C
China
Guest
För varje år som går blir det allt svårare för urmakare som inte är återförsäljare för ett varumärke att få tag på delar och serva klockor, då många av de större Schweiziska varumärkena strypt tillgången. Som utvecklingen ser ut idag så kommer klockköpare att vara helt beroende av service från tillverkarens återförsäljare, då det blir allt svårare att hitta en oberoende urmakare som klarar att få fram reservdelar. I praktiken så medför det här en slags monopolisering, där tillverkaren har full kontroll över både prissättning och vem som har möjlighet att köpa reservdelar och utföra en service.
Frågan är om den oberoende urmakaren som servat alla tänkbara klockor åt sina kunder och många gånger har en unik yrkeserfarenhet, har någon framtid. Jag tycker att vi har en ganska sorglig situation där de små företagen får det allt svårare, samtidigt som mycket yrkeskunskap riskerar att försvinna. Dagens situation slår mot nya generationer av urmakare som utbildas, småföretagen har oftast inte råd med en lärling eller två. Och det är tyvärr ganska typiskt att det mindre urmakeriet upphör när ägaren gått i pension, utan att haft möjlighet att föra kunskaperna vidare till yngre generationer.
Att olika tillverkare tillämpar en policy som gör att kunden mer eller mindre är bunden till dem för att få service, kan man se på olika sätt. Kunden får en trygghet när man vet att tillverkaren tar hand om service, eller så har kunden hamnat i en beroendeställning i brist på alternativ. Det finns heller inga lagliga hinder för en tillverkare som vill strypa tillgången på reservdelar och urverk, det är helt upp till olika varumärken hur man vill agera. Priserna på service fortsätter att stiga, och allt fler oberoende urmakare försvinner.
Kanske är det dags för en ny ”Save the Time” kampanj?
En omfattande diskussion om ”Save the Time” på WUS;
http://forums.watchuseek.com/f2/save-time-corporate-monopoly-australia-updated-688449.html
Frågan är om den oberoende urmakaren som servat alla tänkbara klockor åt sina kunder och många gånger har en unik yrkeserfarenhet, har någon framtid. Jag tycker att vi har en ganska sorglig situation där de små företagen får det allt svårare, samtidigt som mycket yrkeskunskap riskerar att försvinna. Dagens situation slår mot nya generationer av urmakare som utbildas, småföretagen har oftast inte råd med en lärling eller två. Och det är tyvärr ganska typiskt att det mindre urmakeriet upphör när ägaren gått i pension, utan att haft möjlighet att föra kunskaperna vidare till yngre generationer.
Att olika tillverkare tillämpar en policy som gör att kunden mer eller mindre är bunden till dem för att få service, kan man se på olika sätt. Kunden får en trygghet när man vet att tillverkaren tar hand om service, eller så har kunden hamnat i en beroendeställning i brist på alternativ. Det finns heller inga lagliga hinder för en tillverkare som vill strypa tillgången på reservdelar och urverk, det är helt upp till olika varumärken hur man vill agera. Priserna på service fortsätter att stiga, och allt fler oberoende urmakare försvinner.
Kanske är det dags för en ny ”Save the Time” kampanj?
En omfattande diskussion om ”Save the Time” på WUS;
http://forums.watchuseek.com/f2/save-time-corporate-monopoly-australia-updated-688449.html
