Filip Ericsson
Omega
Jag har gjort något som många drömmer om och köpt en ny Rolex - en Oyster Perpetual. Jag köpte den dessutom hos en svensk, auktoriserad handlare, en svår bedrift idag. Hypen kring Rolex stålklockor är nämligen alltjämt allrådande. Vi berättar om det, om upplevelsen att köpa en Rolex och så recenserar vi klockan förstås!
ROLEX. Få varumärken är så beundrade och omgärdas av sådan mystik och magi. Oräkneligt är de kungligheter, världsledare, Hollywoodstjärnor och gangsters som setts med Rolex på armen. Få om något varumärke är så berömt över precis hela jorden, från Manhattans skyskrapor till den minsta centralafrikanska by.
Rolex säljer fler klockor än något annat lyxklockmärke i världen. Man tillverkar långt ifrån de dyraste klockorna, och heller inte de mest avancerade – men däremot bland de allra bästa.
Få varumärken väcker sådana starka och disparata känslor hos människor som Rolex. Det finns miljontals die-hard fans där ute, men kanske lika många belackare. Även om det möjligtvis är det bärarna de skyr, inte klockorna?
Det sägs att lyxsegmentet av klockindustrin hade varit något helt annat utan Rolex, att det definierar hela genren. Samtidigt är det svårt att säga vad Rolex egentligen är för något. Det finns så många aspekter och bottnar i det.
Kanske är Rolex lite som Mercedes förr i världen, som ju byggde (och bygger) allt från rena arbetsfordon till ikoniska lyx- och supersportbilar. Alltid dyrt, men uppnåeligt för väldigt många vanliga dödliga om de strävar och prioriterar. Det gäller ju även för Rolex; man bygger allt från stryktåliga instrument för yrkesmän till svindyra smyckesklockor för de rika och berömda.
Så Rolex, tvärt emot vad många kanske tror, bör alltså inte allena förknippas med bankdirektörer och kaliforniska dokusåpastjärnor. Rolex-klockor är ju, och har alltid varit, lika mycket ämnade bergsbestigare, dykare, racerförare och piloter, fiktiva såväl som verkliga. Ian Fleming (och hans rollfigur James Bond), Tom Selleck (och rollfiguren Magnum), Jacques-Yves Cousteau, Paul Newman och Steve McQueen, var alla äventyrshjältar som fortfarande är starkt förknippade med märket.
Rolex Oyster Perpetual
Rolex Oyster Perpetual är en av de stora klockikonerna, den är liksom ur-Rolexen, och på något vis själva definitionen av ett armbandsur. Den utgör även den billigaste klockan i hela Rolex-paletten och själva inkörsporten till märkesmagin. Oyster Perpetual är liksom Rolex i sin renaste form, och just därför så lockande - ett asketiskt armbandsur i stål som mäter tiden och inget annat.
Oyster Perpetual kom i ett nytt utförande 2020, med nytt urverk, nya urtavlor och en ny 41mm-version som ersatte 39:an. Modellen säljs fortfarande i ett flertal boettstorlekar och för herrar gäller idag 36 eller 41mm.
Jag valde 36mm-versionen. Det är högst moderata mått för ett herrur idag och för nog mer tankarna till vintage-klockor. Armbandsuren har ju blivit större med åren och idag gäller oftast minst 40mm för herrklockor, och helst 42mm för sportklockor.
Men i Rolex fall är 36mm så klassiskt att det aldrig kan bli fel. Och nog passar den min arm! Därför valde jag den. Visst ter den sig som en dvärg jämfört med min Omega Seamaster Diver som ju mäter 42mm. Men just därför förblir också den lilla Rolexen ett så fint komplement till den.
Oyster Perpetual finns med ett antal färger på urtavlan, där ett gäng färgglada varianter som närmast påminner om pastell är nya från 2020. Därutöver finns förstås mer klassiskt diskreta i form av mörkblått, svart och silver. Jag valde en i silver då den förför med en så vacker champagne-ton som dessutom kompletteras med index i 18-karats guld. Det är diskret såväl som glamouröst och jag kan inte sluta titta på den!
I övrigt är nya Oyster Perpetual lika minimalistisk och anspråkslös som alltid. Här saknas alla former av finesser såsom datum eller glasbaksida. Den är omåttligt blygsam och diskret i uttrycket, den totala motsatsen till gangsta-rapparens diamantströsslade pråldinka på röda mattan.
Den är avskalad som ett förhörsrum i Östberlin, knastertorr som en Mercedes 200 Diesel. Men samtidigt välgjord och detaljperfekt som ett Fabergéägg. Det här är egentligen ingen lyxpryl utan endast ett exakt, välgjort instrument att mäta tiden med. Med sin 36mm-boett är den lätt och oansenlig på armen, men har ändå stor närvaro.
Den berömda Oyster-länken är i huvudsak utförd i borstat stål vilket är vackrare och mer levande än polerat om man frågar mig. Givetvis är den välgjord och detaljperfekt, men samtidigt förvånansvärt enkel och anspråkslös i uttrycket.
Känslan i kronan är lite intressant. Jämfört med min Omega Seamaster, som närmast är japanskt väloljad och lätt, nästan lismande mot användaren, är Rolex-kronan lite industriellt trög, känns oförstörbar och föga insmickrande mot brukaren. Båda förenas förstås i fin precision, fattas bara.
En kvalitetsmarkör som Rolex (tillsammans med några andra) är nästan ensamt om är att man använder stål med beteckningen 904L, ett finare och renare stål än det 316L som används av konkurrenterna (såsom Omega). Det innebär lägre kolhalt och högre nickel- och kromhalt vilket ökar korrosionsbeständigheten.
Priset är flera gånger högre och materialet är tydligen svårare att bearbeta. Något att betänka när Rolex-klockornas höga pris beaktas. Stålet är inte bara bättre utan ger även en lyster som gör det svårt att slita blicken ifrån det. Det liksom osar nedtonad lyx och kvalitet om 904L-boetterna.
Urverket
Det nya urverket som infördes i och med uppdateringen 2020 går under benämningen Caliber 3230 och är samma verk som sitter i nya Submariner. Det innehåller flera patent och har onekligen tagit det mekaniska urverket till nya höjder.
Tack vare patenterad steghjulsdesign (escapement) och en nykonstruerad, antimagnetisk spiralfjäder har man optimerat precision såväl som magnetfältsskydd och gångreserv, som nu är på goda 70 timmar. Konstruktionen ger dessutom ytterligare förbättrat skydd mot stötar och temperaturvariationer, något som alltid utmärkt Rolex-klockorna.
Givetvis är 3230 certifierat enligt Rolex “superlative chronometer”-status, vilket innebär en utlovad variation på max 2 sekunder per dygn. Minns att den officiella gränsen för en “vanlig” kronometer ligger på +/- 6 sekunder per dygn!
Caliber 3230 kommer således med all sannolikhet att bevisa sin precision och pålitlighet precis som tidigare Rolex-verk gjort med bravur. Med sin goda gångreserv, fina antimagnetskydd och superlative chronometer-precision, kommer det med all sannolikhet att ticka på sällsynt pålitligt och exakt för resten av mitt liv.
Lyxsportklocka
“Lyxsportklockan” är troligtvis det allra mest populära segmentet på klockmarknaden och innebär armbandsur som är både dressiga och sportiga samt tillverkas av märken i lyxsegmentet. Där regerar som bekant storheter som Audemars Piguet Royal Oak och Patek Philippe Nautilus, men fullvärdiga varianter finns även i lägre prisklasser där exempelvis Chopard, Girad Perregeaux, Omega - och Rolex - huserar.
Deras popularitet torde förutom att blända med status och märkesmagi, även bottna i att de är så versatila; de kan ju användas och passa in var som helst, till vad som helst – på stranden, båten, jobbet, bröllopet. Oyster Perpetual bör således också kunna placeras bland lyxsportklockorna.
De utgör de perfekta klockorna för dem som bara har EN klocka, som man bär till varje tillfälle. Och frågan är om inte Rolex gör detta allra bäst. Med sitt robusta urverk och 100 meters vattentäthet är Oystern redo för en evig slit-och-släng-tillvaro, medan den återhållsamma elegansen och de modesta måtten gör den lika perfekt till kvällens smoking-middag.
Att Oyster Perpetual i princip är samma klocka som den legendariska Explorer – de delar ju boett och länk såväl som urverk – indikerar att den är redo för vilka äventyr som helst. Men dess mer eleganta framtoning gör den än mer användbar till de mer formella tillställningarna.
Historien
Rolex grundades 1905 och redan 1926 föddes Rolex Oyster. Självt hävdar företaget att det var världens första vattentäta klocka. Namnet ”Oyster” syftade på vattentätheten såväl som boettens form. 1927 bevisades så klockans vattenbeständighet när brittiskan Mercedes Gleitze försökte simma över Engelska kanalen med en Oyster på armen. Föga förvånande höll Rolexen tätt efter den tio timmar långa simningsövningen.
1931 släppte Rolex sitt mekaniska urverk med automatisk uppvridning, en konstruktion som man patenterade (man uppfann dock inte automat-verket). Oyster Perpetual var född. Därefter fortsatte fokus på klockor för äventyr och strapatser. 1933 gjorde man en stor sak av att deltagarna i världens första expedition som flög över Mount Everest bar Oyster-klockor.
1945 debuterade Oyster Perpetual Datejust som var världens första armbandsur med automatisk uppvridning och datumfunktion.
Under 1950-talet fortsatte Rolex att grundmura sitt rykte som tillverkare av tåliga instrumentklockor. 1953 nådde Sir Edmund Hillary och Tenzing Norgay toppen av Mount Everest, båda med Oyster Perpetual-klockor runt armen. Och så fortsatte det.
1953 släpptes Rolex Submariner, en av världens första dykarklockor. Dessa bars under 50-talet av attackdykarna i British Special Boat Service. 1955 var det dags igen när ännu en evig Rolex-legend såg dagens ljus: GMT-Master. Den var särskilt utvecklad för piloter och levererades som officiella instrument till piloterna på Pan Am, bland andra.
Efter dessa sport-urs spektakulära inträde på klockscenen förblev Oyster-modellerna en mer dressig linje hos Rolex. Men någon utpräglad dressklocka blev den aldrig, för under det elegantare skalet var de var lika stöttåliga och vattentäta som märkets instrumentklockor. Och där är vi idag.
Rolex-magin
Tack vare det fina 904-stålet och ett i övrigt utsökt detaljutförande skiner det även om Rolex instegsklockor. De glänser utan att glänsa om man kan säga så, och utstrålar en närmast magisk effekt när man står där och glor på dem genom skyltfönstret.
Det är någon sorts lyster i det där stålet och hos urtavlorna som är svårfångat i en text. Rolex Oyster Perpetual är glamourös och knastertorr på en och samma gång, som en luftkyld Porsche 911 kanske, eller en Mercedes 300 SL från 1987. En omöjlighet som kanske bara Rolex klarar av idag (nämnda bilmärken har ju blivit glättigare med åren!).
I den amerikanska nät-klocktidningen Hodinkee skickades en av klockor helt ointresserad ung kvinnlig reporter ut till en Rolex-handlare i staden där hon bor – som ett experiment. Hon gick in blasé, och kom ut förtrollad.
Hon blev förtrollad av den magi Rolex-klockorna onekligen besitter och skrev:
“I could see why people like watches, these precise, vestigial little jeweled planets that you strap to your body, that miraculously allow you to count the seconds that you settled into the fantasy that order and luxury coexist. I did actually understand how good it would feel to have something beautiful wrapped around my wrist all the time.”
Det är vacker prosa, men sätter också fingret på varför folk sprätter iväg tiotusentals kronor (och ännu mer) för att få spänna fast ett av dessa horologiska mästerverk på sina armar.
” …I do know that every time I look down at it, I will expect it to make me feel happy, and that it will be, as Steve (the salesman) said, ‘relaxing on the wrist’. I wonder how much I would have to like it to stop always looking at my phone…It could be worth quite a lot.”
Rolex-hypen
Denna svårförklarade magi som omgärdar märket och dess klockor har skapat en hype som rått de senaste åren, där det inte ens går att köpa märkets sport-legender såsom Submariner och GMT Master II i butik. Och denna hype har nu nått även Oyster Perpetual. Fortfarande går det att köpa en Datejust över disk, men frågan är hur länge?
När någon mot förmodan kliver ut ur butiken med en Oyster Perpetual på armen har värdet per automatik stigit med kanske så mycket som 25 procent, och för Submariner, GMT Master och Daytona förstås ännu mer.
Väntetiden för en Oyster Perpetual är i skrivande stund ett till två år i Sverige, beroende på handlare. Hos vissa Rolex-butiker går det inte att beställa en alls, eller ens skriva upp sig på intresselistan. Jag skickade förfrågan till alla Rolex-handlare i Sverige samt till en i Köpenhamn och tre i Berlin.
Hos endast en av dessa handlare fick jag napp, Rob Engström Ur i Stockholm. Jag fick beställa en klocka genom att lägga en tjugoprocentig handpenning samt vänta tre månader. Det går alltså att köpa en Oyster Perpetual, men man kan få leta lite, vänta lite och vara beredd på att betala en handpenning. För suget efter klockorna är stort.
Den mystik och skyhöga status som Rolex lyckats skapa kring sitt märke är en enastående bedrift. Eller som en klockreporter uttryckte det: “Rolex är inte ett klockmärke, det är ett fenomen.”
Företagets lyckade marknadsposition har förstås skett genom att producera attraktiva, välgjorda klockor, men också genom intelligent marknadsföring under decennier. Det har resulterat i att man regelbundet kunnat höja priserna, men utan att göra klockorna ouppnåeliga. Problemet har istället blivit tillgången.
När många länder i tredje världen industrialiserats har en köpstark medel- och överklass vuxit fram, och med det en väldig mängd människor som kan och vill köpa en Rolex. Företaget tillverkar närmare en miljon klockor per år, men det räcker alltså inte.
Epilog
Min Oyster Perpetual är urtypen för en chosefri, elementär herrklocka, samtidigt som den kan betecknas som ett instrument-ur. Dock ska sägas att mekaniska armbandsur knappast längre används som arbetsinstrument; modernare elektroniska instrument har ju tagit över.
Ändå fortsätter lyxklockmärkena, inklusive Rolex, att producera dem. Men idag används de uteslutande av män och kvinnor som endast vill bära vackra, välgjorda smycken, och som vill skapa en image kring sig själva genom sina armbandsur.
För vanliga människor där ute, särskilt för dem som inte har något klockintresse, ter sig priset för en Rolex säkert helt vansinnig. Men priserna kan enkelt försvaras och faktiskt betecknas som rimliga!
Rolex är nämligen aldrig ett dåligt köp, de kommer alltid att behålla sitt värde, och med stor sannolikhet även öka i värde. Åtminstone hittills har det varit så att hur dyra de än framstår i skyltfönstret har de i praktiken alltid utgjort veritabla klipp eftersom nypriserna hela tiden har stigit, vilket har gjort att även begagnatpriserna har hängt med uppåt.
Man får alltså alltid tillbaka pengarna med råge den dag man vill sälja. Bättre än att ha pengar på banken således, fast mycket roligare!
Jag har gått från Certina till Longines till Omega. Att nästa naturliga steg var en Rolex ter sig självklart. Och för miljoner klocksamlare och entusiaster där ute är ju målet att någon gång äga just en Rolex. Så är det bara. Och nu kan jag stolt meddela att även jag tillhör denna lyckosamma skara.
Filip Ericsson
Bilagor
Senast ändrad:
