Jag skulle, i klocksammanhang, beskriva mig själv som en "fullsetsnörd" och en ganska petnoga samlare. Alla klockor jag äger stämmer inte in på dessa kriterier, men rätt så många.
Trots det så har jag precis slagit till på ett av de risigaste exemplaren av en Tudor Snowflake som marknaden skådat. Hur är detta möjligt?
Den enkla förklaringen är ”kärlek”. Gillar man mögel så blir man instinktivt kär i den här klockan när man ser den. Men om man kollar noga så BORDE känslorna svalna lite. Och ändå sitter jag med den på armen nu...
Säljaren @Miami sa ”har aldrig tvekat så mycket över att sälja en klocka”. Själv sa jag ”har aldrig tvekat så mycket över att köpa en klocka”. Tack för ditt tålamod!
Klockan är en Tudor Submariner 7016/0 från 1973, en s.k. ”No Date” och en kusin till Rolex 5512 och 5513.
Vad är det som är så risigt då?
-vad sägs om en boett som en man vid namn Wayne H Valentine ville göra lite mindre stöldbegärlig genom att (oklart med vad, en liten skruvmejsel kanske?) rista in sitt namn och lite siffror.
Väl uppmärkt!
-Wayne var smart och fattade att man kan byta boettlocket och därmed göra klockan anonym igen så han slog till på en gravyr på sidan av boetten också. Där nöjde han sig med initialerna WHV.
Snyggt jobbat, Wayne!
-någon (kan det ha varit Wayne?) verkar vid något tillfälle saknat en boettöppnare som passade Oysterlocket och då tar man såklart vad man har och hackar sig in i stålet så man kan öppna fanstyget. Då det även finns märken på motsatta sidan så kan det eventuellt varit en stor tång inblandad...
Vad har egentligen hänt???
-det finns en hel del dings på boetten som tyder på att den levt ett riktigt hårt liv. Repor är ju en sak, men här finns partier där stålet slitits bort och till och med innanför glaset på ”rehauten” finns det repor och jack. Vore intressant att höra hur de hamnat där...
-urtavlan har en ganska rejäl skada i ytterkant mellan kl 11 och kl 1. Färgen har flagnat och någon (Wayne, är det du?) har sedan duttat dit lite svart färg som inte riktigt täcker stålet.
Övermålad skada på partiet kl 11-1. Liten skada även kl. 10. Hack på rehauten inne i boetten kl 10.
-det sitter dessutom fel glas på klockan, ett ganska hackigt T39 från en Sea-Dweller 1665. Fränt? Absolut, men fel för denna referens. Om nån har ett snyggt T19 liggande, hör av er!
Rejält plexi! Notera skadan på bandhornet, har någon TUGGAT bort stålet eller?
Finns det NÅGOT som är positivt då? Hell yeah!
-boetten är ganska orörd, det finns tydliga bevels och gott om stål runt kronan så Wayne verkar inte kört "fullservice inklusive polering" alltför ofta.
Bra bevels runt om!
-urtavlan är, bortsett från skadan, riktigt snygg. Skönt möglig gulton på index och fin och jämn svart färg utan moon craters.
Härlig mögelton och fin mattsvart yta på tavlan.
-insertet är riktigt bra!
Tidsenligt Fat Font Mk 3!
-personligen så tycker jag att Waynes ristningar faktiskt tillför något. Utan att ha the real story (än) så ger det klockan en aura av mystik.
Om repor kunde tala...
-den klarade dessutom ett trycktest with flying colors hos Werner på ABC. Imponerande!
I min romantiska klockfantasi tänker jag att Wayne kanske var yrkesdykare på nån oljeplattform eller var med i Vietnam-kriget med tanke på hur hårt klockan ser ut att ha hanterats.
Klockan bär förutom Waynes fullständiga namn, även följande inskriptioner:
"153-40-6578" vilket är ett Social Security Number vilket även från 1969 var id-numret för amerikanska soldater. Tänk om...
