• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Vad gör du och din klocka just nu?

Godmorgon och gott slut på 2019 KS!
002C7F06-A585-4116-9084-B21B899E48F8.jpeg
 
Dags att avsluta det här musikåret med den bästa liveskivan från en av dom bästa artisterna som funnits:

David Bowie - David Live (1974)

Jag har varit nära att ta med en skiva av David Bowie (eller David Jones som han egentligen heter) flera gånger men har haft svårt att välja ut en av alla han gjort. Favoriterna är nog Hunky Dory (1971) och givetvis Ziggy Stardust (1972), men det finns flera som är bra och tyvärr även en bunt som är rätt dåliga. Smaksak givetvis och för att igen undvika diskussionen om vilken studioskiva som är bäst fick det bli en live.

Efter dom massiva framgångarna med Ziggy Stardust var det nog många fans som både blev förbryllade och ledsna när Bowie, under en konsert på Hammersmith Odeon den tredje juli 1973, förklarade att Ziggy skulle gå i pension. Albumet Aladdin Sane (A Lad Insane*) som kom tidigare samma år var ett litet steg bort från Ziggy-figuren, ett steg som togs fullt ut 1974 när Bowie flyttade till USA och gav ut albumet Diamond Dogs. Man kunde nu börja ana soul- och funkinfluenser, något som skulle blomma ut för fullt på dom två efterföljande albumen, dvs Young Americans (1975) och framför allt på Station to Station (1976). Där någonstans tappade jag intresset och den efterföljande Berlintrilogin gjorde det inte bättre.

Tur då att han åkte på en USA-turné för att backa upp Diamond Dogs och att den förevigades på dagens skivtips, som i mina öron är den bästa liveskiva han gett ut. Med ett helt nytt band bakom sig, där bl a gitarristen Earl Slick utmärker sig (lyssna på solot på Moonage Daytream), fick låtarna ett litet annat stuk än i original. En värdig dokumentation av den tid då Bowie ville bryta med bilden av honom som artist och ersätta den med något nytt, något han gjorde flera gånger till under sin karriär. RIP!

Gott Nytt Musikår på er! Det blir förhoppningsvis några nya tips på den andra sidan ... ;)

*) Syftar på Bowies rädsla för att utveckla schizofreni, precis som sin halvbror Terry och flera andra i släkten. Kan förklara alla olika personas han skapade under sin karriär.

IWC A 2019-12-31 (CD).jpg


Spotify shortcut powered by @Träff : https://open.spotify.com/album/57iVS4xHxJlKW3COk2AaIs
 
laketwig skrev:
Dags att avsluta det här musikåret med den bästa liveskivan från en av dom bästa artisterna som funnits:

David Bowie - David Live (1974)

Jag har varit nära att ta med en skiva av David Bowie (eller David Jones som han egentligen heter) flera gånger men har haft svårt att välja ut en av alla han gjort. Favoriterna är nog Hunky Dory (1971) och givetvis Ziggy Stardust (1972), men det finns flera som är bra och tyvärr även en bunt som är rätt dåliga. Smaksak givetvis och för att igen undvika diskussionen om vilken studioskiva som är bäst fick det bli en live.

Efter dom massiva framgångarna med Ziggy Stardust var det nog många fans som både blev förbryllade och ledsna när Bowie, under en konsert på Hammersmith Odeon den tredje juli 1973, förklarade att Ziggy skulle gå i pension. Albumet Aladdin Sane (A Lad Insane*) som kom tidigare samma år var ett litet steg bort från Ziggy-figuren, ett steg som togs fullt ut 1974 när Bowie flyttade till USA och gav ut albumet Diamond Dogs. Man kunde nu börja ana soul- och funkinfluenser, något som skulle blomma ut för fullt på dom två efterföljande albumen, dvs Young Americans (1975) och framför allt på Station to Station (1976). Där någonstans tappade jag intresset och den efterföljande Berlintrilogin gjorde det inte bättre.

Tur då att han åkte på en USA-turné för att backa upp Diamond Dogs och att den förevigades på dagens skivtips, som i mina öron är den bästa liveskiva han gett ut. Med ett helt nytt band bakom sig, där bl a gitarristen Earl Slick utmärker sig (lyssna på solot på Moonage Daytream), fick låtarna ett litet annat stuk än i original. En värdig dokumentation av den tid då Bowie ville bryta med bilden av honom som artist och ersätta den med något nytt, något han gjorde flera gånger till under sin karriär. RIP!

Gott Nytt Musikår på er! Det blir förhoppningsvis några nya tips på den andra sidan ... ;)

*) Syftar på Bowies rädsla för att utveckla schizofreni, precis som sin halvbror Terry och flera andra i släkten. Kan förklara alla olika personas han skapade under sin karriär.

IWC A 2019-12-31 (CD).jpg


Spotify shortcut powered by @Träff : https://open.spotify.com/album/57iVS4xHxJlKW3COk2AaIs
Klicka för att se resterande...

Jag är nästan tvärtom. Station to Station är för mig inledningen till det som gör att jag håller honom som en av de största. Berlintrion är kulmen på det och ett av fundamenten jag själv står på i mitt eget musicerande.

Mer än något annat säger det väl något om hur mångfacetterad hans musikaliska gärning var. :)

Vad jag helt håller med dig om är att det där är en för jävla bra liveskiva! (Även om jag föga förvånande håller Stage högre ;))
 
Du måste logga in eller registrera dig för att svara här.

Likartade trådar

aakhagen
Köpes/Bytes Färgglad klocka med stålarmband sökes
Svar
0
Visningar
31
aakhagen
aakhagen
Tillbaka
Topp