När började ditt intresse för klockor?

[Osclat]

Började när man var ca 10+ när man skulle utomlands och alltid kollade klockor på flygplatser, fick även en Timex en gång som jag fortfarande har kvar vid ett tillfälle :O ..

Sen så svalnade intresset av och upptogs igen när man började se en massa fina klockor på instagram för ca 2 år sedan, så tillslut lyckades jag övertala far min att köpa en Ulysse Nardin, och då blev jag riktigt intresserad av klockor även fast man en lång tid innan suttit och kollat runt lite men mest drömde om att äga lite dyrare klockor (rolex etc.) sedan blev det en dietrich efter det också som en "vardagsklocka" som tyvärr aldrig används.. Och när det blev en omega för min del så blev det som ett beroende, men det är väl kul och mindre kul när man inser att man inte har råd med det man vill ha.. :/

 

[D.S]

Sen i somras började det. Köpt ny BB o ExpII sen dess

 

[Jimpa]

Kanon tråd vart annars kan man få dela sånt här med likasinnade liksom! Har inga klockintresserade vänner direkt, även om jag börjat få in frugan på området och även nån polare som jag förhoppningsvis snart lurat på en omega, men morfar har alltid varit i krogsvängen som hovmästare osv och han har alltid haft klackringar armband och klockor i ädelmetaller och farsan som egen företagare har haft några olika Certinor och tissot modeller genom åren. Minns när man var liten hur tunga klockorna var, och redan där föddes min svaghet för tvåton har jag märkt. Genom åren har jag bara haft "skit" som gått sönder och tappats bort, gul med kardborrband minns jag starkt har kikat in på klocksnack av och till innan jag registrerade mig och min livssituation tillät ett riktigt köp. På den vägen är det  underbart med ett forum som detta morfar o jag.

jag och polarna! Bara jag som rockar klocka, och så dagens läge i lådan.

 

[Cambridge34]

Det började för drygt 30 år sedan, intresset har man ärvt av släkt

 

[FilipF]

Har iofs alltid haft en klocka runt handleden men mitt aktiva intresse började för ca 8 år sen när jag såg Omega Planet ocean första gången.
Jag tänkte "hur sjutton kan man betala dom hutlösa priserna för en klocka?! man har ju en i telefonen hela tiden 8hade en kort period i liver när jag inte hade klocka på mig). Men klockor fortsatte att farsinera mig. Massa små kugghjul och andra saker som arbetar tillsammans för att visa tid.
Sen dess är jag fast.
Varje ledig stund jag har sitts det och googlas på olika klockor, priser, urverk, historier bakom, sammarbeten och allt runt om.
Det är skönt att ha en hobby, lite synd bara att man inte kunde hitta en billigare men det gör inte så mycket

 

[nöt]

Läderbandet på min lilla Casio gick sönder så tänkte jag skulle leta efter en ny klocka. Tycker om att forska innan jag köper något så det blev lite recensioner hit och dit. Sen hamnade jag är. Efter det har det spårat ur helt. Sitter säkert 2-3h om dagen på klocksnack. Jobbet lider, min cs karriär lider, mitt f.d sparkonto lider. Men jag är glad för det.

 

[joca]

Det riktiga klockintresset drog nog igång för ungefär 4 år sedan

 

[luddviig]

Har alltid varit lite smått intresserad av klockor men aldrig på djupet. Men för tre år blev jag mer och mer intresserad, mycket sökning på internet och rätt som det var hittade jag hit.

 

[Calle med C]

Jag bumpar den här tråden lite och tänkte dra en kort historia om när mitt intresse för klockor dök upp. Jag är inte säker på varför, men en dag ville jag bara ha en klocka. Fördmodligen ville jag vara lika tuff som min pappa. Nedan följer en kort historia. Låt det smaka!

I slutet av 90-talet kom min pappa hem från en affärsresa i Ukraina. När en förälder har rest bort ett tag brukar de vanligtvis ha med sig en present tillbaka. Det kan vara något som barnet gillar eller bara något skoj som representerar landet de varit i.

