SBBN015
Specifikationer
Märke: SEIKO (Prospex, Marinemaster)
Modell: SBBN015
Boett: 47,7mm x 14,7mm
Bandbredd: 22mm
Lug-lug (vertikalt): 47,7mm
Urverk: 7C46
+-15 spm, dag/datum, 5 års batteritid (end of life indikator)
Släpptes: 2009
Pris i Japan: 120000 yen + skatt
Pris i Sverige: 12000kr?
Bakgrund/Historik
1975 släppte Seiko sin 6159-7010, vilken hade ett 3600bph automatiskt (Grand Seiko) urverk. Syftet med klockan var att skapa en heliumsäker professionell dykarklocka som klarar djup på under 300 meter.
Klockan var tillverkad i titan, klarade 600 meter och var heliumsäker trots att den inte hade en heliumventil. Detta åstadkoms genom ett monoque case (klockhusets enda ingångar är glaset och kronan). För att inte släppa in helium skapades en speciell L-packning vid glaset.
Seiko 6159-7010
1978 släpptes en uppdaterad kvartsversion vid namn 7549-7009. Kvarts är ju både tåligare mot stötar och ansågs hålla tiden bättre.
1985/1986 släpptes nästa version:
SBDS018 - Fortfarande kvarts och monoque case, men nu klarar den 1000m.
Därefter har det kommit många versioner, vilka gradvis blivit uppgraderade. Det finns 300/600 och 1000 meters versioner. De enda som inte har monoque case är 300m-versionerna och det finns 600 och 1000m-versioner med automatiska urverk. Det har även släppts Spring drive versioner specade till 600/1000m.
Historisk översiktsbild som täcker in de tidiga versionerna
Limiterade versioner
Det finns lite olika limiterade versioner och när Seiko släpper limiterade versioner, så är de limiterade på riktigt. Det finns som sagt en spring drive tuna (i 250 ex), en med vit shroud (skyddet som skyddar boetten), en med blå shroud, Golgo 13 SBBN023, samt några till. Modellerna har sedan 70-talet haft en given plats i SEIKOs sortiment.
SBBN015
SBBN015 släpptes 2009 och är en ersättare av SBBN007. Uppdateringarna är: övergång från stjärnskruvar till hexskeuvar och allmänna uppdateringar i form av boettfinish, tavla, visare, signerad krona, samt tillskott av länk. SBBN015 är den sista prospextonfisken med den gamla texten på tavlan och den sista utan nya Prospexloggan. Prospex lanserades nämligen som linje till fler länder 2014 vilket innebar en ny positionering och många nya modeller för Prospexlinjen.
Urverk
Urverket är ett kvartsurverk, som inte räknas som HEQ/HAQ, men tydligen ska vara riktigt robust och hålla tiden mycket bättre än specifikationerna. Någon sekund i veckan tycks vara normalt och det går enligt uppgift även att regulera. Det finns inte så mycket mer att säga än att det gör vad det ska.
Boett
Denna version är i stål och har inte monoque case, vilket är två egenskaper jag uppskattar. Stål ger lite mer kvalitetskänsla och skruvat baklock underlättar batteribyte. Trots detta är modellen heliumsäker utan He-ventil tack vare L-packning i glaset vilket hindrar helium från att tränga in i klockan.
Den skyddande karaktäristiska ytterboetten är fäst med tre
skruvar. Den är fint vertikalt borstad. Ytterboetten skyddar framförallt krona och vridring och har fasningar för att göra det möjligt att greppa vridringen.
Bandhornen är polerade och sticker ut en liten bit under boettlocket vilket gör att klockan sitter bra på handleden. Lug/lug-måttet är 45mm vilket är kort (5mm kortare än SEIKO Sumo) vilket gör att klockan trots sin stora diameter på 48mm sitter riktigt bra på handleden. Vridringens diameter är 40mm, dvs samma som på SEIKOs mindre dykarklockor vilket gör att klockan upplevs som mindre än det officiella undermåttet på 48mm (uppmätt till 50mm av mig).
Kronan som skruvar ner riktigt bra är signerad.
Baklocket
Baklocket har de vanliga SEIKO-märkningarna. Batterimarkering för nästa batteribyte (urmakaren gör ett märke), Kanagawa wave (som för övrigt blir mer detaljerad ju djupare WR klockan har), samt de vanliga inskriptionerna.
