Jag trodde aldrig att jag skulle skriva ett längre inlägg om Omega. Jag ska till och med börja med en bekännelse. Jag gillar egentligen inte Omega. Jag tycker det är ett tråkigt märke, jag har fördomar om Omega och de som bär dem. Jag tycker hela Bond-prylen är skittöntig, jag kräks på alla limited editions, jag tycker de moderna modellerna är mellanmjölk, jag tycker Omega som företag är urtypen för jätten glufs-glufs, jag knyter näven i byxfickan varje gång jag hör någon säga "månklocka", jag tycker det är ett mysterium av bibliska proportioner att de skickar en kronograf till månen men inte klarar att göra den vattentät och sist men inte minst, en George Clooney med en De ville är bara fel. On so many levels.
Men, för det finns alltid ett men, samtidigt har Omega presterat framförallt tre saker som jag verkligen gillar. De har legat i framkant med utvecklingen av urverk, de har utvecklat minst en helt fantastisk klassiker (japp, Speedy Pro) och de har ett historiskt arv som får mig att gå i spinn. Mina damer och herrar, låt oss prata om min canossavandring med Omega.
Min klockhistoria är inte särskilt lång, det är inte många år jag varit en del av det här vansinnet. Visst har jag haft klockor tidigare, gick i många år med sub på armen utan att bry mig ett dugg om klockor. Första halvan av 2000-talet spenderade jag tom näst intill klocklös...men 2005 hände något. En anställd hos mig gick runt på kontoret och ylade om klockor, skumma män med lådor dök upp och pikarna mot mig haglade. Hur kunde jag gå omkring utan klocka när anställda bar IWC? Eftersom jag gillar att bråka gjorde jag en tvärtomare, jag frågade vilket som var det billigaste klockmärket jag kunde ha och svaret blev Swatch... Så jag köpte en grabbnäve Swatchdinkor nere på NK och bar dem nästan i provokativt syfte. Sen gick det snabbt utför...
I snabb takt avverkades både det ena och det andra...jag tror jag freakade ur helt när jag bestämde mig för att köra igenom ALLA modeller från Glycine, men det är en annan historia.
Nåväl, Omega då? Ja, som ni läste i inledningen har jag aldrig gillat Omega. För mig har Omega alltid varit "Tjänste-Audi, stora huslån och Seamaster på länk. Mellanchefen, killen utan hopp". Men, Speedyn har alltid triggat mig. Så i vintras slumpade det sig så att en Speedy Pro MKII landade hemma hos mig och jag blev helt såld.
Speedy Professional MKII
Jag blev helt kär i den klossiga 70-talsdesignen! Totalt såld! Så såld att jag kände att jag måste ha fler...
Strax därpå landade en Speedy pro...tidigt 90-tal med tritium-index...
Sen satte ett race igång där det köptes Speedys i parti och minut, jag kan omöjligen gå in på alla turer med Speedys hit och dit men här kommer ett axplock av sånt som jag skaffade hem (ett par gick direkt till kompisar)...
Bilderna ovan: Speedy auto, Speedy Reduced, Speedy Pro, MKII
Jag hade nu fått upp Omega-farten ordentligt, 70-talsdesignen lockade!
Omega Seamaster chrono cal 1040 & Seamaster cal. 1020
Det är här min stora akilleshäl finns med Omega, jag älskar de fulsnygga 70-talarna! De och Speedyn är tillräckligt för att väga upp allt jag inte gillar med Omega, det bär emot att erkänna, men det är så det är. Jag var nog tvungen att göra ett stort misstag för att inse detta. För efter vinterns race kom jag av mig helt och gjorde misstaget att sälja min älskade Speedy Pro...den enda klocka jag toksaknat. Jag flippade sedan allt utom Seamastern i guld.
Före semestern kompletterade jag ändå med ytterligare en Omega från det sköna 70-talet i form av en "flat jedi".
Omega ref 145.024 aka flat jedi
Men det var inte nog, saknaden efter min Speedy Pro gnagde oroväckande hårt i mig och mitt i semestern lyckades jag köpa tillbaka just den klockan jag tidigare sålt. (Tack för att jag fick hem den igen!).
Speedy Pro på länk, cal 861
Men var jag nöjd? Nu hade jag ju min porriga Burt Reynoldsomega, den vackra jedin och min fantastiska Speedy Pro...nope, inte ett dugg nöjd. Jag saknade ju en fyrkantig, 70-talsskön dressare! Så, Burt Reynolds åkte ut och in åkte två sköna hipsterdinkor, två likadana för säkerhets skull:
2 x Seamaster med vad jag tror är 1020-verk. Day dates.
Men nu har det lugnat sig, jedin, Speedyn och en av hipsterdinkorna har fått stanna och jag känner att det är ungefär det jag behöver. M
För mig har detta varit en sann Canossavandring, nåt jag varit tvungen att göra, det har varit onstskönt och det är skönt att vara klar... Men, jag ska inte neka till att jag känner ett sug efter en SM300 eller (gud förbjude) en PO...jag gillar ju trots allt Omega....lite grann... :mrgreen:
/Denke
Men, för det finns alltid ett men, samtidigt har Omega presterat framförallt tre saker som jag verkligen gillar. De har legat i framkant med utvecklingen av urverk, de har utvecklat minst en helt fantastisk klassiker (japp, Speedy Pro) och de har ett historiskt arv som får mig att gå i spinn. Mina damer och herrar, låt oss prata om min canossavandring med Omega.
Min klockhistoria är inte särskilt lång, det är inte många år jag varit en del av det här vansinnet. Visst har jag haft klockor tidigare, gick i många år med sub på armen utan att bry mig ett dugg om klockor. Första halvan av 2000-talet spenderade jag tom näst intill klocklös...men 2005 hände något. En anställd hos mig gick runt på kontoret och ylade om klockor, skumma män med lådor dök upp och pikarna mot mig haglade. Hur kunde jag gå omkring utan klocka när anställda bar IWC? Eftersom jag gillar att bråka gjorde jag en tvärtomare, jag frågade vilket som var det billigaste klockmärket jag kunde ha och svaret blev Swatch... Så jag köpte en grabbnäve Swatchdinkor nere på NK och bar dem nästan i provokativt syfte. Sen gick det snabbt utför...
I snabb takt avverkades både det ena och det andra...jag tror jag freakade ur helt när jag bestämde mig för att köra igenom ALLA modeller från Glycine, men det är en annan historia.
Nåväl, Omega då? Ja, som ni läste i inledningen har jag aldrig gillat Omega. För mig har Omega alltid varit "Tjänste-Audi, stora huslån och Seamaster på länk. Mellanchefen, killen utan hopp". Men, Speedyn har alltid triggat mig. Så i vintras slumpade det sig så att en Speedy Pro MKII landade hemma hos mig och jag blev helt såld.
Speedy Professional MKII
Jag blev helt kär i den klossiga 70-talsdesignen! Totalt såld! Så såld att jag kände att jag måste ha fler...
Strax därpå landade en Speedy pro...tidigt 90-tal med tritium-index...
Sen satte ett race igång där det köptes Speedys i parti och minut, jag kan omöjligen gå in på alla turer med Speedys hit och dit men här kommer ett axplock av sånt som jag skaffade hem (ett par gick direkt till kompisar)...
Bilderna ovan: Speedy auto, Speedy Reduced, Speedy Pro, MKII
Jag hade nu fått upp Omega-farten ordentligt, 70-talsdesignen lockade!
Omega Seamaster chrono cal 1040 & Seamaster cal. 1020
Det är här min stora akilleshäl finns med Omega, jag älskar de fulsnygga 70-talarna! De och Speedyn är tillräckligt för att väga upp allt jag inte gillar med Omega, det bär emot att erkänna, men det är så det är. Jag var nog tvungen att göra ett stort misstag för att inse detta. För efter vinterns race kom jag av mig helt och gjorde misstaget att sälja min älskade Speedy Pro...den enda klocka jag toksaknat. Jag flippade sedan allt utom Seamastern i guld.
Före semestern kompletterade jag ändå med ytterligare en Omega från det sköna 70-talet i form av en "flat jedi".
Omega ref 145.024 aka flat jedi
Men det var inte nog, saknaden efter min Speedy Pro gnagde oroväckande hårt i mig och mitt i semestern lyckades jag köpa tillbaka just den klockan jag tidigare sålt. (Tack för att jag fick hem den igen!).
Speedy Pro på länk, cal 861
Men var jag nöjd? Nu hade jag ju min porriga Burt Reynoldsomega, den vackra jedin och min fantastiska Speedy Pro...nope, inte ett dugg nöjd. Jag saknade ju en fyrkantig, 70-talsskön dressare! Så, Burt Reynolds åkte ut och in åkte två sköna hipsterdinkor, två likadana för säkerhets skull:
2 x Seamaster med vad jag tror är 1020-verk. Day dates.
Men nu har det lugnat sig, jedin, Speedyn och en av hipsterdinkorna har fått stanna och jag känner att det är ungefär det jag behöver. M
För mig har detta varit en sann Canossavandring, nåt jag varit tvungen att göra, det har varit onstskönt och det är skönt att vara klar... Men, jag ska inte neka till att jag känner ett sug efter en SM300 eller (gud förbjude) en PO...jag gillar ju trots allt Omega....lite grann... :mrgreen:
/Denke