Redan i tidig ålder hade jag visat intresse för armbandsur och det dröjde inte länge innan jag fick en quartzklocka med kardborreband från det "prestigefyllda" märket Gul. Jag vill minnas att jag precis hade börjat grundskolan.
Den blev en stor del av mig och den var det sista jag tog av mig på kvällen innan läggdags och det första jag tog på mig när morgonen gjorde sitt intrång.

Några år passerade och vid ett badtillfälle från en brygga nära vårat hem skulle jag ta av mig min skatt, för att lägga undan innan ett hopp i plurret. Dessvärre gled min trotjänare ur handen på mig och givetvis prickade den in det smala utrymmet mellan plankorna på bryggan. Ett plask hördes och vi sågs aldrig mer efter det. Sorgen var ett faktum.

Vad hade då min käre far med för sig present från Ukraina? Eftersom han visste hur pass mycket jag saknade min gamla dinka och han dessutom hade tagit mig på bar gärning, åtskilliga gånger, när jag provat klockor ur hans samling, där han gång på gång gjorde det klart för mig att dessa klockor inte var för någon liten pojke att ha på sig, så valde han att köpa med sig en härlig sovjetisk klocka med ett automatiskt "in-house-verk" från tillverkaren Vostok. En Vostok Amphibia. Denna gången var istället lyckan ett faktum. Äntligen hade jag en riktig klocka!

Dessvärre pajade den någon gång under högstadietiden och när vi sedan flyttade från Sverige försvann den spårlöst. Jag antar att det är en sorts klassiker när det kommer till flyttar. Må ryssen vila i frid.

När jag sedan började gymnasiet fick jag några klockor av min mamma som tillhört min min morfar. En Omega Geneve, En Seiko och Movado Kingsmatic i guld (vilka jag inte kan referensnummer på såhär på rak arm). Dessa spenderar större delen av tiden i kassaskåpet men har ett stort affektionsvärde för mig, och kommer aldrig någonsin säljas, då jag tyvärr aldrig fick träffa karln.

Vidare har jag nästintill en pervers böjning för vintage sportklockor och då främst dykur, så man kan lugnt säga att man har betat av en hel del genom åren, då jag hade en ganska kraftig flipper-period under dryga två år. Med ålder kommer vishet och nu för tiden behärskar jag mig och tänker igenom både köp och sälj inte bara en gång utan 501 gånger.

 

[Rotkiv]

Nån gång på slutet av 80-talet. Farsan hittade en Pop Swatch i vattnet när vi body-surfade i danska Lökken. Sköna neon-färger och ett utbytbart armband gjorde mig hooked! Otroligt cool klocka. Tyvärr har jag inte kvar den... Måste kolla om man kan gå tag på dessa någonstans. Blir kvällens uppgift. Tack för att du fick mig att påminnas!

 

[Gäspande_Skorpan]

Jag kan inte minnas en tid när jag inte haft en klocka på armen, ska jag tänka på det rationellt borde det varit någon gång runt -93, då var jag sex bast och rockade någon slags plastklocka med Stockholmsmotiv (#bigpimpin). Sedan ska jag väl knappast hävda att det fanns något djupare klockintresse utöver det estetiska, det kom först senare. Vi reste en massa när jag var grabb, konferenser och dylikt. Morsan och farsan kollade alltid på klockorna i Tax Free-avdelningarna och i on-flight broschyrerna, det gjorde jag också. På en resa med Swissair fick en 12-årig Lew syn på en Swatch Irony (blå) som han tyckte mycket om och som fick bli 13-årspresenten, den första klockan jag valde själv. Den finns kvar, fullt fungerande, i en låda. Efter lumpen inhandlades en Certina kvartsare, det fick bli den dagliga klockan i ett par år.

Det riktiga klockintresset föddes nog under finanskrisen 07-09. Familjens förmögenhet var då, milt sagt, satt i rullning. Jag och farsan satt och funderade om vi skulle konsolidera och acceptera förlusterna eller om vi aggressivt skulle ta tillfället i akt. Vi valde det senare alternativet och beslutade oss för att om det visade sig gå vägen skulle det köpas nya klockor till hela familjen. Krisen tog slut, vi gick ur den med ett kraftigt överskott och snart satt jag med den något ovana våndan att välja en klocka helt utan tanke på prissättning.