Länk och lås
Länken är solid och sitter ihop med stift, ett system SEIKO även valt på GS-dykarna. Mittlänkarna är fasade och delvis polerade, men utöver det är länken helt borstad, även på sidorna. Mittlänkarna är något upphöjda, samt bredare än de yttre delarna vilket ger ett stabilt och biffigt visuellt intryck. Länken har raka ändar och avsmalnar från 22mm till 20mm. Det är tjock och känns sammantaget som en kvalitetslänk.
Låset är i stål och titan. Av samma konstruktion som på SBDX001, dvs med en dykförlängning som stegvis går att ställa med hjälp av spännets över del. Konstruktionen möjliggör förlängning/förkortning utan att klockan behöver plockas av handleden.
Detaljer (tavla+glas)
Glaset är ett kupat hardlex vilket ger roliga reflektioner, reflektioner som inte stör lika mycket som på SBBN023 tack vare att de borstade visarna ger bra kontraster mot den matta tavlan.
Eftersom båda visarna är borstade och ligger i olika plan kan man oftast se olika nyanser på visarna utifrån hur ljuset fallet. Tänk GS-upplägg, fast med enbart borstade ytor. Visarna har den klassiska tonfisklayouten vi är vana vid. Uppdelningen i sektioner möjliggör stor mängd lyspasta utan att i längden riskera "lumesläpp".
PÅ handleden
Storleken är tonfiskarnas stora diskussionsämne. De ÄR stora, men de bärs inte stort tack vare kort lug/lug-mått och tack vare att boetten är koniskt formad. Vikten på stålmodellerna kan säkert upplevas som ett störmoment då de väger en hel del, men på den kraftiga länken blir klockan välbalanserad. Har man problem med vikten så passar klockan utmärkt på gummi eller GGB.
Sammanfattning
Är man ett SEIKOfreak så bör man absolut testa minst en tonfiskmodell. De finns med flera sorters urverk, i flera olika färger, i flera storlekar och i flera olika material. Modellerna är väl utförda kompromisslösa toolklockor och bör inte misstas för "skrivbordsdykare".
SBBN015 får ses som en klockren enstegsmodell utan känslan av instegskvalitet. Den är liten för att vara en tonfisk och enkel att underhålla. Stör man sig på att den har hardlex så finns safirglas från Yobokies. Klockan är tålig, extremt cool, har historisk signifikans, passar på massvis av olika typer av band och sitter bra på handleden.
För mig är detta en klockren tool watch som jag varmt rekommenderar som just det.
Specifikationer
Märke: SEIKO (Prospex, Marinemaster)
Modell: SBBN015
Boett: 47,7mm x 14,7mm
Bandbredd: 22mm
Lug-lug (vertikalt): 47,7mm
Urverk: 7C46
+-15 spm, dag/datum, 5 års batteritid (end of life indikator)
Släpptes: 2009
Pris i Japan: 120000 yen + skatt
Pris i Sverige: 12000kr?
Bakgrund/Historik
1975 släppte Seiko sin 6159-7010, vilken hade ett 3600bph automatiskt (Grand Seiko) urverk. Syftet med klockan var att skapa en heliumsäker professionell dykarklocka som klarar djup på under 300 meter.
Klockan var tillverkad i titan, klarade 600 meter och var heliumsäker trots att den inte hade en heliumventil. Detta åstadkoms genom ett monoque case (klockhusets enda ingångar är glaset och kronan). För att inte släppa in helium skapades en speciell L-packning vid glaset.
Seiko 6159-7010
1978 släpptes en uppdaterad kvartsversion vid namn 7549-7009. Kvarts är ju både tåligare mot stötar och ansågs hålla tiden bättre.
1985/1986 släpptes nästa version:
SBDS018 - Fortfarande kvarts och monoque case, men nu klarar den 1000m.
Därefter har det kommit många versioner, vilka gradvis blivit uppgraderade. Det finns 300/600 och 1000 meters versioner. De enda som inte har monoque case är 300m-versionerna och det finns 600 och 1000m-versioner med automatiska urverk. Det har även släppts Spring drive versioner specade till 600/1000m.
Historisk översiktsbild som täcker in de tidiga versionerna
Limiterade versioner
Det finns lite olika limiterade versioner och när Seiko släpper limiterade versioner, så är de limiterade på riktigt. Det finns som sagt en spring drive tuna (i 250 ex), en med vit shroud (skyddet som skyddar boetten), en med blå shroud, Golgo 13 SBBN023, samt några till. Modellerna har sedan 70-talet haft en given plats i SEIKOs sortiment.
SBBN015
SBBN015 släpptes 2009 och är en ersättare av SBBN007. Uppdateringarna är: övergång från stjärnskruvar till hexskeuvar och allmänna uppdateringar i form av boettfinish, tavla, visare, signerad krona, samt tillskott av länk. SBBN015 är den sista prospextonfisken med den gamla texten på tavlan och den sista utan nya Prospexloggan. Prospex lanserades nämligen som linje till fler länder 2014 vilket innebar en ny positionering och många nya modeller för Prospexlinjen.
Urverk
Urverket är ett kvartsurverk, som inte räknas som HEQ/HAQ, men tydligen ska vara riktigt robust och hålla tiden mycket bättre än specifikationerna. Någon sekund i veckan tycks vara normalt och det går enligt uppgift även att regulera. Det finns inte så mycket mer att säga än att det gör vad det ska.
Boett
Denna version är i stål och har inte monoque case, vilket är två egenskaper jag uppskattar. Stål ger lite mer kvalitetskänsla och skruvat baklock underlättar batteribyte. Trots detta är modellen heliumsäker utan He-ventil tack vare L-packning i glaset vilket hindrar helium från att tränga in i klockan.
Den skyddande karaktäristiska ytterboetten är fäst med tre
skruvar. Den är fint vertikalt borstad. Ytterboetten skyddar framförallt krona och vridring och har fasningar för att göra det möjligt att greppa vridringen.Bandhornen är polerade och sticker ut en liten bit under boettlocket vilket gör att klockan sitter bra på handleden. Lug/lug-måttet är 45mm vilket är kort (5mm kortare än SEIKO Sumo) vilket gör att klockan trots sin stora diameter på 48mm sitter riktigt bra på handleden. Vridringens diameter är 40mm, dvs samma som på SEIKOs mindre dykarklockor vilket gör att klockan upplevs som mindre än det officiella undermåttet på 48mm (uppmätt till 50mm av mig).
Kronan som skruvar ner riktigt bra är signerad.
Baklocket
Baklocket har de vanliga SEIKO-märkningarna. Batterimarkering för nästa batteribyte (urmakaren gör ett märke), Kanagawa wave (som för övrigt blir mer detaljerad ju djupare WR klockan har), samt de vanliga inskriptionerna.
Länk och lås
Länken är solid och sitter ihop med stift, ett system SEIKO även valt på GS-dykarna. Mittlänkarna är fasade och delvis polerade, men utöver det är länken helt borstad, även på sidorna. Mittlänkarna är något upphöjda, samt bredare än de yttre delarna vilket ger ett stabilt och biffigt visuellt intryck. Länken har raka ändar och avsmalnar från 22mm till 20mm. Det är tjock och känns sammantaget som en kvalitetslänk.
Låset är i stål och titan. Av samma konstruktion som på SBDX001, dvs med en dykförlängning som stegvis går att ställa med hjälp av spännets över del. Konstruktionen möjliggör förlängning/förkortning utan att klockan behöver plockas av handleden.
Detaljer (tavla+glas)
Glaset är ett kupat hardlex vilket ger roliga reflektioner, reflektioner som inte stör lika mycket som på SBBN023 tack vare att de borstade visarna ger bra kontraster mot den matta tavlan.
Eftersom båda visarna är borstade och ligger i olika plan kan man oftast se olika nyanser på visarna utifrån hur ljuset fallet. Tänk GS-upplägg, fast med enbart borstade ytor. Visarna har den klassiska tonfisklayouten vi är vana vid. Uppdelningen i sektioner möjliggör stor mängd lyspasta utan att i längden riskera "lumesläpp".
PÅ handleden
Storleken är tonfiskarnas stora diskussionsämne. De ÄR stora, men de bärs inte stort tack vare kort lug/lug-mått och tack vare att boetten är koniskt formad. Vikten på stålmodellerna kan säkert upplevas som ett störmoment då de väger en hel del, men på den kraftiga länken blir klockan välbalanserad. Har man problem med vikten så passar klockan utmärkt på gummi eller GGB.
Sammanfattning
Är man ett SEIKOfreak så bör man absolut testa minst en tonfiskmodell. De finns med flera sorters urverk, i flera olika färger, i flera storlekar och i flera olika material. Modellerna är väl utförda kompromisslösa toolklockor och bör inte misstas för "skrivbordsdykare".
SBBN015 får ses som en klockren enstegsmodell utan känslan av instegskvalitet. Den är liten för att vara en tonfisk och enkel att underhålla. Stör man sig på att den har hardlex så finns safirglas från Yobokies. Klockan är tålig, extremt cool, har historisk signifikans, passar på massvis av olika typer av band och sitter bra på handleden.
För mig är detta en klockren tool watch som jag varmt rekommenderar som just det.
Bilagor
Senast ändrad:
