Det var ett tag sedan men i veckan kom det ett paket...
Jag försöker ju sprida mitt klocksamlande över olika märken, modeller, material, färger, komplikationer, prisnivåer etc och denna gång blev det fyra nyheter för mig att anteckna i excelarket:
Vad har vi då på Roger Dubuis?
Han föddes 1938 och arbetade mellan 1957-1966 på Longines med service och reparationer. 1966 flyttade han till Patek Philippe där han under 14 år på deras ”high complications workshop” var delaktig i utvecklingen av minute repeters och evighetskalendrar. En utförlig artikel på A Collected Man ( https://www.acollectedman.com/blogs/journal/story-early-roger-dubuis-watches ) hintar även om att han var tongivande i upptateringen av PP 2499 under denna tid, men det är väl omöjligt att veta om det är sant eller inte...
Lite intressant är han med alla sina år som som restaurerare, delar bakgrund med andra samtida stora namn i klockbranschen som François-Paul Journe och Michel Parmigiani.
1980 lämnade Roger Dubois Patek och startade en egen workshop, där han dels utvecklade egna moduler och verk, dels drog in stålar genom att serva komplicerade ur åt de stora auktionshusen. Han gjorde under denna tid även en del jobb åt olika tillverkare, bla en bi-retrograde perpetual calendar för Harry Winston år 1989.
1995 kom nästa stora förändring då han tillsammans med designern Carlos Dias (som tidigare hade jobbat på Frank Muller) startade klockmärket Roger Dubuis. Inledningsvis lanserade man två modellserier, Hommage och Sympathie, båda med modifierade Lemania verk.
Hommage kan väl bäst beskrivas som just det, en hyllning till klassiska time only och 2-registers chronografer, ganska rejält inspirerade av en del gamla modeller.
Hommage Chronographerna kom i tre storlekar, men lite olika varianter av ädelmetall och tavelfärger, om jag fattat rätt, limiterat till max 28 st av varje variant.
Sympatie i sin tur har en lite mer ovanlig boettform, lite cushon/fyrkantig sådär. Denna gjordes i två storlekar, i olika utföranden.
Om Hommage och Sympathie var lite klassiska så kom nästa modeller att präglas mer av Carlos Dias syn på klockan som ett smycke/accessoar, gärna med mycket färg och ädelstenar. Nu gick man dock mer och mer över till att använda sig av helt in-house byggda verk så Roger Dubuis hade nog tillräckligt att sysselsätta sig med i verkstaden...
Bolaget hade som inriktnig mycket hög kvalitet och man tillverkade alla sina verk så att de uppfyllde kriterierna för Poinçon de Genève / Geneva Seal. För urverk innebär detta:
Andra tillverkare som ofta använder sig av Geneva Seal på hela/delar av sin produktion inkluderar Vacheron Constantin, Cartier, Chopard och fram tills de hittade på en egen kvalitetsmärkning/seal, Patek Philippe.
För Roger Dubuis del tänkte man uppnå sina mål genom att tillverka så mycket av uren som möjligt själva, man utökade verksamheten och byggde en helt ny fabrik i Meyrin utanför Geveve 2001.
Samarbetet mellan Dubuis och Diaz började dock gnissla lite och 2005 drog sig Dubuis ur märket som bar hans namn och fokuserade istället på andra sammarbeten. 2011 återvände han dock i rollen som vaumärkesambasadör och mentor till dåvarande ansvarig för tillverkningen av verken. Roger Dubuis gick bort 2017.
Dias i sin tur sålde bolaget till Richmond-gruppen (60% 2006, resterande del 2016) och de modeller som finns i dagens utbud låter jag vara till någon annan tråd.
Förrutom denna då. Ingen tråd om Roger Dubois kan finnas utan någon bild på Excalibur Knights of the Round Table...
Just det, jag hade ju fått hem en klocka också...
Jag har sneglat på märket en längre tid men haft svårt med antingen pris eller utseende. Jag köper ju klockor som jag han bära till vardags/på jobbet och vissa modeller är helt enkelt för extravaganta för min smak. Har på senare tid dessutom börjat uppskatta fyrkantiga klockor mer och mer. Nu hittade jag en som "klickade".
Nog med text – bilder...
Riktigt snygg träbox när jag väl tagit mig igenom embalaget
Och där är den...
Baksida:
Feta blånerade visare och nedsänkt sub-sekund:
Kul feature - en urgröpning så att man lättare kan komma åt och dra ut yttre kronan för att ställa tiden
Spänne
Korta bandhorn och band som ”dyker” rakt ned – det tackar vi för...
Den rundade, kupade formen gör att jag upplever den ”smidig” trots sin storlek, en manschettglidare...
WR-shot:
Lite fakta:
Manufacturer: Roger Dubuis
Year: Circa 2000
Reference No: M32 28, sedan oklart…
Calibre: Manual, cal. RD28, 25 jewels
Case No: No. 23/28
Model Name: Much More Monopusher
Material: 18K rose gold
Dail: white enamel with two sub registers and outer minute track with 1/5 seconds divisions
Bracelet/Strap: Crocodile
Clasp/Buckle: 18K rose gold Roger Dubuis pin buckle
Dimensions: 32mm width x 44mm length * 11mm thick
Sammanfattningsvis: jag gillar den!
Grym närvaro, tavlans skiftningar och glans, riktigt feta blånerade visare, färgen på blogg-guldet funkar kalas med tavlan...
Det enda är väl att jag vill ha liiiite större handleder. Detta är just nu den överlägset största klockan jag har (normal sweetsspot 35-37mm på mina 158mm handleder). Samtidigt sitter den med sin kupade boett mycket bättre än tex den JLC Grande Reverso som jag hade för ett tag sen. Har haft den i några timmar nu och tycker redan den börjar kännas lagom...
Det blir bra det här!!!!
Jag försöker ju sprida mitt klocksamlande över olika märken, modeller, material, färger, komplikationer, prisnivåer etc och denna gång blev det fyra nyheter för mig att anteckna i excelarket:
Vad har vi då på Roger Dubuis?
Han föddes 1938 och arbetade mellan 1957-1966 på Longines med service och reparationer. 1966 flyttade han till Patek Philippe där han under 14 år på deras ”high complications workshop” var delaktig i utvecklingen av minute repeters och evighetskalendrar. En utförlig artikel på A Collected Man ( https://www.acollectedman.com/blogs/journal/story-early-roger-dubuis-watches ) hintar även om att han var tongivande i upptateringen av PP 2499 under denna tid, men det är väl omöjligt att veta om det är sant eller inte...
Lite intressant är han med alla sina år som som restaurerare, delar bakgrund med andra samtida stora namn i klockbranschen som François-Paul Journe och Michel Parmigiani.
1980 lämnade Roger Dubois Patek och startade en egen workshop, där han dels utvecklade egna moduler och verk, dels drog in stålar genom att serva komplicerade ur åt de stora auktionshusen. Han gjorde under denna tid även en del jobb åt olika tillverkare, bla en bi-retrograde perpetual calendar för Harry Winston år 1989.
1995 kom nästa stora förändring då han tillsammans med designern Carlos Dias (som tidigare hade jobbat på Frank Muller) startade klockmärket Roger Dubuis. Inledningsvis lanserade man två modellserier, Hommage och Sympathie, båda med modifierade Lemania verk.
Hommage kan väl bäst beskrivas som just det, en hyllning till klassiska time only och 2-registers chronografer, ganska rejält inspirerade av en del gamla modeller.
Hommage Chronographerna kom i tre storlekar, men lite olika varianter av ädelmetall och tavelfärger, om jag fattat rätt, limiterat till max 28 st av varje variant.
Sympatie i sin tur har en lite mer ovanlig boettform, lite cushon/fyrkantig sådär. Denna gjordes i två storlekar, i olika utföranden.
Om Hommage och Sympathie var lite klassiska så kom nästa modeller att präglas mer av Carlos Dias syn på klockan som ett smycke/accessoar, gärna med mycket färg och ädelstenar. Nu gick man dock mer och mer över till att använda sig av helt in-house byggda verk så Roger Dubuis hade nog tillräckligt att sysselsätta sig med i verkstaden...
Bolaget hade som inriktnig mycket hög kvalitet och man tillverkade alla sina verk så att de uppfyllde kriterierna för Poinçon de Genève / Geneva Seal. För urverk innebär detta:
Andra tillverkare som ofta använder sig av Geneva Seal på hela/delar av sin produktion inkluderar Vacheron Constantin, Cartier, Chopard och fram tills de hittade på en egen kvalitetsmärkning/seal, Patek Philippe.
För Roger Dubuis del tänkte man uppnå sina mål genom att tillverka så mycket av uren som möjligt själva, man utökade verksamheten och byggde en helt ny fabrik i Meyrin utanför Geveve 2001.
Samarbetet mellan Dubuis och Diaz började dock gnissla lite och 2005 drog sig Dubuis ur märket som bar hans namn och fokuserade istället på andra sammarbeten. 2011 återvände han dock i rollen som vaumärkesambasadör och mentor till dåvarande ansvarig för tillverkningen av verken. Roger Dubuis gick bort 2017.
Dias i sin tur sålde bolaget till Richmond-gruppen (60% 2006, resterande del 2016) och de modeller som finns i dagens utbud låter jag vara till någon annan tråd.
Förrutom denna då. Ingen tråd om Roger Dubois kan finnas utan någon bild på Excalibur Knights of the Round Table...
Just det, jag hade ju fått hem en klocka också...
Jag har sneglat på märket en längre tid men haft svårt med antingen pris eller utseende. Jag köper ju klockor som jag han bära till vardags/på jobbet och vissa modeller är helt enkelt för extravaganta för min smak. Har på senare tid dessutom börjat uppskatta fyrkantiga klockor mer och mer. Nu hittade jag en som "klickade".
Nog med text – bilder...
Riktigt snygg träbox när jag väl tagit mig igenom embalaget
Och där är den...
Baksida:
Feta blånerade visare och nedsänkt sub-sekund:
Kul feature - en urgröpning så att man lättare kan komma åt och dra ut yttre kronan för att ställa tiden
Spänne
Korta bandhorn och band som ”dyker” rakt ned – det tackar vi för...
Den rundade, kupade formen gör att jag upplever den ”smidig” trots sin storlek, en manschettglidare...
WR-shot:
Lite fakta:
Manufacturer: Roger Dubuis
Year: Circa 2000
Reference No: M32 28, sedan oklart…
Calibre: Manual, cal. RD28, 25 jewels
Case No: No. 23/28
Model Name: Much More Monopusher
Material: 18K rose gold
Dail: white enamel with two sub registers and outer minute track with 1/5 seconds divisions
Bracelet/Strap: Crocodile
Clasp/Buckle: 18K rose gold Roger Dubuis pin buckle
Dimensions: 32mm width x 44mm length * 11mm thick
Sammanfattningsvis: jag gillar den!
Grym närvaro, tavlans skiftningar och glans, riktigt feta blånerade visare, färgen på blogg-guldet funkar kalas med tavlan...
Det enda är väl att jag vill ha liiiite större handleder. Detta är just nu den överlägset största klockan jag har (normal sweetsspot 35-37mm på mina 158mm handleder). Samtidigt sitter den med sin kupade boett mycket bättre än tex den JLC Grande Reverso som jag hade för ett tag sen. Har haft den i några timmar nu och tycker redan den börjar kännas lagom...
Det blir bra det här!!!!
Bilagor
Senast ändrad:
