• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Tekniken bakom vattentålighet?

marer

marer

Basic
Vad i en klockas konstruktion är det egentligen som gör att den tål ett högre tryck än det ”alldagliga” 10 BAR/100m som återfinns på många sport-klockor? Är det främst skruvad krona och välplacerade O-ringar borde väl steget inte vara långt för de flesta klockmodeller att gå fullt badvänliga och kliva över 10an? En 10 BAR klocka tar jag av mig innan jag ska ner i vattnet. Min alpinist, specad till 20 BAR, har däremot fått följa med på både klippdykning och surf. Ännu tryggare hade jag känt mig med en 300m klocka. Vart sitter förstärkningarna i konstruktionen där och varför är inte alla klockor som kan tänka sig gå ner i vatten 300m klassade?
63794B33-3AC7-468F-88A1-CC7CB97D4F4D.jpeg
 
Willur skrev:
Skruvade kronor brukar öka vattentåligheten en del, till att börja med.
Klicka för att se resterande...
Ja precis. Det borde inte vara ett dyrt tillägg i tillverkningskostnaden för exempelvis Seiko som redan har tekniken i andra modeller. Varför har de flesta av deras sport 5 klockor 100m klassning om några gängor kan ta den till +200m?

srpb93k1.jpg
 
marer skrev:
Vad i en klockas konstruktion är det egentligen som gör att den tål ett högre tryck än det ”alldagliga” 10 BAR/100m som återfinns på många sport-klockor? Är det främst skruvad krona och välplacerade O-ringar borde väl steget inte vara långt för de flesta klockmodeller att gå fullt badvänliga och kliva över 10an? En 10 BAR klocka tar jag av mig innan jag ska ner i vattnet. Min alpinist, specad till 20 BAR, har däremot fått följa med på både klippdykning och surf. Ännu tryggare hade jag känt mig med en 300m klocka. Vart sitter förstärkningarna i konstruktionen där och varför är inte alla klockor som kan tänka sig gå ner i vatten 300m klassade?
63794B33-3AC7-468F-88A1-CC7CB97D4F4D.jpeg
Klicka för att se resterande...
Tjockt glas och tjock boett. Lägg till vettiga packningar så har du en tät klocka. Tyvärr blir de väldigt tjocka om de skall vara täta till mer är 100m. Mao är allt över 100m rätt onödigt och en klar nackdel på vardagsur. Inte många som varit djupare än 100m...
 
@yonsson , styr upp detta. Var är den där tråden om vattentäthet?

Man kan för övrigt bada med en klocka som har 30m WR
Allt som har 100m wr kan du semesterdyka med.
 
Pete11 skrev:
@yonsson , styr upp detta. Var är den där tråden om vattentäthet?

Man kan för övrigt bada med en klocka som har 30m WR
Allt som har 100m wr kan du semesterdyka med.
Klicka för att se resterande...
Jag har nog läst den tråden och har koll på bakgrunden bakom dynamiskt tryck osv. Det jag undrar över är mer tekniken i klockorna och vart de skiljer sig mellan modeller.
 
marer skrev:
Jag har nog läst den tråden och har koll på bakgrunden bakom dynamiskt tryck osv. Det jag undrar över är mer tekniken i klockorna och vart de skiljer sig mellan modeller.
Klicka för att se resterande...
Roger. Som skrivits tidigare är det en kombination av boett, tjocklek på baklock och glas som ger hög WR.
Utöver packningarna då.
Klockor med 5-600m WR tenderar till att vara tjocka, om de också skall husera ett automatiskt verk.
 
Willur skrev:
Då är jag med. Ganska logiskt när man tänker efter. :banghead: :D
Klicka för att se resterande...
Hindrar dock från att kronan rör på sig och på så vis tappar en del av sin tätning. Hade inte sett det som en dealbreaker att kronan inte är skruvad iaf. Funktionen får dock många att känna sig säkra. Det är ju en lösning som används i stor utsträckning och är effektiv.
 
Aurum skrev:
Tjockt glas och tjock boett. Lägg till vettiga packningar så har du en tät klocka. Tyvärr blir de väldigt tjocka om de skall vara täta till mer är 100m. Mao är allt över 100m rätt onödigt och en klar nackdel på vardagsur. Inte många som varit djupare än 100m...
Klicka för att se resterande...
Ok det låter rimligt. Dock är tex Alpinisten mindre i dimensioner än ovan länkade seiko sport 5?

Dessutom, en klocka med 100m på tavlan betyder väl maximalt lite bassängdyk och inte 100m faktiskt djup under rörelse?
 
marer skrev:
Ok det låter rimligt. Dock är tex Alpinisten mindre i dimensioner än ovan länkade seiko sport 5?

Dessutom, en klocka med 100m på tavlan betyder väl maximalt lite bassängdyk och inte 100m faktiskt djup under rörelse?
Klicka för att se resterande...
En klocka som klarar 20 atm behöver vara tjockare än en 10 atm. Är inte just Alpinisten det kan det beror på precis vad som helst.

En klocka från seriös tillverkare klarar givetsvis vad den är specificerad till. Det dynamiska trycket du nämner är försumbart litet i sammanhanget.
 
marer skrev:
Ja precis. Det borde inte vara ett dyrt tillägg i tillverkningskostnaden för exempelvis Seiko som redan har tekniken i andra modeller. Varför har de flesta av deras sport 5 klockor 100m klassning om några gängor kan ta den till +200m?

srpb93k1.jpg
Klicka för att se resterande...

Tror att det är mer av en strategi från seikos sida då de vill hålla seiko 5 som instegsmodeller.
 
Aurum skrev:
En klocka som klarar 20 atm behöver vara tjockare än en 10 atm. Är inte just Alpinisten det kan det beror på precis vad som helst.

En klocka från seriös tillverkare klarar givetsvis vad den är specificerad till. Det dynamiska trycket du nämner är försumbart litet i sammanhanget.
Klicka för att se resterande...
Som sagt låter det rimligt, men vart hittar man och bygger på tjocklek på den svaga länken? Räknas det fram i simuleringar hos tillverkaren?
 
marer skrev:
Som sagt låter det rimligt, men vart hittar man och bygger på tjocklek på den svaga länken? Räknas det fram i simuleringar hos tillverkaren?
Klicka för att se resterande...
Är möjligt att man gör det idag. Annars har de nog väldigt bra koll på vad som krävs och sedan testas de långt över gränsen för att identifiera den svagaste punkten.
 
Willur skrev:
Tror att det är mer av en strategi från seikos sida då de vill hålla seiko 5 som instegsmodeller.
Klicka för att se resterande...
Låter också vettigt! Blir mer en strategisk än en teknisk fråga från tillverkaren med andra ord.

För övrigt var det inte meningen att göra detta till en Seiko-tråd, utan det råkade bara bli det första exemplet jag googlade fram.
 
Aurum skrev:
Är möjligt att man gör det idag. Annars har de nog väldigt bra koll på vad som krävs och sedan testas de långt över gränsen för att identifiera den svagaste punkten.
Klicka för att se resterande...
Ja jag har googlat runt en hel del efter vetenskapen bakom, men tyvärr utan framgång. Fortsätter man googlandet hittar man en hel del tunna automat-dykare under 12mm tjocklek. Så nog måste det finnas mer vetenskap bakom än att bara addera material?
 
marer skrev:
Ja jag har googlat runt en hel del efter vetenskapen bakom, men tyvärr utan framgång. Fortsätter man googlandet hittar man en hel del tunna automat-dykare under 12mm tjocklek. Så nog måste det finnas mer vetenskap bakom än att bara addera material?
Klicka för att se resterande...
Det är som du förstår inte så enkelt att det endast är tjocklek på godset som avgör. Boetten ska tåla ett yttre tryck och den styrkan kan du bygga på olika vis. Detta är ingenjörskonst. Finns även olika lösningar på packningar och hur de ger efter med trycket. Sedan finns det monocoque-boetter som saknar boettlock, och då kan man göra dem tunnare. Ska vi återkoppla tunna dykarur finns en förklaring i verkets tjocklek. Det sägs att vissa tillverkares boetter är byggda för att klara dubbla trycket som de är uppmärkta till, spelar också in. Glastyp? Vissa är starkare än andra pga formen, men man väljer inte alltid glasform efter styrka utan design.
 
Är det inte så att på större djup blir tjockleken på bakboett (och förr plexit ) avgörande i ännu större grad då de annars riskerar att tryckas ihop och påverka urverk och visare.
Men på ämnet teknik och höga tryck bör väl ”helium escape valve” nämnas
 
Aurum skrev:
Det är som du förstår inte så enkelt att det endast är tjocklek på godset som avgör. Boetten ska tåla ett yttre tryck och den styrkan kan du bygga på olika vis. Detta är ingenjörskonst. Finns även olika lösningar på packningar och hur de ger efter med trycket. Sedan finns det monocoque-boetter som saknar boettlock, och då kan man göra dem tunnare. Ska vi återkoppla tunna dykarur finns en förklaring i verkets tjocklek. Det sägs att vissa tillverkares boetter är byggda för att klara dubbla trycket som de är uppmärkta till, spelar också in. Glastyp? Vissa är starkare än andra pga formen, men man väljer inte alltid glasform efter styrka utan design.
Klicka för att se resterande...
Mycket intressant, precis sån här info jag var ute efter! Förståligt nog många parametrar som spelar in för god hållfasthet och många modeller har säkert en hög säkerhetsmarginal. Hade som sagt varit kul att se formeln x*y*z=300m men så enkelt är det förstås inte.
 
Heinrich.a skrev:
Om du vill lära dig mer om tätningskonstruktion osv och lite mer specifik klockor rekommenderar jag att du börjar med en ganska enkel men bra analys av vostok ampfibia dykarna. Och sedan letar dig utåt
https://forums.watchuseek.com/f54/vostok-amphibia-analysis-design-methodology-491757.html
Klicka för att se resterande...
Mycket bra artikel, tack för den! Gillar hur ingenjörerna arbetat med istället för mot trycket i designen. Konstigt att inte ampfibia lösningen på baklock är vanlig bland andra märken?
yonsson skrev:
https://open.spotify.com/episode/1z1skTR5iNuKl3nKjO7FnV?si=p-oH0_eNQrSl7hQLlAc_2Q
Lyssna på detta. :)
Klicka för att se resterande...
Grymt bra även detta! Matade igenom alla 3 delar och lärde mig mycket. Tyckte det var särskilt intressant att det ofta är baklocket som ger vika. Men också att min noja att bada med en 100m klocka troligtvis är obefogad.
 
marer skrev:
Mycket bra artikel, tack för den! Gillar hur ingenjörerna arbetat med istället för mot trycket i designen. Konstigt att inte ampfibia lösningen på baklock är vanlig bland andra märken?

Grymt bra även detta! Matade igenom alla 3 delar och lärde mig mycket. Tyckte det var särskilt intressant att det ofta är baklocket som ger vika. Men också att min noja att bada med en 100m klocka troligtvis är obefogad.
Klicka för att se resterande...
Problemet med lösningen, är antal delar, montering, samt att det ska vara svårt att hålla den tät vid lågt tryck.
 
Du måste logga in eller registrera dig för att svara här.
Tillbaka
Topp