"10/7/49 D.O.B" vilket naturligtvis betyder "7 oktober 1949 Date of Birth".
Jag har med hjälp av födelsedatumet nu hittat Wayne och skickat ett brev till honom. Fortsättning följer förhoppningsvis...
Uppdatering:
Idag den 11 april fick jag ett mejl som höjde pulsen en aning. Det var Wayne som hörde av sig med storyn om denna klocka:
Det visar sig att Wayne köpte klockan 1973 i PX-butiken på Pensacola Naval Station i Florida genom en vän som jobbade på marinbasen. Anledningen till att han köpte just denna modell var helt enkelt för att han inte hade råd med en Rolex. Han märkte upp den med namn osv. för att säkerställa att den inte skulle vara så attraktiv att stjäla.
Wayne utbildade sig till dykare vid Scripps Institution of Oceanography i La Jolla, CA och började sedan en 32-årig karriär som Park Ranger inom US National Park Service med stationering över hela USA. Han underhöll hela tiden sina dykarkunskaper med klockan som följeslagare.
När Wayne till slut tyckte att klockan gjort sitt gav han den till en gammal dykarkompis i Pensacola. Kamraten dog för ca 5 år sedan och Wayne har sedan dess varit helt ovetande om var klockan tog vägen.
Han letar nu efter bilder på klockan ”i tjänst” och återkommer om han hittar några.
En rolig detalj är att Waynes fru är en stor Volvo-fan och när det var dags för en ny för några år sedan så åkte de och hämtade upp den på fabriken i Göteborg, följt av en tripp till Stockholm och sedan vidare till Ishotellet.
T
Tidningen King har skrivit om klockan tidigare, det var ju Andreas Weinås som tog den till Sverige från HQ Milton: http://bloggar.kingmagazine.se/klockblogg/2014/veckans-vintage-tudor-snowflake-70160/
Mer information om Snowflake finns här: https://klocksnack.se/threads/tudor-snowflake-en-överblick.86157/
Trots det så har jag precis slagit till på ett av de risigaste exemplaren av en Tudor Snowflake som marknaden skådat. Hur är detta möjligt?
Den enkla förklaringen är ”kärlek”. Gillar man mögel så blir man instinktivt kär i den här klockan när man ser den. Men om man kollar noga så BORDE känslorna svalna lite. Och ändå sitter jag med den på armen nu...
Säljaren @Miami sa ”har aldrig tvekat så mycket över att sälja en klocka”. Själv sa jag ”har aldrig tvekat så mycket över att köpa en klocka”. Tack för ditt tålamod!
Klockan är en Tudor Submariner 7016/0 från 1973, en s.k. ”No Date” och en kusin till Rolex 5512 och 5513.
Vad är det som är så risigt då?
-vad sägs om en boett som en man vid namn Wayne H Valentine ville göra lite mindre stöldbegärlig genom att (oklart med vad, en liten skruvmejsel kanske?) rista in sitt namn och lite siffror.
Väl uppmärkt!
-Wayne var smart och fattade att man kan byta boettlocket och därmed göra klockan anonym igen så han slog till på en gravyr på sidan av boetten också. Där nöjde han sig med initialerna WHV.
Snyggt jobbat, Wayne!
-någon (kan det ha varit Wayne?) verkar vid något tillfälle saknat en boettöppnare som passade Oysterlocket och då tar man såklart vad man har och hackar sig in i stålet så man kan öppna fanstyget. Då det även finns märken på motsatta sidan så kan det eventuellt varit en stor tång inblandad...
Vad har egentligen hänt???
-det finns en hel del dings på boetten som tyder på att den levt ett riktigt hårt liv. Repor är ju en sak, men här finns partier där stålet slitits bort och till och med innanför glaset på ”rehauten” finns det repor och jack. Vore intressant att höra hur de hamnat där...
-urtavlan har en ganska rejäl skada i ytterkant mellan kl 11 och kl 1. Färgen har flagnat och någon (Wayne, är det du?) har sedan duttat dit lite svart färg som inte riktigt täcker stålet.
Övermålad skada på partiet kl 11-1. Liten skada även kl. 10. Hack på rehauten inne i boetten kl 10.
-det sitter dessutom fel glas på klockan, ett ganska hackigt T39 från en Sea-Dweller 1665. Fränt? Absolut, men fel för denna referens. Om nån har ett snyggt T19 liggande, hör av er!
Rejält plexi! Notera skadan på bandhornet, har någon TUGGAT bort stålet eller?
Finns det NÅGOT som är positivt då? Hell yeah!
-boetten är ganska orörd, det finns tydliga bevels och gott om stål runt kronan så Wayne verkar inte kört "fullservice inklusive polering" alltför ofta.
Bra bevels runt om!
-urtavlan är, bortsett från skadan, riktigt snygg. Skönt möglig gulton på index och fin och jämn svart färg utan moon craters.
Härlig mögelton och fin mattsvart yta på tavlan.
-insertet är riktigt bra!
Tidsenligt Fat Font Mk 3!
-personligen så tycker jag att Waynes ristningar faktiskt tillför något. Utan att ha the real story (än) så ger det klockan en aura av mystik.
Om repor kunde tala...
-den klarade dessutom ett trycktest with flying colors hos Werner på ABC. Imponerande!
I min romantiska klockfantasi tänker jag att Wayne kanske var yrkesdykare på nån oljeplattform eller var med i Vietnam-kriget med tanke på hur hårt klockan ser ut att ha hanterats.
Klockan bär förutom Waynes fullständiga namn, även följande inskriptioner:
"153-40-6578" vilket är ett Social Security Number vilket även från 1969 var id-numret för amerikanska soldater. Tänk om...
"10/7/49 D.O.B" vilket naturligtvis betyder "7 oktober 1949 Date of Birth".
Jag har med hjälp av födelsedatumet nu hittat Wayne och skickat ett brev till honom. Fortsättning följer förhoppningsvis...
Uppdatering:
Idag den 11 april fick jag ett mejl som höjde pulsen en aning. Det var Wayne som hörde av sig med storyn om denna klocka:
Det visar sig att Wayne köpte klockan 1973 i PX-butiken på Pensacola Naval Station i Florida genom en vän som jobbade på marinbasen. Anledningen till att han köpte just denna modell var helt enkelt för att han inte hade råd med en Rolex. Han märkte upp den med namn osv. för att säkerställa att den inte skulle vara så attraktiv att stjäla.
Wayne utbildade sig till dykare vid Scripps Institution of Oceanography i La Jolla, CA och började sedan en 32-årig karriär som Park Ranger inom US National Park Service med stationering över hela USA. Han underhöll hela tiden sina dykarkunskaper med klockan som följeslagare.
När Wayne till slut tyckte att klockan gjort sitt gav han den till en gammal dykarkompis i Pensacola. Kamraten dog för ca 5 år sedan och Wayne har sedan dess varit helt ovetande om var klockan tog vägen.
Han letar nu efter bilder på klockan ”i tjänst” och återkommer om han hittar några.
En rolig detalj är att Waynes fru är en stor Volvo-fan och när det var dags för en ny för några år sedan så åkte de och hämtade upp den på fabriken i Göteborg, följt av en tripp till Stockholm och sedan vidare till Ishotellet.
T
Tidningen King har skrivit om klockan tidigare, det var ju Andreas Weinås som tog den till Sverige från HQ Milton: http://bloggar.kingmagazine.se/klockblogg/2014/veckans-vintage-tudor-snowflake-70160/
Mer information om Snowflake finns här: https://klocksnack.se/threads/tudor-snowflake-en-överblick.86157/
Bilagor
Senast ändrad: