Idag äntligen landade den största automat-tunan i Göteborg!
Tjohoo.
Mycket bra klocka, stabil vikt trots titan. Schysst vridning och allt det där som man förväntar sig av kvalitets-seiko var på plats.
Jag var ovanligt glad och uppspelt och tänkte gammal vana trogen bränna av ett foto snäppet mer ambitiöst än standard-hårigt-wristshot med skarp bakgrund.
Rotade fram lite frukt och smetade iväg ett pretto-foto.
Min kloka dotter sade: men ska du inte lägga en dykarklocka i vatten? Och ha vågor och grejer.
Hon anar inte att detta är min gamla hobby, fota grejer i vatten med vågor och sånt. Först lärde jag henne ha laptopskärm med vit bakgrund som mjuk ljuskälla.
Sedan att det måste vara bara små vågor (lattevispen ska vara avstängd...) och att man måste ha svart bakgrund annars syns bajsbrun lergryta i bakgrund.
Otippat nog tyckte hon det var kul och stod såhär med glatt humör:
Resultatet i köket blev medelmåttigt bara.
Det var fula skvätt från vispen och inte så bra.
Så vi gick in i badrummet. Med duschen på (elfascist-pappa) satte såklart på kallvatten bara.
Nu började det likna något.
Dottern tyckte det var kul, och jag ville visa henne hur man laddar lumen, och ta ett kort till. Så ficklampan fick komma nära medan jag planerade. Edith tog ett meta-kort:
Och till slut fick vi detta.
Min dotter blev glatt överraskad av att man kan använda en gammal mobil till schyssta kort.
Kvaliteten är väl sådär på dem, men ambitionen och glädjen desto högre.
Längesedan jag kände sig att fota klocka, så det var roligt.
Och ni som tror stora klockor ser konstigt ut på era handleder. Det är för att ni tror närbilder med kamerans vidvinkel ger sann bild av verkligheten.
Så här ser största emperor Tuna ut på 13-årig flicka på lite avstånd:
Så då borde alla här kunna bära en sådan utan att tycka den är pinsamt stor.
Den är bara helt enkelt tuff. Tuff och tät.
Tack för titten.
Tjohoo.
Mycket bra klocka, stabil vikt trots titan. Schysst vridning och allt det där som man förväntar sig av kvalitets-seiko var på plats.
Jag var ovanligt glad och uppspelt och tänkte gammal vana trogen bränna av ett foto snäppet mer ambitiöst än standard-hårigt-wristshot med skarp bakgrund.
Rotade fram lite frukt och smetade iväg ett pretto-foto.
Min kloka dotter sade: men ska du inte lägga en dykarklocka i vatten? Och ha vågor och grejer.
Hon anar inte att detta är min gamla hobby, fota grejer i vatten med vågor och sånt. Först lärde jag henne ha laptopskärm med vit bakgrund som mjuk ljuskälla.
Sedan att det måste vara bara små vågor (lattevispen ska vara avstängd...) och att man måste ha svart bakgrund annars syns bajsbrun lergryta i bakgrund.
Otippat nog tyckte hon det var kul och stod såhär med glatt humör:
Resultatet i köket blev medelmåttigt bara.
Det var fula skvätt från vispen och inte så bra.
Så vi gick in i badrummet. Med duschen på (elfascist-pappa) satte såklart på kallvatten bara.
Nu började det likna något.
Dottern tyckte det var kul, och jag ville visa henne hur man laddar lumen, och ta ett kort till. Så ficklampan fick komma nära medan jag planerade. Edith tog ett meta-kort:
Och till slut fick vi detta.
Min dotter blev glatt överraskad av att man kan använda en gammal mobil till schyssta kort.
Kvaliteten är väl sådär på dem, men ambitionen och glädjen desto högre.
Längesedan jag kände sig att fota klocka, så det var roligt.
Och ni som tror stora klockor ser konstigt ut på era handleder. Det är för att ni tror närbilder med kamerans vidvinkel ger sann bild av verkligheten.
Så här ser största emperor Tuna ut på 13-årig flicka på lite avstånd:
Så då borde alla här kunna bära en sådan utan att tycka den är pinsamt stor.
Den är bara helt enkelt tuff. Tuff och tät.
Tack för titten.