Nu vill jag absolut inte klaga, det var ett rätt angenämt problem, men ändock ett problem. Jag valde, för att göra livet något lättare för mig själv, bort klockor över motsvarande 100k (det var lite väl för en student som gick runt på extrajobb) och fick sedan efterforska vad jag ville ha. Då jag på den tiden bodde i en liten stad i Skottland blev det väldigt mycket internetresearch och rätt snart hade jag inte bara ett klockintresse utan också en rätt klar bild av vad jag gillade. Jag gillade snygga visare, Schweizare, dykare, automater, urtavlor utan siffror, datumvisning och retrodesign kombinerat med större storlekar. Det blev en svart Breitling SOH Chrono på mesh, jag skulle välja samma klocka igen vilken dag som helst.

Sedan dess har det väl eskalerat något. Någon vintage har kommit hem från tratten, jag har fått upp ögonen för icke-Schweiziska ur och smaken är om inte förändrad så åtminstone, likt samlingen, breddad. Just nu letar jag halv-aktivt efter en Schweizisk automatisk dressare med snygga visare, en urtavla utan siffror, datumvisning och retrodesign kombinerat med en storlek på ca 40mm. Just nu verkar det bli en Zenith Captain Elite, men vi får se vad som händer mellan nu och då. Förhoppningsvis slipper jag vänta på en ny finanskris innan jag slår till .


Förresten kanske ni undrar vad mina föräldrar valde, givet att även de fick gå lös hos klockhandlarna utan pristak?
Farsan köpte en T-Touch i titan, morsan en enklare Tissot med pärlemortavla. I farsans fall för att runda ut samlingen, i morsans fall för att den var finast.

 

[LEC16]

fel

 

[tojjetok]

Ca 81 min första digitala Casioi metall med miniräknare

 

[Timetrader]

Jag har alltid tyckt om klockor. Men innan jag upptäckte mitt intresse för dem så var det inte så mycket mer än "mm visst jag gillar klockor" ... tills en dag, en dag då en god vän till mig meddelade mig att han skulle köpa sig en splitter ny Rolex Submariner ... Han pratade så glatt om sitt kommande inköp, så jag kollade upp klockan och började spana runt och då hände något, jag fick en "klockpsykos". På ett positivt sätt så klart.


Ja, lång historia kort, 2 dagar senare hade jag köpt 2 Breitlings och 1 Longines.


Nej, det var ingen diss emot Rolex att det var 2 Breitlings jag köpte, det bara blev så. Jag gillar Rolex, väldigt mycket. Det är enligt mig den obestridda Kungen av Klockor.

 

[Oniel]

Jag har alltid tyckt om klockor. Men innan jag upptäckte mitt intresse för dem så var det inte så mycket mer än "mm visst jag gillar klockor" ... tills en dag, en dag då en god vän till mig meddelade mig att han skulle köpa sig en splitter ny Rolex Submariner ... Han pratade så glatt om sitt kommande inköp, så jag kollade upp klockan och började spana runt och då hände något, jag fick en "klockpsykos". På ett positivt sätt så klart.


Ja, lång historia kort, 2 dagar senare hade jag köpt 2 Breitlings och 1 Longines.


Nej, det var ingen diss emot Rolex att det var 2 Breitlings jag köpte, det bara blev så. Jag gillar Rolex, väldigt mycket. Det är enligt mig den obestridda Kungen av Klockor.

Har du några mer klockor idag?

 

[Jens E]

Sen tidigt tonår när man upptäckte att klockor är ett av få "smycken" man som kille kan ha och variera sig med.. Haft enklare modeller / klockor bara (läs billigare) men är nu påväg att köpa min första "lite" dyrare... Hamnade på KS för bara en kort tid sedan efter jag faktisk FÖRST hittade klocksnacks podden..