David
Bödeln
Jag har avvaktat med det här inlägget eftersom jag väntat på en banbrytande milstolpe i klocksnacks historia, men då det verkar som om den kanske dröjer slänger jag upp det nu i alla fall, inte minst för att Ariste har fått vänta länge nog.
Bakgrunden är att min beta-och-byt-taktik, som gick ut på att först locka med robotar till 3000 meters djup för att sedan erkänna att ett fritidsdyk var det enda rimliga inom överskådlig tid, lyckades. Jag utsågs alltså till vinnare(?) i FWBC, Aristes Fake Watch Bashing Contest.
Priset var en sjukt dålig kopia, riktigt keff tavla, uselt plastigt band och en datumbubbla som inte förstorar alls. Den ska alltså förstöras, Will it Blend-style.
På flygplatsen. Vågar jag verkligen ta den här skiten genom tullen?
Väl på plats var jag alldeles för sugen på att komma i vattnet, dessutom var första dyket ändå bara ett stranddyk för att kolla att all utrustning fungerade som den skulle. Det mest intressanta var alltså badarna.
Första båtturen blev ett makrodyk på ett litet rev där jag hittade en liten amphiprion percula.
Mor och far vakade i närheten.
Lunch!
Skräpet kom fram ur väskan. Ser fortfarande ut som stryk.
Nästa dyk var ett grottdyk.
Eländet undersöktes vid olika djup, men tyvärr utan några tecken på vatteninträngning.
Delfiner framför båten.
En pterois som nästan hann undan.
Mat och dryck på stranden efter turen.
Något djupare dyk med stora fina hornkoraller.
Bakgrunden är att min beta-och-byt-taktik, som gick ut på att först locka med robotar till 3000 meters djup för att sedan erkänna att ett fritidsdyk var det enda rimliga inom överskådlig tid, lyckades. Jag utsågs alltså till vinnare(?) i FWBC, Aristes Fake Watch Bashing Contest.
Priset var en sjukt dålig kopia, riktigt keff tavla, uselt plastigt band och en datumbubbla som inte förstorar alls. Den ska alltså förstöras, Will it Blend-style.
På flygplatsen. Vågar jag verkligen ta den här skiten genom tullen?
Väl på plats var jag alldeles för sugen på att komma i vattnet, dessutom var första dyket ändå bara ett stranddyk för att kolla att all utrustning fungerade som den skulle. Det mest intressanta var alltså badarna.
Första båtturen blev ett makrodyk på ett litet rev där jag hittade en liten amphiprion percula.
Mor och far vakade i närheten.
Lunch!
Skräpet kom fram ur väskan. Ser fortfarande ut som stryk.
Nästa dyk var ett grottdyk.
Eländet undersöktes vid olika djup, men tyvärr utan några tecken på vatteninträngning.
Delfiner framför båten.
En pterois som nästan hann undan.
Mat och dryck på stranden efter turen.
Något djupare dyk med stora fina hornkoraller.