Som flera föreslog i del 1 bör man vänta med att döma rolex tills man har testat en själv. Det var ingen slump att jag skrev inlägget när jag gjorde, för jag hade vid tillfället en rolle på ingående.
Efter vad som kändes som evigheter är den äntligen här!
Det var lite av ett impulsköp. Jag velade fram och tillbaka på om, hur och när, men så dök den här upp till ett pris som var lite för bra för att vara sant, och då var det bara att slå till! Så nu är även jag med i rolexklubben, och jag måste säga att det känns väldigt bra såhär långt.
Klockan är inte den vanligaste 5513 eller 1601 utan en lite udda fågel, precis i min stil. En Two-Tone Oysterquartz Day-Date, på Jubilee. Enligt säljaren från 70-talet, men han hade ärvt den av sin pappa så det fanns inga papper eller boxar som kunde ge mer info.
Skicket är riktigt fint, även om lite av guldet har nötts bort från den skruvade signerade kronan. Jag låter bilderna tala för sig själva en liten stund.
Som väntat var kanterna lite vassa på undersidan, men inte så att det märktes när man hade den på sig. Passformen mellan endlinks och boett var inte heller perfekt, men inget som störde. Glaset var repfritt och lite gröntonat, precis som på nya milgauss. Jag fick den levererad på jobbet, så jag passade på att ge den en spabehandling i ljummet vatten med lite diskmedel så att den skulle kännas helt fräsch.
Efter några minuter, och inte så farligt smutsigt vatten, är klockan som ny! Dock har det trängt in lite vatten i boetten, så den fick torkas lite också. Ut med batteriet (på automat-klockorna är det bara att köra). Det fina med rolexboetterna är att de är svinenkla att öppna med en vanlig polygrip. På nyare modeller bör man givetvis välja en Bahco eller Knipex.
Här ser vi den odekorerade men robusta kaliber 2169/5U. På insidan av boettlocket finns märken efter en tidigare service.
Och så in i ugnen, med kronan utskruvad såklart.
Vid 300 grader börjar tavlan ändra färg till s.k. tropical (på grund av det varma klimatet där), vilket faktiskt kan höja värdet på klockan.
400 grader...
Vid 500 grader kan man se att boetten börjar smälta lite, så jag slutar här för att inte riskera att förstöra den.
Lite avkylning, och sen är det bara att köra.
Här ser vi kristallen, själva hjärtat i kronometern.
Sist ett snabbt trycktest - tumregeln är 100kN för dress, 200kN för dykare.
Klart!
Efter vad som kändes som evigheter är den äntligen här!
Det var lite av ett impulsköp. Jag velade fram och tillbaka på om, hur och när, men så dök den här upp till ett pris som var lite för bra för att vara sant, och då var det bara att slå till! Så nu är även jag med i rolexklubben, och jag måste säga att det känns väldigt bra såhär långt.
Klockan är inte den vanligaste 5513 eller 1601 utan en lite udda fågel, precis i min stil. En Two-Tone Oysterquartz Day-Date, på Jubilee. Enligt säljaren från 70-talet, men han hade ärvt den av sin pappa så det fanns inga papper eller boxar som kunde ge mer info.
Skicket är riktigt fint, även om lite av guldet har nötts bort från den skruvade signerade kronan. Jag låter bilderna tala för sig själva en liten stund.
Som väntat var kanterna lite vassa på undersidan, men inte så att det märktes när man hade den på sig. Passformen mellan endlinks och boett var inte heller perfekt, men inget som störde. Glaset var repfritt och lite gröntonat, precis som på nya milgauss. Jag fick den levererad på jobbet, så jag passade på att ge den en spabehandling i ljummet vatten med lite diskmedel så att den skulle kännas helt fräsch.
Efter några minuter, och inte så farligt smutsigt vatten, är klockan som ny! Dock har det trängt in lite vatten i boetten, så den fick torkas lite också. Ut med batteriet (på automat-klockorna är det bara att köra). Det fina med rolexboetterna är att de är svinenkla att öppna med en vanlig polygrip. På nyare modeller bör man givetvis välja en Bahco eller Knipex.
Här ser vi den odekorerade men robusta kaliber 2169/5U. På insidan av boettlocket finns märken efter en tidigare service.
Och så in i ugnen, med kronan utskruvad såklart.
Vid 300 grader börjar tavlan ändra färg till s.k. tropical (på grund av det varma klimatet där), vilket faktiskt kan höja värdet på klockan.
400 grader...
Vid 500 grader kan man se att boetten börjar smälta lite, så jag slutar här för att inte riskera att förstöra den.
Lite avkylning, och sen är det bara att köra.
Här ser vi kristallen, själva hjärtat i kronometern.
Sist ett snabbt trycktest - tumregeln är 100kN för dress, 200kN för dykare.
Klart!