev:
Jag började när jag var 15 år gammal inse att jag inte ville klä mig från topp till tå i Adidas och Carhartt. Jag tyckte inte längre att det var spännande eller passade mig. Jag började en klädresa som än idag är långt ifrån klar. På några år blev T-shirts OCBD skjortor, mjukisbyxor vart chinos och sneakers vart loafers.
Den nyfunna stilen som jag trivdes och utvecklades i vart mer och mer självklar. Men det vart inte längre lika kul med kläder då jag hade hamnat i ett läge där det för de kommande åren bara fanns ett sätt för mig att klä mig på. Då synade jag återigen mitt materiella jag för att se vad som saknades.
En klocka.

Jag började kolla runt lite kring vad jag var ute efter men jag hade ingen aning, jag visste bara att jag ville ha någonting. I mitt sökande så började jag egentligen aldrig med ett "sämre" ur, tänk er JETSET och liknande superbudgetklockor. Utan jag satt på nätet och sprang runt i klockaffärer i instegsklassen och glodde in i montrarna.
En gång hade jag förklarat för min dåvarande flickvän vad för fabrikat som jag tyckte var adekvata för mitt intresse och min ekonomi: Certina, Tissot, Seiko men helst Victorinox. Hon nickade och låtsades vara intresserad på det sättet som flickvänner gör och jag tänkte inte mer på det.
En vecka senare satt vi på en restaurang i centrala Stockholm. Hon förklarade att "hon skulle gå iväg och göra en sak" och att hon skulle komma tillbaka på en kvart, ok. Hon återkom efter en halvtimme med en present: En Victorinox Classic Chrono som hon hade lagt ner en bra del av sin lön på. Skamligt lycklig så mottog jag klockan som sparkade ner mig för ravinen som får representera känslan av att detta intresse inte försvinner. Det är otroligt stort och dynamiskt (och dyrt).
Efter detta kom forum och allmänt nörderi, första rollen köpte jag när jag var 19 bast och idag sitter jag på Omega och Seiko men köper till en Rolle så fort sparkontots balans ligger på rätt nivå. Har till och med tagit på mig uppdrag åt Högskolan som jag studerar på enbart för att kunna använda arvodet till kommande köp.

Klockor för mig är en del av motivationen och belöningen av hårt arbete, och det är p.g.a detta och av allt ovanstående som jag sitter här på KS under större delen av mitt vakna dygn och diskuterar klockor med likasinnade.

Underbart! Kan inte du ta nästa veckas dagens klocka? :)

EDIT: Eller, det är ju fortfarande måndag, börja idag?
 
David skrev:
Underbart! Kan inte du ta nästa veckas dagens klocka? :)

EDIT: Eller, det är ju fortfarande måndag, börja idag?

Det skulle vara intressant, men jag äger ju i dagsläget bara två klockor varav den ena är väldigt ointressant och den andra är roligare men inte framkallar några extra hjärtslag. Viktigast är att jag sitter med hårda uppgifter framför mig den här veckan och har en större presentation imorgon :geek:

Det är klart att jag kan skriva, men då får någon annan göra det först så kan jag ta vid nästa måndag :D
 
Har man över 50 par sneakers, så måste man byta specialintresse helt enkelt. Inget konstigt med det. :)

Ska jag svara lite mer seriöst, så tror jag det började när man skulle uppnå världens snabbaste start-stop tid på en digitalklocka som liten.
 
Filmen Transporter 1 och texten "Luminor Panerai" väckte intresset på riktigt. Innan dess var det mest G-shocks som gällde.
 
20130218_193156_zps89c3c24e.jpg

Nio år gammal, önskade mig och fick den här. Hade tuffast klocka i klassen och gillade det. Sen var jag först med gul, sen med titan/gulddoublekronograf och sen med en fet diesel. Så har det fortsatt...
 
Blev kär i en Oris klocka första gången jag såg den, sen var det väl hyffsat sansat i ett år ungefär...

Det är det inte längre..
 
yonsson skrev:
Ska jag svara lite mer seriöst, så tror jag det började när man skulle uppnå världens snabbaste start-stop tid på en digitalklocka som liten.

DET där kommer jag ihåg. Jag satt med en casio digitalare och körde start-stopp så snabbt som möjligt men försökte även att stanna på hundradelen exakt. Mycket spännande!
 
easy rider skrev:
yonsson skrev:
Ska jag svara lite mer seriöst, så tror jag det började när man skulle uppnå världens snabbaste start-stop tid på en digitalklocka som liten.

DET där kommer jag ihåg. Jag satt med en casio digitalare och körde start-stopp så snabbt som möjligt men försökte även att stanna på hundradelen exakt. Mycket spännande!

+1 på den. Så kunde man ju ta tid SJÄLV när Stenmark åkte dessutom... :)
 
Min första klocka var en Omega SMP, köpte den när min bästa kompis började jobba i klockbutik....hade den 24/7 i 10 år, sedan hittade jag TTT och vansinnet satte igång...

Omega_Seamaster_1.jpg
 
Re: Sv: Hur blev det så....

Aldrig haft klocka, ingen i familjen eller kompisar heller...
Men jag älskade formel 1 och där drällde det av klockreklam; Tag, Longines och Oris minns jag bäst. Men jag tänkte aldrig tanken att lägga sinnessjukt mycket pengar på en klocka när det fanns så mycket annat att skrapa ihop pengar till; mat, hyra och kläder tex...
Sen blev ekonomin succesivt bättre och Jacques Lemans tog över F1-sponsringen. Viasat började lotta ut en Jacques Lemans som jag tyckte var sjukt snygg. När jag sen upptäckte att den "bara" kostade 3495:- fastnade tanken på att jag borde ha den. Men det kändes fortfarande som sjukt mycket pengar för en fattig student från samhällets botten.
Men jag slog till efter mycket velande och sen satt den på armen i fem år trots sina 203 gram!
Sen kom Klocksnack... :D
 
easy rider skrev:
yonsson skrev:
Ska jag svara lite mer seriöst, så tror jag det började när man skulle uppnå världens snabbaste start-stop tid på en digitalklocka som liten.

DET där kommer jag ihåg. Jag satt med en casio digitalare och körde start-stopp så snabbt som möjligt men försökte även att stanna på hundradelen exakt. Mycket spännande!

+1 Hade helt glömt dessa små tävlingar. :D
 
easy rider skrev:
yonsson skrev:
Ska jag svara lite mer seriöst, så tror jag det började när man skulle uppnå världens snabbaste start-stop tid på en digitalklocka som liten.

DET där kommer jag ihåg. Jag satt med en casio digitalare och körde start-stopp så snabbt som möjligt men försökte även att stanna på hundradelen exakt. Mycket spännande!
Jupp, tror nog det var så det startade för mig med. Pappa hade en stål Casio, som han köpt på någon tjänsteresa till Hong Kong, typ. Fick en svart i plast med miniräknare, som man var tvungen att trycka på med ett gem, pga de små knapparna. Pajjade snabbt, men fick någon rubustare digitalare istället. Valde sen en Seiko med vit urtavla och grön plastvridring, till examenspresent efter grundskolan. Hammarby var ju mitt lag, passande nog :) När den gick sönder blev det en analog Aqualand i typ självinköpt studentpresent. Det var jag ju värd :) Hade ju sett att min svåger ha en sån, och den skulle klara lumpen galant. Fetaste klockan jag kunde tänka mig :). Sen spontan köpte jag en vittavlad Omega Smp på Lauritz efter högskoleutbildningen var fixad. En sån hade ju Bond, iofs en blå, men den fick duga pga priset. Det var en riktig klocka det! Bar den 24/7 tills den behövde servas, och började då kolla in något nytt. Tudor heritage chronon var ju fräck, men väldigt mycket pengar för en klocka, men tyvärr (eller kanske turligt nog) hade den på Kaplans, svart tavla med grå subdials och inte tvärt om, som det skulle vara, och så kunde jag väl inte bada med den helt tryggt ;-), så i samma veva som jag velade dök en svart Smp, med den snyggare länken, upp på blocket, till mindre än halva priset, än vad Tudorn skulle kosta. Den skulle jag bara ha, och säljaren nämnde TTT, resten är historia...

/ TF theargonaut "You are not a beautiful and unique snowflake..."
 
Det finns en gammal tråd i ärendet, så jag gjorde en latmask och kopierade mitt tidigare svar.. :cool:

Tillägger att det blivit fler som kommit och gått sedan dess och dessutom att jag faktiskt haft en del trevliga klockor innan Monaco´n men inget fancy-pancy och givetvis finns inga bildbevis, för på den tiden var man ju inte "smittad"..

Jag halkade in i vansinnet den 18 maj 2011.. Hur vet jag det så exakt undrar ni som inte hört storyn förr? Jo för några dagar innan just det datumet så hade en jakt på en "lite finare" klocka påbörjats, för att fira min dotters då inte än inträffade nedkomst och den 17e så hittade jag min Monaco på gamla TTT, efter ett tips från en vän. Regning följde och kontakt togs med säljaren men sedan på kvällen kom värkarna (frugans alltså) och vi fick avbryta mailkontakten för "viktigare saker".. Väl inne på BB Sthlm var det fullt ös i kommande timmar och jag gjorde allt som förväntades av mig och lite till, nämligen att tänka på Monaco'n! Så vid 3 tiden på natten den 18e, när min fru precis fått epiduralbedövning och somnat till några minuter, gick mailet iväg som spikade affären! Ytterligare ett par dagar senare kom vi hem, en familjemedlem rikare och efter ca 3-5 minuter hemma, var jag bara tvungen att kila iväg och hämta ut ytterligare en familjemedlem från Posten utlämningsställe. Som om inte det var galet i sig, så ställde jag redan dagen efter klockan på 06:45 för att vara med i slutbudet på en Hamilton som såldes på Tradera, vilken jag ropade hem och sedan fortsatte det bara med TTT, trådar, dagens klocka, k&s, flipp av över 40 klockor till dags datum och framför allt, nu äntligen KS, som låter ens vansinne uppnå nya dimensioner!
 
Tillbaka
Topp