Det började inte så bra. JakobZ bad någon ta med sig en Speedmaster, jag, som älskar att hjälpa, sätter mig i bilen för att åka hem och hämta den. Punka. Går inte att laga däcket, måste byta. Finns inte likadant däck på lager, lika bra att byta alla fyra. Fan också.
Tre timmar senare sitter jag på Marquise med ett gäng ytterst trevliga grabbar. Alla glada och förväntansfulla inför kvällen. Vid min sida av bordet diskuteras det redsubs, försvarspolitik och jobb som brukligt när unga och medelålders farbröder träffas.
Plötsligt hör jag en alltför bekant stämma:
"Du skriver en rapport om det här sen va?" Tittar han på mig? På meo_swe som sitter brevid? Nej, han tittar fan på mig. "Jag?"
"Ja du, du jobbar ju med sånt där. Nästan." Nästan. Lika nästan som att ägg nästan är lika farligt som rökning.
Min första reaktion borde ha varit att skratta bort saken men när propagandaministern säger åt dig att skriva en rapport, ja då skriver du en rapport, oavsett förkunskaper. Men det borde vara lugnt, jag jobbar ju med sånt här. Nästan.
Hursomhelst. Marquise. Det dricks öl, det kläms på klockor. Framförallt Målarns GMTII som gick flest varv runt bordet(med all rätt). Andra personliga favoriter var förstås Spencers och Porsans Day-dates och Preklins och Jobermans Redsubs. Klockan närmar sig sju och det börjar bli dags att styra kosan mot Drottninggatan. VÄNTA! VI MÅSTE JU TA EN HÄFTIG FIRMABILD! Okej, vem ser minst farlig ut? Genta, en farbror med kanske bäst smak och störst klockkonto av alla vid bordet. Genta får en smartphone i näven av Spencer och ser lite ut som ett ufo landat i hans hand. Det blev ingen bild. Det blev en film. Den bästa bilden av detta spektakel togs av Denke, och ja, kommentar överflödig.
Efter en promenad på mindre än tio minuter, genom ett slaskigt Stockholm så är vi framme vid Rob Engströms port. Vi kliver in, händer skakas, jackor hängs upp och Marcus, en av de anställda på Rob, försöker servera öl. Det var lite som att försöka ge en vild räv en bit skinka. Lite avvaktande i början men tas tacksamt emot tillslut. Det bjöds även på snittar, räkspett och rödvin. Denke kunde inte förtära någonting med andra ord, men tro inte att hans del gick till spillo för det!(Spencer serverade tre glas vin med ytspänning i slutet av kvällen för att sedan ledsamt konstatera att "nu finns det ju inte nåt kvar till mig")
Man kan säga att det fanns fyra olika aktiviteter. Förtära saker. Trakassera urmakarna. Trakassera övrig personal genom att tvinga dem att plocka fram sky-dwellern och allt annat häftigt som man nästan aldrig får se annars. Man kunde också svara på ett klockquiz som vanns av den kände bedragaren och smartphoneägaren Rozzy! Grattis Rozzy!
I urmakeriet kunde man prova på hur det är att skruva i urverk. Det verkade väldigt uppskattat av de som provade. Att trycktesta och kolla precisionen var också populärt och det var inte många klockor som lämnade Robs urmakeri otestade. LongCon fick hjälp med att få bort sin utsmetade lysmassa på sin GMT och Spencer fick hjälp med att rätta till verket på sin Snowflake eftersom någon satt flera delar bakochfram(hmmm). Jag själv fick hjälp med att peta tillbaka en fjäder på min speedade speedy som hamnat helt snett. Och tamefan, nu går den rätt!
Ute i affären så klämdes det på nästan alla Rolexar och Pateks de hade på lager. Och en Chopard, men förmodligen bara för att den hade tourbillon och kostade över en miljon. Sky-dwellern åkte ut och in ur sitt skåp säkert 1000 gånger den här kvällen. Det är en väldigt spektakulär klocka som ser oerhört mycket bättre ut i verkligheten men den är ingenting för mig tyvärr, då jag hade hoppats på något helt annat när den presenterades. Mest bang for the buck när det gäller nya rollar får man nog av den blåtavlade Yacht-mastern.
Man cirkulerade runt, klocksnackade, skitsnackade, fyllde på vinglaset, lekte i urmakeriet, klämde på allt möjligt fint. Detta pågick i några timmar. Några tackar för sig, tar sin goodiebag och är nöjda med kvällen. Liiite för tidigt. Varför? Jo, framåt tio-rycket kommer Daniel, VD och delägare, och säger: "Jag har något riktigt häftigt att visa er. Ni får inte fota eller känna". Okeeeeej. Spänningen är oerhörd. Vad i helvete kräver att han först går in, kommer ut igen, hämtar en läderklädd bricka, går in igen, sen kommer ut och säger "har någon några handskar?". Vad ska man tro? Jag trodde milsub, ingen aning om varför jag trodde det, är ju en ganska befängd tanke. Någon nämnde vittavlad GMT. Nu vet ju alla ni som läser redan vad det är, en Patek 5074R men wow. En riktig Skvader! (Det var ungefär nu Spencer kollade exakt hur många centiliter vin ett vinglas rymde)
Ett bra sätt att sätta punkt för kvällen med tänker ni? Avsluta på topp? Tyckte jag också men så hamnar jag i en diskussion om daydates som leder in på oysterquartz varpå jag säger "OQs med den jubileeliknande länken är fan det fulaste som lämnat rolexfabriken". Självklart så springer Daniel(alltså VDn) in bakom någonstans och hämtar sin OQ med "jubilee"länk. Lite pinigt men långt ifrån lika ful som jag hade föreställt mig. Sen gick jag, Daniel och urmakar-Jonas till datorn för att titta på udda armbandsmodeller i Rolex feta databas, vänner igen!
Det började bli dags att runda av. Det var inte många kvar nu. Alla klockor tryggt inlåsta i kassaskåpen. Goodie-bagsen delades ut för att "vi inte skulle glömma dem", men vi fattade piken och tackade för oss. Målarn fick tillåtelse att gå hem och sova för att han är målare och ser farlig ut. Josef B fick inte tillåtelse att gå och tvingades med på en avslutningsöl tillsammans med mig, spencer, porsan och gavve.
Å allas vägnar, tack alla på Rob Engström och alla ni som varit inblandade för en underbar kväll som kommer vara ihågkommen väldigt länge!
Och som vanligt, alla som räknades var där. Och Joberman.
Fotnot:Alla konversationer är ungefärliga. Alla situationer är kraftigt överdrivna. Bilder finns i livetråden. Korrekturläsning är för tjejer. Nästa gång får någon annan skriva.
Tre timmar senare sitter jag på Marquise med ett gäng ytterst trevliga grabbar. Alla glada och förväntansfulla inför kvällen. Vid min sida av bordet diskuteras det redsubs, försvarspolitik och jobb som brukligt när unga och medelålders farbröder träffas.
Plötsligt hör jag en alltför bekant stämma:
"Du skriver en rapport om det här sen va?" Tittar han på mig? På meo_swe som sitter brevid? Nej, han tittar fan på mig. "Jag?"
"Ja du, du jobbar ju med sånt där. Nästan." Nästan. Lika nästan som att ägg nästan är lika farligt som rökning.
Min första reaktion borde ha varit att skratta bort saken men när propagandaministern säger åt dig att skriva en rapport, ja då skriver du en rapport, oavsett förkunskaper. Men det borde vara lugnt, jag jobbar ju med sånt här. Nästan.
Hursomhelst. Marquise. Det dricks öl, det kläms på klockor. Framförallt Målarns GMTII som gick flest varv runt bordet(med all rätt). Andra personliga favoriter var förstås Spencers och Porsans Day-dates och Preklins och Jobermans Redsubs. Klockan närmar sig sju och det börjar bli dags att styra kosan mot Drottninggatan. VÄNTA! VI MÅSTE JU TA EN HÄFTIG FIRMABILD! Okej, vem ser minst farlig ut? Genta, en farbror med kanske bäst smak och störst klockkonto av alla vid bordet. Genta får en smartphone i näven av Spencer och ser lite ut som ett ufo landat i hans hand. Det blev ingen bild. Det blev en film. Den bästa bilden av detta spektakel togs av Denke, och ja, kommentar överflödig.
Efter en promenad på mindre än tio minuter, genom ett slaskigt Stockholm så är vi framme vid Rob Engströms port. Vi kliver in, händer skakas, jackor hängs upp och Marcus, en av de anställda på Rob, försöker servera öl. Det var lite som att försöka ge en vild räv en bit skinka. Lite avvaktande i början men tas tacksamt emot tillslut. Det bjöds även på snittar, räkspett och rödvin. Denke kunde inte förtära någonting med andra ord, men tro inte att hans del gick till spillo för det!(Spencer serverade tre glas vin med ytspänning i slutet av kvällen för att sedan ledsamt konstatera att "nu finns det ju inte nåt kvar till mig")
Man kan säga att det fanns fyra olika aktiviteter. Förtära saker. Trakassera urmakarna. Trakassera övrig personal genom att tvinga dem att plocka fram sky-dwellern och allt annat häftigt som man nästan aldrig får se annars. Man kunde också svara på ett klockquiz som vanns av den kände bedragaren och smartphoneägaren Rozzy! Grattis Rozzy!
I urmakeriet kunde man prova på hur det är att skruva i urverk. Det verkade väldigt uppskattat av de som provade. Att trycktesta och kolla precisionen var också populärt och det var inte många klockor som lämnade Robs urmakeri otestade. LongCon fick hjälp med att få bort sin utsmetade lysmassa på sin GMT och Spencer fick hjälp med att rätta till verket på sin Snowflake eftersom någon satt flera delar bakochfram(hmmm). Jag själv fick hjälp med att peta tillbaka en fjäder på min speedade speedy som hamnat helt snett. Och tamefan, nu går den rätt!
Ute i affären så klämdes det på nästan alla Rolexar och Pateks de hade på lager. Och en Chopard, men förmodligen bara för att den hade tourbillon och kostade över en miljon. Sky-dwellern åkte ut och in ur sitt skåp säkert 1000 gånger den här kvällen. Det är en väldigt spektakulär klocka som ser oerhört mycket bättre ut i verkligheten men den är ingenting för mig tyvärr, då jag hade hoppats på något helt annat när den presenterades. Mest bang for the buck när det gäller nya rollar får man nog av den blåtavlade Yacht-mastern.
Man cirkulerade runt, klocksnackade, skitsnackade, fyllde på vinglaset, lekte i urmakeriet, klämde på allt möjligt fint. Detta pågick i några timmar. Några tackar för sig, tar sin goodiebag och är nöjda med kvällen. Liiite för tidigt. Varför? Jo, framåt tio-rycket kommer Daniel, VD och delägare, och säger: "Jag har något riktigt häftigt att visa er. Ni får inte fota eller känna". Okeeeeej. Spänningen är oerhörd. Vad i helvete kräver att han först går in, kommer ut igen, hämtar en läderklädd bricka, går in igen, sen kommer ut och säger "har någon några handskar?". Vad ska man tro? Jag trodde milsub, ingen aning om varför jag trodde det, är ju en ganska befängd tanke. Någon nämnde vittavlad GMT. Nu vet ju alla ni som läser redan vad det är, en Patek 5074R men wow. En riktig Skvader! (Det var ungefär nu Spencer kollade exakt hur många centiliter vin ett vinglas rymde)
Ett bra sätt att sätta punkt för kvällen med tänker ni? Avsluta på topp? Tyckte jag också men så hamnar jag i en diskussion om daydates som leder in på oysterquartz varpå jag säger "OQs med den jubileeliknande länken är fan det fulaste som lämnat rolexfabriken". Självklart så springer Daniel(alltså VDn) in bakom någonstans och hämtar sin OQ med "jubilee"länk. Lite pinigt men långt ifrån lika ful som jag hade föreställt mig. Sen gick jag, Daniel och urmakar-Jonas till datorn för att titta på udda armbandsmodeller i Rolex feta databas, vänner igen!
Det började bli dags att runda av. Det var inte många kvar nu. Alla klockor tryggt inlåsta i kassaskåpen. Goodie-bagsen delades ut för att "vi inte skulle glömma dem", men vi fattade piken och tackade för oss. Målarn fick tillåtelse att gå hem och sova för att han är målare och ser farlig ut. Josef B fick inte tillåtelse att gå och tvingades med på en avslutningsöl tillsammans med mig, spencer, porsan och gavve.
Å allas vägnar, tack alla på Rob Engström och alla ni som varit inblandade för en underbar kväll som kommer vara ihågkommen väldigt länge!
Och som vanligt, alla som räknades var där. Och Joberman.
Fotnot:Alla konversationer är ungefärliga. Alla situationer är kraftigt överdrivna. Bilder finns i livetråden. Korrekturläsning är för tjejer. Nästa gång får någon annan skriva.