Disclaimer: Detta är klockan från passarounden jag recenserar.
Min första reaktion när jag fick klockan i handen var att den är ganska tråkig och inte riktigt vad jag förväntat mig. Men, ju mer jag tittar på den desto härligare blir den. De stenhårda bandhornen, de vassa visarna och den otroligt rena urtavlan växer snabbt på en. Efter en vecka på armen så tycker jag att den är fantastisk i sin enkelhet.
Jag gillar boetten riktigt mycket och av alla klockor jag testat så är det bara Squales 1521 som ligger i samma klass. Den är kantig, saknar allt vad krusiduller heter och andas tysk minimalism. Om man hade fått önska något så hade det kanske varit att ha några borstade eller blästrade ytor och inte bara blankt, eller ännu hellre helt blästrad boett. Att den är blank gör också att den lätt drar på sig hairline-repor vilket är lite kass på en klocka som ska tåla en del stryk. Det jag också kan sakna är borrade bandhorn när det är en klocka som är så mångsidig när gäller band.
Vridningen är tight, helt utan spel och jag skulle aldrig varit orolig för att vrida den av misstag. Enda nackdelen är att den kan vara lite svår vrida då den tandande ytan på vridningen är lite för fin och gör att man lätt glider med fingrarna. Jag vet inte riktigt vad vridningsinlägget är gjort av men jag antar att det är aluminium eller liknande då det är relativt lätt att repa. Det är definitivt inte keramik i alla fall.
Klockan har en S-märkt, skruvad krona som sitter omgärdad av kronskydd vilka gifter sig snyggt med resten av boetten. Kronan är lätt att skruva in och ut och den är lätt att greppa. Även om detta är en flieger-inspirerad klocka så är den vattentät till 200m vilket alltid är en trygghet och som gör att man kan använda den i alla situationer. Den är även resistent mot lågt tryck så du kan även ta med den upp i luften om du känner för det.
Lite mått:
Boett (utan krona): 41mm
Bandbredd: 20mm
Tjocklek: 11,5mm
Vikt (endast klocka): 73g
Glaset är som man kan förvänta sig safir och är lätt kupat. Den nätta kupolen följer vridningsinlägget perfekt sett från sidan då även detta lutar lite snett uppåt mot mitten. Mycket snygg detalj! Safirglaset har en bra AR som tillsammans med kupningen gör att tiden är lätt att läsa av i alla vinklar. En stor nackdel som Sinn har på flera av sina klockan är att de har valt att ha AR på utsidan. Det är möjligt att det förbättrar läsbarheten men den verkar tyvärr repas ganska lätt. Vad är meningen med safirglas om klockan ändå ser helt repig ut efter bara några månader? Det är givetvis inga stora repor men det syns alldeles för väl i solljus och är något som stör intrycket.
Läsbarheten är som tidigare nämnts mycket bra och där hjälper den rena tavlan och visarna till lite extra. Tavlan är i princip tom förutom en snyggt placerad logga i ovankant och texten Automatik i underkant samt en väldigt liten text längst ner som säger ”Made in Germany”. I övrigt så kantas tavlan av en ring med index där var femte sekund är stav med lume, varje sekund där emellan är ett smalt streck och var fjärdedels sekund är ett kort smalt streck. En indikation om var klockan tolv är saknas dock men man kan kanske utgå från klockan tre som har ett lite mindre lumat index.
Klockan tre är också där man hittar dag och datum som är snyggt presenterade med vit text på svart hjul. Dagskivan är på engelska/tyska och givetvis så har jag den inställd på tyska som sig bör. Det enda som stör är att dag och datum inte ligger i linje med varandra och det är faktiskt inte acceptabelt på en klocka i den här prisklassen. Förhoppningsvis går det att åtgärda på garanti för hade det varit min egen klocka så hade jag stört ihjäl mig på det.
Minut- och timvisarna är av typen injektionsspruta (låter betydligt bättre med engelska ”syringe hands”) och är riktigt snygga. Det kanske heter något helt annat på svenska, jag har dålig koll på det tyvärr. Tillsammans med den detaljerade minutringen på tavlan så går det att utläsa tiden väldigt exakt om man har behov av det. Sekundvisaren har en liten kantig droppe nästan längst ut och avslutas i en spets vilket passar perfekt tillsammans med resten av visarna. Lumen på både tavla och visare är helt okej men det är ingen Seiko-klass på den.
Vänder man på klockan så fortsätter den rena designen på allt utom själva urverket som är väldigt snyggt utsmyckat. Runt det på insidan AR-täckta safirglasfönstret kan man läsa saker som Edelstahl, Stoss-sicher och Antimagnetisch vilket gör att det hela känns lite extra kvalitativt. Allting låter liksom lite mer gediget på tyska. Hålen för boettverktyget runt fönstret gör att det hela liknar ett båtfönster vilket jag tycker är häftigt.
Innanför glaset så hittar vi ett Selitta SW220-1 (motsvarigheten till ETA 2824-2) som driver klockan. Det är väldigt snyggt utsmyckat med blånerade skruvar och en snyggt polerad rotor med Sinn-loggan på. Det hade ju känts mycket tooligare om man inte hade haft en glasbaksida men jag kan ändå uppskatta det när finishen på urverket är så bra. Givetvis så är urverket manuellt uppdragbart om man så önskar och har stoppsekund. Inga överraskningar där. Enligt mina egna mätningar så håller verket sig på +6,5 sekunder om dagen vilket väl är helt okej men inget att skryta med. Har inte lyckats hitta vad Sinn anser acceptabelt när det gäller noggrannhet.
Intrycket jag får av själva länkarna i H-länken är riktigt bra. Den är bekväm, passar klockan utseendemässigt och att den sitter ihop med hex-skruvar känns väldigt tooligt. Det jag däremot reagerar på är att när själva klockan består av många hårda vinklar, framför allt bandhornen, har man ändå valt att ha mjuka ändlänkar som kurvar sig något uppåt vilket jag tycker är ett märkligt val och rakt av fult. Vidare så känns låset som något som hör hemma på en bra mycket billigare klocka. Det känns tunt och fattigt och när man öppnar länken så känns alltihop sladdrigt. Även här så är allt alldeles för avrundar jämfört med klockan och resten av länken. Jag förväntar mig helt klart något bättre i den här prisklassen och skulle jag köpa en 104 så skulle det bli på läder istället.
Final thoughts:
Skulle jag då kunna tänka mig att köpa en Sinn 104 St Sa I? Absolut skulle jag det. Det är tyskt, gediget, tooligt och det är avskalat vilket är precis min melodi när det gäller denna typ av klockor. Dock så skulle jag som sagt köpa den utan länk då den var mer än en besvikelse. Tur att den här klockan klär i nästan vad som helst!
Lite extra bilder:
Tack till KS och tack till @TobiasD som gjorde passarounden möjlig!
Min första reaktion när jag fick klockan i handen var att den är ganska tråkig och inte riktigt vad jag förväntat mig. Men, ju mer jag tittar på den desto härligare blir den. De stenhårda bandhornen, de vassa visarna och den otroligt rena urtavlan växer snabbt på en. Efter en vecka på armen så tycker jag att den är fantastisk i sin enkelhet.
Jag gillar boetten riktigt mycket och av alla klockor jag testat så är det bara Squales 1521 som ligger i samma klass. Den är kantig, saknar allt vad krusiduller heter och andas tysk minimalism. Om man hade fått önska något så hade det kanske varit att ha några borstade eller blästrade ytor och inte bara blankt, eller ännu hellre helt blästrad boett. Att den är blank gör också att den lätt drar på sig hairline-repor vilket är lite kass på en klocka som ska tåla en del stryk. Det jag också kan sakna är borrade bandhorn när det är en klocka som är så mångsidig när gäller band.
Vridningen är tight, helt utan spel och jag skulle aldrig varit orolig för att vrida den av misstag. Enda nackdelen är att den kan vara lite svår vrida då den tandande ytan på vridningen är lite för fin och gör att man lätt glider med fingrarna. Jag vet inte riktigt vad vridningsinlägget är gjort av men jag antar att det är aluminium eller liknande då det är relativt lätt att repa. Det är definitivt inte keramik i alla fall.
Klockan har en S-märkt, skruvad krona som sitter omgärdad av kronskydd vilka gifter sig snyggt med resten av boetten. Kronan är lätt att skruva in och ut och den är lätt att greppa. Även om detta är en flieger-inspirerad klocka så är den vattentät till 200m vilket alltid är en trygghet och som gör att man kan använda den i alla situationer. Den är även resistent mot lågt tryck så du kan även ta med den upp i luften om du känner för det.
Lite mått:
Boett (utan krona): 41mm
Bandbredd: 20mm
Tjocklek: 11,5mm
Vikt (endast klocka): 73g
Glaset är som man kan förvänta sig safir och är lätt kupat. Den nätta kupolen följer vridningsinlägget perfekt sett från sidan då även detta lutar lite snett uppåt mot mitten. Mycket snygg detalj! Safirglaset har en bra AR som tillsammans med kupningen gör att tiden är lätt att läsa av i alla vinklar. En stor nackdel som Sinn har på flera av sina klockan är att de har valt att ha AR på utsidan. Det är möjligt att det förbättrar läsbarheten men den verkar tyvärr repas ganska lätt. Vad är meningen med safirglas om klockan ändå ser helt repig ut efter bara några månader? Det är givetvis inga stora repor men det syns alldeles för väl i solljus och är något som stör intrycket.
Läsbarheten är som tidigare nämnts mycket bra och där hjälper den rena tavlan och visarna till lite extra. Tavlan är i princip tom förutom en snyggt placerad logga i ovankant och texten Automatik i underkant samt en väldigt liten text längst ner som säger ”Made in Germany”. I övrigt så kantas tavlan av en ring med index där var femte sekund är stav med lume, varje sekund där emellan är ett smalt streck och var fjärdedels sekund är ett kort smalt streck. En indikation om var klockan tolv är saknas dock men man kan kanske utgå från klockan tre som har ett lite mindre lumat index.
Klockan tre är också där man hittar dag och datum som är snyggt presenterade med vit text på svart hjul. Dagskivan är på engelska/tyska och givetvis så har jag den inställd på tyska som sig bör. Det enda som stör är att dag och datum inte ligger i linje med varandra och det är faktiskt inte acceptabelt på en klocka i den här prisklassen. Förhoppningsvis går det att åtgärda på garanti för hade det varit min egen klocka så hade jag stört ihjäl mig på det.
Minut- och timvisarna är av typen injektionsspruta (låter betydligt bättre med engelska ”syringe hands”) och är riktigt snygga. Det kanske heter något helt annat på svenska, jag har dålig koll på det tyvärr. Tillsammans med den detaljerade minutringen på tavlan så går det att utläsa tiden väldigt exakt om man har behov av det. Sekundvisaren har en liten kantig droppe nästan längst ut och avslutas i en spets vilket passar perfekt tillsammans med resten av visarna. Lumen på både tavla och visare är helt okej men det är ingen Seiko-klass på den.
Vänder man på klockan så fortsätter den rena designen på allt utom själva urverket som är väldigt snyggt utsmyckat. Runt det på insidan AR-täckta safirglasfönstret kan man läsa saker som Edelstahl, Stoss-sicher och Antimagnetisch vilket gör att det hela känns lite extra kvalitativt. Allting låter liksom lite mer gediget på tyska. Hålen för boettverktyget runt fönstret gör att det hela liknar ett båtfönster vilket jag tycker är häftigt.
Innanför glaset så hittar vi ett Selitta SW220-1 (motsvarigheten till ETA 2824-2) som driver klockan. Det är väldigt snyggt utsmyckat med blånerade skruvar och en snyggt polerad rotor med Sinn-loggan på. Det hade ju känts mycket tooligare om man inte hade haft en glasbaksida men jag kan ändå uppskatta det när finishen på urverket är så bra. Givetvis så är urverket manuellt uppdragbart om man så önskar och har stoppsekund. Inga överraskningar där. Enligt mina egna mätningar så håller verket sig på +6,5 sekunder om dagen vilket väl är helt okej men inget att skryta med. Har inte lyckats hitta vad Sinn anser acceptabelt när det gäller noggrannhet.
Intrycket jag får av själva länkarna i H-länken är riktigt bra. Den är bekväm, passar klockan utseendemässigt och att den sitter ihop med hex-skruvar känns väldigt tooligt. Det jag däremot reagerar på är att när själva klockan består av många hårda vinklar, framför allt bandhornen, har man ändå valt att ha mjuka ändlänkar som kurvar sig något uppåt vilket jag tycker är ett märkligt val och rakt av fult. Vidare så känns låset som något som hör hemma på en bra mycket billigare klocka. Det känns tunt och fattigt och när man öppnar länken så känns alltihop sladdrigt. Även här så är allt alldeles för avrundar jämfört med klockan och resten av länken. Jag förväntar mig helt klart något bättre i den här prisklassen och skulle jag köpa en 104 så skulle det bli på läder istället.
Final thoughts:
Skulle jag då kunna tänka mig att köpa en Sinn 104 St Sa I? Absolut skulle jag det. Det är tyskt, gediget, tooligt och det är avskalat vilket är precis min melodi när det gäller denna typ av klockor. Dock så skulle jag som sagt köpa den utan länk då den var mer än en besvikelse. Tur att den här klockan klär i nästan vad som helst!
Lite extra bilder:
Tack till KS och tack till @TobiasD som gjorde passarounden möjlig!