• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Plätering (guld och andra metaller)

Timer

Silver
Har vi några metallurger (nåja, självlärda experter är helt ok också 😀) på KS?

Jag undrar om någon kan utveckla lite hur state of the art (och lägre nivåer) ser ut för plätering nuförtiden? I klartext: om man idag köper t ex en tvåtons klocka i stål/guld där det inte är solitt guld utan plätering, vad kan man vänta sig i termer av hållbarhet, utseende över tid, osv?

Är det en teknik som är i allt väsentligt oförändrad, eller har det skett någon dramatisk utveckling på området som sipprat ned till klocktillverkning? Kan man räkna med samma lite avskavda utseende efter en tid även idag, såsom många klockor från t ex 1980-talet kan se ut efter vardaglig användning?

Jag kan inget mer om ämnet än möjligen att tjocklek på plätering mäts i micron, och att fysikens och kemins lagar torde vara oförändrade. Utveckling kan ju dock ske även inom dessa ramar.

Tack på förhand för nya insikter!
 
Bra trådstart!
Som "guldstålkille" har jag ofta funderat över dina frågeställningar.
Satt senast i förra vecka och diskuterade med andra gubbar från forumet kring just hållbarhet vid plätering.
 
Köpte en Tissot PRS200 2017, här på forumet. Klockan var då oanvänd.
Efter ca 1.5 år började färgen släppa på länk och boett.
 
En teknik som används av bl.a Tudor är ju gold-capping snarare än plätering. Enl. Uppgift ska detta på Tudors TT-klockor alltså motsvara 0,25-0,6mm solitt guld ovanpå en stålkärna. Det vill säga 250-600 microns jämfört med typ 1-10 microns för plätering. Sån ytbehandling bör kunna klara av många års slitage och polering.
 
En teknik som används av bl.a Tudor är ju gold-capping snarare än plätering. Enl. Uppgift ska detta på Tudors TT-klockor alltså motsvara 0,25-0,6mm solitt guld ovanpå en stålkärna. Det vill säga 250-600 microns jämfört med typ 1-10 microns för plätering. Sån ytbehandling bör kunna klara av många års slitage och polering.

Har för mig att jag läste för något år sen att deras klockor som är gold capped ska klara ett 10-tal poleringar.


Metoden har funnits länge, har själv en Seiko från 73 där de använde sig av detta.

1615729129881.jpeg


1615729152570.jpeg


Här kan man se hur tjockt guldlagret är, vet inte exakt hur många mikron men läste någonstans att det ska vara ca 200 på dessa.

Hämtade även ut denna i veckan som är gjord med traditionell plätering

1615729254325.jpeg



1615729502847.jpeg


1615729528367.jpeg



Generellt sett med en guldpläterad klocka så kanske man inte ska välja just den till dykning i medelhavet eller badrumsrivningen, men för en average KS:are som oftast roterar klockor friskt så lär den se fin ut i många år.
 
Tillbaka
Topp