Eller så kan en underrubrik nästan lika gärna vara utifrån en intressents sida:
Vad är bra att veta för att få en verklighetsnära uppfattning om vad som är rimligt att betala.
(Varning: inga bilder i posten, Bara en massa tråkig text
)
Tre decennier+ inom vintageklockeriet i olika grader av galenskapen har även för en trögfattad individ som undertecknad trots allt resulterat i en del tankar och förströdda reflektioner kring det här med värdering och frågor om -Vad kan jag begära för klocka si och så; eller vad kan jag betala eller bara, vad är t. ex. min ärvda "värd".
Skriver ned några såna saker här för vad det kan vara värt; en föredettings pladder alternativt vissa punkter möjligen kan ses som tips till mer nytillkomna och andra om vad som påverkar priset, varför det skiftar så mycket mellan olika av samma och varför det inte kan anges annat än ungefärligt och med vilka förbehåll, oavsett om det är en klocka man hittat i byrålådan eller någon man ser på nätet från andra sidan jordklotet. För en del kanske självklarheter, för andra inte.
Det finns förstås oftast inte ett pris på en klocka. Det kan variera flerdubbelt på samma modell. Inte minst när det gäller vintage av de vanligare märkesuren. Ibland kommer frågan tillsammans med symboliska bilder som inte säger så mycket, ibland utan bild alls. Svaren kan bli därefter om än mestadels i sak korrekta men ska värdeuppskattningen bli verklighetsnära så kunde halva romankapitel skrivas i varje svar till varje person. Något som sannolikt varken förväntas eller önskas från någondera part.
Men många faktorer spelar in. Bland annat:
Funktionella skicket:
Vad är klockan i för skick mekaniskt? Förvånansvärt ofta tycks varken köpare eller säljare veta något nämnvärt om det. Går den öht? Den rör på sig ja... Håller den tiden rimligt? Krävs en service som vanligt? (Kostnad ofta från 2k och uppåt som egentligen får räknas på på¨priset om den ska användas, se nedan) Räcker det i såna fall med en rengöring? Måste delar bytas ut? Går de att få tag på isf? Hur ser verket ut? Är det sönderoxiderat och vattenskadat? Går det att ställa visarna utan problem? Frågorna är på förekommen anledning... likaså om den drar upp utan att krasa i kuggarna, med mera. Det vill säga, går den att använda eller kostar det ytterligare tusenlappar?
Redan där kan alltså finnas kostnader till mer än klockans hela marknadsvärde. Du kanske som köpare inte vill betala det dubbla eller tredubbla mot vad du trodde du behövde?..
Utseendemässiga skicket
Om klockan är i "fint skick" utseendemässigt eller inte spelar förstås betydande roll. Är den stött och blött eller närmast NOS (vilket mycket få klockor är) eller i vilken grad däremellan? Att ett pris betalats nånstans för det sistnämnda skicket är irrelevant för en i det förstnämnda.
Vad mera är; vissa klockor i sämre utseendemässigt skick kan i praktiken bli mer eller mindre osäljbara även om modellen i sig är gångbar annars. Helt felfria bör inte jämföras med normalskick. Det kan ibland skilja mycket på bara måttliga såna skillnader.
Det är fortfarande så att man får räkna med att "patina" är positivt för endast en begränsad del av presumtiva köpekretsen. För att gå in på detaljer kan man säga att trenden varit att ju mer "dressiga" klockor av lite finare utförande desto känsligare värdemässigt för utseendemässiga skicket, mycket generellt sagt. En IWC automat från sent 60-talet exempelvis med brunfläckig och vattenskadad tavla kan vara jämförelsevis kall gentemot en motsvarande fin medan en tooligare klocka i ungefär samma skick fortfarande kan ses som jämförelsevis attraktiv av tillräckligt många och inte skilja lika mycket prismässigt mot en motsvarande felfri. Detta för att vara väldigt svepande som sagt men en inte så tokig tumregel om än med undantag.
Allt är inte guld... eller stål
Att vintageklockans material spelar roll för ekonomiska värdet kan verka självklart. Faktum är att det tycks ändå vara en svår bit att skilja på, inte minst för vissa säljare vilket ökar på förvirringen. Därför kan det vara värt att nämna i det här sammanhanget.
Alla "vita" stålfärgade boetter ska inte tas för stål. Ganska vanligt på vintageklockor från 40-50-60-talet är att billigare utföranden i ospecificerade metaller, inte stål, är överdragna med någon form av krom -nickellegering. De boetterna nöts lätt och blir genomslitna fort. Det var en ekonomiversion avsedd att se ut som stål men av betydligt lägre hållbarhet.
Motsvarigheten hos de guldfärgade boetterna blir då doubléboetterna med ett tunt lager förgyllning över exempelvis mässingslegering lr annat.
Inte sällan kan man man ganska lätt se vad som är vad även om man inte är van att se skillnad på materialen:
Kromboetter/vitmetallboetter eller boetter i s.k "fulmetall" och doublé har ofta texten "Stainless steel back" eller "Fond acier inoxydable" på baklocket. Det betyder "Baklock i stål" vilket innebär att ENBART baklocket är i stål. Det vill säga en icke-stålboett: en ekonomiversion av lägre kvalitet än en boett i stål. Nu ska också nämnas att så enkelt är det inte att alla kromboettklockor eller doubléklockor är särskilt billiga i inköp eller enkla i utförandet i övrigt. Det behöver de inte vara men generellt relativt motsvarande i mer påkostat material så gäller detta. Bättre kvaliteter förgyllning existerar också som gold filled, rgp etc men gör ingen stor skillnad i det här sammanhanget.
Det finns också Guld på stål -stålboetter överdragna med ett, ofta ganska tjockt, lager guld. Emellanåt kan vissa av de klockorna ha exempelvis glasring i massivt guld, urtavlan i massivt guld förekommer också. Det är med andra ord en mer påkostad version och betingade ett högre pris än motsvarande klocka i enbart stål när den var ny och ska inte förväxlas med billig doublé. För det mesta kan man se ett släpp i guldlagret på undersidan av boetten på guld på stålboetterna. Luggarnas undersida visar stålet och på en del boetter saknar även sidorna guldkappan så den ligger framifrån pålagd och baksidan i bara stålet kan man säga. Undantag finns.
Numera har säkert värderingen förskjutits en del. En guld på stålboett kan vara känsligare för skick och en vintageklocka från 50-60-talet har vanligen en viss nötning. En stålboett är då lättare att snygga till för de som eventuellt vill ta bort någon imperfektion eller dylikt utan att man riskerar några lätt synbara skador eller genomnötningar. En annan orsak till att stålboetterna närmast efterfrågas mer hos stora grupper än stålboetter med guld på har möjligen initierats av okunnighet hos intressenter; osäkerhet på skillnaden och vad som är vad; doublé respektive guld på stål.
En guld på stål i NOS/mint eller snudd på är fortfarande mycket eftertraktade och och kan betalas högre pris för än motsv stålversion.
Är klockan i originalutförande?
En opassande uppdragskrona eller en som skiljer sig stilmässigt från en svårhittad särpräglad originalkrona kan tyckas vara en liten detalj men kan (eller borde?) dra ned priset avsevärt. Likadant med visare som man kanske inte själv visste när man införskaffade klockan inte är original men snarlika. Det kan se ganska galet ut om man vet hur det ska se ut men inte märkas nåt konstigt om man inte sett tillräckligt många original. Kan vara förödande prismässigt särskilt om man vill sälja sedan. Då finns ingen tvekan för då märks det i regel om inte förr.
Innanmätet är lika viktigt naturligtvis men hur många kollar hur det ser ut innan det funderas på priset? Överraskande få verkar det.
Har setts klockor till salu här på sidan där det saknas vitala verkdelar så klockan exempelvis inte går att rucka som tänkt utan att det tycks ha noterats av någon. Det känns lite tokigt... säljaren och köparen vet kanske inte om det och är i god tro men nästa köpare märker det säkert, eller så inte vilket är minst lika illa. Då hade det varit bättre att fråga andra först.
Vem är det som säljer?
Vem som säljer en klocka kan spela stor roll. Handlare med returrätt, kanske service och garanti är en helt annan sak, eller borde vara det, än en privatperson som inte vet så mycket om klockan eller inte går i god för den. Man bör inte jämföra dem med varandra och räkna med man ska få samma premiumpris som de handlare med de villkoren kan begära. Man bör därför också fråga sig om man vill betala lika mycket för en oservad utan returrätt som man betalar för en servad klocka från en handlare som erbjuder funktionsgaranti, om denne är seriös vill säga. Det tycks vanligt att den skillnaden inte noteras utan prisförväntningarna blir desamma.
Hur är du villig att sälja och till vem och när? (Och ett konkret tips till slut för att få veta klockans riktiga värde, där och då)
Hur, var och när du säljer kan spela stor roll för priset och ge olika "värde" på klockan.
Vill du safea och sälja till fast pris? Eller är du villig att ta en viss risk och sätta ut den utan reservationspris och låta folk ge vad de vill och (kanske) få mer betalt? Det sistnämnda lönar sig ofta vågar jag säga. Detta om du sätter ut den vid rätt tillfälle och på rätt plats, månad och veckodag. Dessutom kan ingen beskylla dig för oskäligt pris om köparen får sätta det själv. Bilderna och texten måste vara bra, propra men välliknande. Kräver en del jobb. Texten måste vara korrekt. Annat märks och då kan man snart ha gjort sitt på det området.
-----------------------------------------------
Så, mycket att tänka på när man funderar över vad den bortglömda hittade klockan i far- och morföräldrarnas strumplåda kan ha för ekonomiskt värde.
Själv impulsköper jag ibland och lever därmed inte alltid efter det här. Huvudsaken är kanhända att man faktiskt vet om det. Agerar med berått mod och fri vilja så att säga.
Vad är bra att veta för att få en verklighetsnära uppfattning om vad som är rimligt att betala.
(Varning: inga bilder i posten, Bara en massa tråkig text
)Tre decennier+ inom vintageklockeriet i olika grader av galenskapen har även för en trögfattad individ som undertecknad trots allt resulterat i en del tankar och förströdda reflektioner kring det här med värdering och frågor om -Vad kan jag begära för klocka si och så; eller vad kan jag betala eller bara, vad är t. ex. min ärvda "värd".
Skriver ned några såna saker här för vad det kan vara värt; en föredettings pladder alternativt vissa punkter möjligen kan ses som tips till mer nytillkomna och andra om vad som påverkar priset, varför det skiftar så mycket mellan olika av samma och varför det inte kan anges annat än ungefärligt och med vilka förbehåll, oavsett om det är en klocka man hittat i byrålådan eller någon man ser på nätet från andra sidan jordklotet. För en del kanske självklarheter, för andra inte.
Det finns förstås oftast inte ett pris på en klocka. Det kan variera flerdubbelt på samma modell. Inte minst när det gäller vintage av de vanligare märkesuren. Ibland kommer frågan tillsammans med symboliska bilder som inte säger så mycket, ibland utan bild alls. Svaren kan bli därefter om än mestadels i sak korrekta men ska värdeuppskattningen bli verklighetsnära så kunde halva romankapitel skrivas i varje svar till varje person. Något som sannolikt varken förväntas eller önskas från någondera part.
Men många faktorer spelar in. Bland annat:
Funktionella skicket:
Vad är klockan i för skick mekaniskt? Förvånansvärt ofta tycks varken köpare eller säljare veta något nämnvärt om det. Går den öht? Den rör på sig ja... Håller den tiden rimligt? Krävs en service som vanligt? (Kostnad ofta från 2k och uppåt som egentligen får räknas på på¨priset om den ska användas, se nedan) Räcker det i såna fall med en rengöring? Måste delar bytas ut? Går de att få tag på isf? Hur ser verket ut? Är det sönderoxiderat och vattenskadat? Går det att ställa visarna utan problem? Frågorna är på förekommen anledning... likaså om den drar upp utan att krasa i kuggarna, med mera. Det vill säga, går den att använda eller kostar det ytterligare tusenlappar?
Redan där kan alltså finnas kostnader till mer än klockans hela marknadsvärde. Du kanske som köpare inte vill betala det dubbla eller tredubbla mot vad du trodde du behövde?..
Utseendemässiga skicket
Om klockan är i "fint skick" utseendemässigt eller inte spelar förstås betydande roll. Är den stött och blött eller närmast NOS (vilket mycket få klockor är) eller i vilken grad däremellan? Att ett pris betalats nånstans för det sistnämnda skicket är irrelevant för en i det förstnämnda.
Vad mera är; vissa klockor i sämre utseendemässigt skick kan i praktiken bli mer eller mindre osäljbara även om modellen i sig är gångbar annars. Helt felfria bör inte jämföras med normalskick. Det kan ibland skilja mycket på bara måttliga såna skillnader.
Det är fortfarande så att man får räkna med att "patina" är positivt för endast en begränsad del av presumtiva köpekretsen. För att gå in på detaljer kan man säga att trenden varit att ju mer "dressiga" klockor av lite finare utförande desto känsligare värdemässigt för utseendemässiga skicket, mycket generellt sagt. En IWC automat från sent 60-talet exempelvis med brunfläckig och vattenskadad tavla kan vara jämförelsevis kall gentemot en motsvarande fin medan en tooligare klocka i ungefär samma skick fortfarande kan ses som jämförelsevis attraktiv av tillräckligt många och inte skilja lika mycket prismässigt mot en motsvarande felfri. Detta för att vara väldigt svepande som sagt men en inte så tokig tumregel om än med undantag.
Allt är inte guld... eller stål
Att vintageklockans material spelar roll för ekonomiska värdet kan verka självklart. Faktum är att det tycks ändå vara en svår bit att skilja på, inte minst för vissa säljare vilket ökar på förvirringen. Därför kan det vara värt att nämna i det här sammanhanget.
Alla "vita" stålfärgade boetter ska inte tas för stål. Ganska vanligt på vintageklockor från 40-50-60-talet är att billigare utföranden i ospecificerade metaller, inte stål, är överdragna med någon form av krom -nickellegering. De boetterna nöts lätt och blir genomslitna fort. Det var en ekonomiversion avsedd att se ut som stål men av betydligt lägre hållbarhet.
Motsvarigheten hos de guldfärgade boetterna blir då doubléboetterna med ett tunt lager förgyllning över exempelvis mässingslegering lr annat.
Inte sällan kan man man ganska lätt se vad som är vad även om man inte är van att se skillnad på materialen:
Kromboetter/vitmetallboetter eller boetter i s.k "fulmetall" och doublé har ofta texten "Stainless steel back" eller "Fond acier inoxydable" på baklocket. Det betyder "Baklock i stål" vilket innebär att ENBART baklocket är i stål. Det vill säga en icke-stålboett: en ekonomiversion av lägre kvalitet än en boett i stål. Nu ska också nämnas att så enkelt är det inte att alla kromboettklockor eller doubléklockor är särskilt billiga i inköp eller enkla i utförandet i övrigt. Det behöver de inte vara men generellt relativt motsvarande i mer påkostat material så gäller detta. Bättre kvaliteter förgyllning existerar också som gold filled, rgp etc men gör ingen stor skillnad i det här sammanhanget.
Det finns också Guld på stål -stålboetter överdragna med ett, ofta ganska tjockt, lager guld. Emellanåt kan vissa av de klockorna ha exempelvis glasring i massivt guld, urtavlan i massivt guld förekommer också. Det är med andra ord en mer påkostad version och betingade ett högre pris än motsvarande klocka i enbart stål när den var ny och ska inte förväxlas med billig doublé. För det mesta kan man se ett släpp i guldlagret på undersidan av boetten på guld på stålboetterna. Luggarnas undersida visar stålet och på en del boetter saknar även sidorna guldkappan så den ligger framifrån pålagd och baksidan i bara stålet kan man säga. Undantag finns.
Numera har säkert värderingen förskjutits en del. En guld på stålboett kan vara känsligare för skick och en vintageklocka från 50-60-talet har vanligen en viss nötning. En stålboett är då lättare att snygga till för de som eventuellt vill ta bort någon imperfektion eller dylikt utan att man riskerar några lätt synbara skador eller genomnötningar. En annan orsak till att stålboetterna närmast efterfrågas mer hos stora grupper än stålboetter med guld på har möjligen initierats av okunnighet hos intressenter; osäkerhet på skillnaden och vad som är vad; doublé respektive guld på stål.
En guld på stål i NOS/mint eller snudd på är fortfarande mycket eftertraktade och och kan betalas högre pris för än motsv stålversion.
Är klockan i originalutförande?
En opassande uppdragskrona eller en som skiljer sig stilmässigt från en svårhittad särpräglad originalkrona kan tyckas vara en liten detalj men kan (eller borde?) dra ned priset avsevärt. Likadant med visare som man kanske inte själv visste när man införskaffade klockan inte är original men snarlika. Det kan se ganska galet ut om man vet hur det ska se ut men inte märkas nåt konstigt om man inte sett tillräckligt många original. Kan vara förödande prismässigt särskilt om man vill sälja sedan. Då finns ingen tvekan för då märks det i regel om inte förr.
Innanmätet är lika viktigt naturligtvis men hur många kollar hur det ser ut innan det funderas på priset? Överraskande få verkar det.
Har setts klockor till salu här på sidan där det saknas vitala verkdelar så klockan exempelvis inte går att rucka som tänkt utan att det tycks ha noterats av någon. Det känns lite tokigt... säljaren och köparen vet kanske inte om det och är i god tro men nästa köpare märker det säkert, eller så inte vilket är minst lika illa. Då hade det varit bättre att fråga andra först.
Vem är det som säljer?
Vem som säljer en klocka kan spela stor roll. Handlare med returrätt, kanske service och garanti är en helt annan sak, eller borde vara det, än en privatperson som inte vet så mycket om klockan eller inte går i god för den. Man bör inte jämföra dem med varandra och räkna med man ska få samma premiumpris som de handlare med de villkoren kan begära. Man bör därför också fråga sig om man vill betala lika mycket för en oservad utan returrätt som man betalar för en servad klocka från en handlare som erbjuder funktionsgaranti, om denne är seriös vill säga. Det tycks vanligt att den skillnaden inte noteras utan prisförväntningarna blir desamma.
Hur är du villig att sälja och till vem och när? (Och ett konkret tips till slut för att få veta klockans riktiga värde, där och då)
Hur, var och när du säljer kan spela stor roll för priset och ge olika "värde" på klockan.
Vill du safea och sälja till fast pris? Eller är du villig att ta en viss risk och sätta ut den utan reservationspris och låta folk ge vad de vill och (kanske) få mer betalt? Det sistnämnda lönar sig ofta vågar jag säga. Detta om du sätter ut den vid rätt tillfälle och på rätt plats, månad och veckodag. Dessutom kan ingen beskylla dig för oskäligt pris om köparen får sätta det själv. Bilderna och texten måste vara bra, propra men välliknande. Kräver en del jobb. Texten måste vara korrekt. Annat märks och då kan man snart ha gjort sitt på det området.
-----------------------------------------------
Så, mycket att tänka på när man funderar över vad den bortglömda hittade klockan i far- och morföräldrarnas strumplåda kan ha för ekonomiskt värde.
Själv impulsköper jag ibland och lever därmed inte alltid efter det här. Huvudsaken är kanhända att man faktiskt vet om det. Agerar med berått mod och fri vilja så att säga.
Senast ändrad:
