Disclaimer: ni som förväntar er bilder som ser ut att vara fotograferade med något med bättre optiska egenskaper än en potatis kan sluta läsa här direkt!
Så. Då var dagen äntligen här. Som en hel del av er här säkert känner till har jag länge varit på jakt efter en Omega-dressare i gult guld med blå urtavla.
Modellen jag spanat på först var en variant med subsekund, inget datum samt en lite glansigare urtavla än modell som följer nedan.
Det blev en lång historia, klockan slutade tillverkas hos Omega, jag försökte hos en gråhandlare då ingen AD i Sverige kunde få tag på den hur mycket jag än frågade och bad. Gråhandlaren låg i rekonstruktion och bytte VD, fraktbolag och bank, vilket medförde en hel del förseningar. Hur som helst så kom klockan till slut, jag var på posten och hämtade ut den, full av iver kommer jag hem och öppnar lådan, och detta möter mina ögon:
Vilket inte var rätt över huvud taget, roseguld och vit tavla är ingenting jag är någon stor anhängare av på dressklockor i största allmänhet. Tillbaka med den där till herr gråhandlare, pengar tillbaka och besked att klockan jag egentligen ville ha inte gick att få tag på.
Jag vill ändå utbringa en skål för VD Staffan hos watchonwatch, som tagit över ett extremt misskött företag och samtidigt lyckas vara extremt trevlig och professionell. Om några månader när de lyckats styra upp detta är jag ganska övertygad om att de kommer vara en av de bättre internethandlarna, om man nu gillar sådant och inte vill få den fantastiska upplevelsen av att handla hos AD.
Lyft på luren direkt och ringer upp trevlige Richard Dahlgren på Erikson Urhandel i Sundbyberg för att försöka komma fram till en trevlig affär för oss båda angående den nyare modellen av klockan jag var ute efter, med ett lite finare urverk, nämligen Omegas kaliber 2500, samt datum och en något mattare urtavla och centrumsekund.
Vi kom bra överens(vem kommer inte bra överens med Richard?), och skakade hand dagen efter, närmare bestämt en vecka sedan. Snabb leverans från Omega, och idag fick jag telefonsamtalet att klockan var i hans hand. Slänga sig på pendeltåget från arbetet i söderort direkt till Sundbyberg på lunchen, klämma ett par cheeseburgare på McDonalds på väg från pendeltåget till urhandeln.
Affären görs klart, vi är båda mycket nöjda, till slut efter många turer fram och tillbaka har jag äntligen min dressare i guld, vilket gör min lilla duo med finbeater och gulddressare komplett.
Jag kan säga att de 39.5mm som klockan mäter absolut inte känns för stort, kanske är det något med oss oförstående ynglingar att vilja ha lite större klockor, men jag tycker att den känns som en alldeles utmärkt dressare, samt det gula guldet och mörka tavlan gör den kanske lite mer udda än de vanliga rosé/vittavlade dressare vi är vana att se idag.
Sammanfattningsvis kan vi väl säga såhär, jag ramlade in i denna sjuka fantasivärld i september i fjol vid köpet av min Planet Ocean, nu har jag även denna, och för en ung herre i min ålder vill jag ändå tro att det är en hyfsad duo att inneha efter ganska precis 8 månader i den här världen!
Här kommer alltså bilderna, box, klocka i box och wristshot, med fantastiskt usel kvalitet och ljussättning. Det är möjligt att ni får se finare bilder på den här skönheten där man kan framhäva nyanserna mellan det gula guldet och den härligt marinblå urtavlan.
Tack för att ni tittade förbi, och jag hoppas att ni inte tycker att den var alldeles för hemsk!
Så. Då var dagen äntligen här. Som en hel del av er här säkert känner till har jag länge varit på jakt efter en Omega-dressare i gult guld med blå urtavla.
Modellen jag spanat på först var en variant med subsekund, inget datum samt en lite glansigare urtavla än modell som följer nedan.
Det blev en lång historia, klockan slutade tillverkas hos Omega, jag försökte hos en gråhandlare då ingen AD i Sverige kunde få tag på den hur mycket jag än frågade och bad. Gråhandlaren låg i rekonstruktion och bytte VD, fraktbolag och bank, vilket medförde en hel del förseningar. Hur som helst så kom klockan till slut, jag var på posten och hämtade ut den, full av iver kommer jag hem och öppnar lådan, och detta möter mina ögon:
Vilket inte var rätt över huvud taget, roseguld och vit tavla är ingenting jag är någon stor anhängare av på dressklockor i största allmänhet. Tillbaka med den där till herr gråhandlare, pengar tillbaka och besked att klockan jag egentligen ville ha inte gick att få tag på.
Jag vill ändå utbringa en skål för VD Staffan hos watchonwatch, som tagit över ett extremt misskött företag och samtidigt lyckas vara extremt trevlig och professionell. Om några månader när de lyckats styra upp detta är jag ganska övertygad om att de kommer vara en av de bättre internethandlarna, om man nu gillar sådant och inte vill få den fantastiska upplevelsen av att handla hos AD.
Lyft på luren direkt och ringer upp trevlige Richard Dahlgren på Erikson Urhandel i Sundbyberg för att försöka komma fram till en trevlig affär för oss båda angående den nyare modellen av klockan jag var ute efter, med ett lite finare urverk, nämligen Omegas kaliber 2500, samt datum och en något mattare urtavla och centrumsekund.
Vi kom bra överens(vem kommer inte bra överens med Richard?), och skakade hand dagen efter, närmare bestämt en vecka sedan. Snabb leverans från Omega, och idag fick jag telefonsamtalet att klockan var i hans hand. Slänga sig på pendeltåget från arbetet i söderort direkt till Sundbyberg på lunchen, klämma ett par cheeseburgare på McDonalds på väg från pendeltåget till urhandeln.
Affären görs klart, vi är båda mycket nöjda, till slut efter många turer fram och tillbaka har jag äntligen min dressare i guld, vilket gör min lilla duo med finbeater och gulddressare komplett.
Jag kan säga att de 39.5mm som klockan mäter absolut inte känns för stort, kanske är det något med oss oförstående ynglingar att vilja ha lite större klockor, men jag tycker att den känns som en alldeles utmärkt dressare, samt det gula guldet och mörka tavlan gör den kanske lite mer udda än de vanliga rosé/vittavlade dressare vi är vana att se idag.
Sammanfattningsvis kan vi väl säga såhär, jag ramlade in i denna sjuka fantasivärld i september i fjol vid köpet av min Planet Ocean, nu har jag även denna, och för en ung herre i min ålder vill jag ändå tro att det är en hyfsad duo att inneha efter ganska precis 8 månader i den här världen!
Här kommer alltså bilderna, box, klocka i box och wristshot, med fantastiskt usel kvalitet och ljussättning. Det är möjligt att ni får se finare bilder på den här skönheten där man kan framhäva nyanserna mellan det gula guldet och den härligt marinblå urtavlan.
Tack för att ni tittade förbi, och jag hoppas att ni inte tycker att den var alldeles för hemsk!