Viktig information! Fortsätt inte i den här tråden utan fyll på i den gamla som jag missat:
klocksnack.se
Begreppet jumbo används ganska ofta vid försäljning av vintage-ur för att höja värdet, så jag tänkte att jag startar en tråd där ni får tycka till om begreppet och gärna visa era egna eller andras exempel. Jag börjar med en i min mening klassisk jumbo, nämligen Omega 2505. 38,5mm i diameter, 18mm bandbredd och 46mm från horn till horn. Det finns ju förstås moderna klockor som är mycket större, men 2505 avviker ordentligt från mer normala modeller på 40-50-talet med diametrar på 32-35mm. För mig är det en del av definitionen; större än vanligt
Först ut en som jag dumt nog låtit vandra vidare, en 2505-16 från 1950.
Och de senaste tillskottet, en 2505-4 från 1954 med en i mitt tyckte grym våffeltavla.
Omega gjorde ett antal ytterligare jumbor med både 26.5 SOB och 30T2-baserade verk. Vissa tidiga har kromade boetter med stålbaksida och t.ex. 2505 finns också i förgylld version.
Longines gjorde också några maffiga jumbor med 12.68-verk (t.ex. 4915) och även Zenith. De senare är dock ofta kromade vilket jag tycker är lite mindre attraktivt.
Har ni någon favorit-jumbo och vilken definition av jumbo tycker ni bör användas ?
Förväxta/jumbo/oversize-ur-tråden
Nu när vi har en välfylld tråd med små sportur är det inte mer än rätt att vi samlar våra förvuxna vintageur i en egen tråd. Med detta syftar jag främst på när boetterna gjordes onödigt stora, dvs när verket fyller inte ut hela boetten. Som vanligt behöver vi dock inte vara allt för restriktiva...
klocksnack.se
Begreppet jumbo används ganska ofta vid försäljning av vintage-ur för att höja värdet, så jag tänkte att jag startar en tråd där ni får tycka till om begreppet och gärna visa era egna eller andras exempel. Jag börjar med en i min mening klassisk jumbo, nämligen Omega 2505. 38,5mm i diameter, 18mm bandbredd och 46mm från horn till horn. Det finns ju förstås moderna klockor som är mycket större, men 2505 avviker ordentligt från mer normala modeller på 40-50-talet med diametrar på 32-35mm. För mig är det en del av definitionen; större än vanligt
Först ut en som jag dumt nog låtit vandra vidare, en 2505-16 från 1950.
Och de senaste tillskottet, en 2505-4 från 1954 med en i mitt tyckte grym våffeltavla.
Omega gjorde ett antal ytterligare jumbor med både 26.5 SOB och 30T2-baserade verk. Vissa tidiga har kromade boetter med stålbaksida och t.ex. 2505 finns också i förgylld version.
Longines gjorde också några maffiga jumbor med 12.68-verk (t.ex. 4915) och även Zenith. De senare är dock ofta kromade vilket jag tycker är lite mindre attraktivt.
Har ni någon favorit-jumbo och vilken definition av jumbo tycker ni bör användas ?
Senast ändrad:
