Vi har alla fått frågan. "Jag tänkte köpa en finare klocka - har du några idéer?"
Själv fick jag frågan från en kollega i förra veckan. Inget direkt maxpris, men vi pratade kanske sub-100'-ish. Stil - tja, inget guld eller sådant trams. Ska vara på länk. "Den där du har är ju snygg till exempel" (hade min Skydiver på mig). Vi pratade om den en stund, men vi kom fram till att det ska nog vara en automat att nöta på under det som är kvar av livet (rätt många år).
Började fundera på vilket märke skulle jag rekommendera till en person som inte är så insnöad och som vill köpa en snygg och bra klocka för ändå en hel del pengar? När vi pratade igenom olika märken gjorde vi följande reflektioner;
Patek, AP etc etc - bort, bort, bort. Inte en person som uppskattar det yttersta i utmakeriets finrum. Skulle dessutom aldrig gå att försöka få denna person att uppskatta denna typ av klockor (har dessutom själv aldrig gått igång på dessa grejer). Vi la hela detta härke åt sidan.
Rolex - tänkbar som vanligt. Införsäljningsbart är kvalitet, livslängd, andrahandsvärde, rykte/status. Klockor som är gjorda för att användas (utstrålar åtminstone det). Dyra som satan. Rätt enkla klockor som kostar som att renovera ett badrum.
Tag - Nej. Inget större fel på dessa och skulle säkert fylla sitt syfte. Ganska ordinära i teknik och inte en klocka som jag skulle köpa i något slags ha-hela-livet-perspektiv. Fel känsla i varumärket enades vi kring.
SEIKO - visst. Grand Seiko eller kanske en premium-Prospex. Blir dock stopp här. Oavsett vad jag säger blir svaret "nej för i helvete ingen Seiko".
Omega - finns en del negativt. En drös med olika modeller, många limiterade upplagor, rassligt andrahandsvärde. Finns många fördelar också. Frågan är om de senaste verken inte är bland de bättre som finns just nu. Har hört både från Omega själva, från användare och från återförsäljare att de knappt har några fel på verken och att de knappt är slita när de kommer in på service. Sant eller osant, jag har aldrig haft problem med något 8XXX-verk. Omega har även någon form av röd tråd nu med modeller som uppdateras rätt försiktigt ändå, tänker PO, SMP och AT. Bra bruksklocka också skulle jag säga. Börjar bli rätt dyr, inte lika prisvärd längre även om den fortfarande är överkomlig. Vissa modeller märkliga men de har ju så många att de glöms bort...
Tudor - "Vad är nu det för märke?" Ja, ser ju helt ok ut. Plus för Rolexkopplingen. Inga hurrahopp dock. Märket lite för okänt för att trigga riktigt intresse. Denna lämnade vi snabbt.
Sjöö Sandström - Skydiver. Bästa bruksklockan jag har men den var vi igenom först. Trevlig tillverkare med kul historik och sympatiska männsikor. Klockor i annan prisklass dock, ingen egen teknik och rätt mycket standard. Kan tänka mig att ha någon men aldrig som endaklocka.
Vi avhandlade också hela den billigare högen med Certina, Tissot osv. Siktet var dock inställt högre denna gång.
Det slutade med att vi landade i Rolex och Omega. Trist egentligen, men efter att ha vridit och vänt på olika märken har man två tillverkare med pålitlig och egen teknik, raka ståldesigner som för det mesta fungerar. Jag tycker att det är väldigt mycket pengar man betalar för en stålrolex. Inget speciellt egentligen, men man köper en del av hela känska som varumärket så framgångsrikt byggt upp.
Omega då, här har vi faktiskt vinnaren. Det blev en Aqua-Terra 8900 i svart. Den ser helt grym ut och trots att jag ägt ett antal AT blev jag avundsjuk igen.
Kul att kunna hjälpa till, dock blev det ju inte det mest intressanta valet direkt. Tycker dock det visar varför Omega och Rolex är så stora - bra klockor (även om de inte är Pateknivåer), välkända och etablerade samt rätt design för den stora massan. Och ska jag vara ärlig, tror denna Styrman kommer att vara extremt nöjd under många år framåt även om jag inte lyckades sälja in något mer orginellt...
Tyckte dock att det var rätt spännande att följa beslutsprocessen från idé till inköp...
Själv fick jag frågan från en kollega i förra veckan. Inget direkt maxpris, men vi pratade kanske sub-100'-ish. Stil - tja, inget guld eller sådant trams. Ska vara på länk. "Den där du har är ju snygg till exempel" (hade min Skydiver på mig). Vi pratade om den en stund, men vi kom fram till att det ska nog vara en automat att nöta på under det som är kvar av livet (rätt många år).
Började fundera på vilket märke skulle jag rekommendera till en person som inte är så insnöad och som vill köpa en snygg och bra klocka för ändå en hel del pengar? När vi pratade igenom olika märken gjorde vi följande reflektioner;
Patek, AP etc etc - bort, bort, bort. Inte en person som uppskattar det yttersta i utmakeriets finrum. Skulle dessutom aldrig gå att försöka få denna person att uppskatta denna typ av klockor (har dessutom själv aldrig gått igång på dessa grejer). Vi la hela detta härke åt sidan.
Rolex - tänkbar som vanligt. Införsäljningsbart är kvalitet, livslängd, andrahandsvärde, rykte/status. Klockor som är gjorda för att användas (utstrålar åtminstone det). Dyra som satan. Rätt enkla klockor som kostar som att renovera ett badrum.
Tag - Nej. Inget större fel på dessa och skulle säkert fylla sitt syfte. Ganska ordinära i teknik och inte en klocka som jag skulle köpa i något slags ha-hela-livet-perspektiv. Fel känsla i varumärket enades vi kring.
SEIKO - visst. Grand Seiko eller kanske en premium-Prospex. Blir dock stopp här. Oavsett vad jag säger blir svaret "nej för i helvete ingen Seiko".
Omega - finns en del negativt. En drös med olika modeller, många limiterade upplagor, rassligt andrahandsvärde. Finns många fördelar också. Frågan är om de senaste verken inte är bland de bättre som finns just nu. Har hört både från Omega själva, från användare och från återförsäljare att de knappt har några fel på verken och att de knappt är slita när de kommer in på service. Sant eller osant, jag har aldrig haft problem med något 8XXX-verk. Omega har även någon form av röd tråd nu med modeller som uppdateras rätt försiktigt ändå, tänker PO, SMP och AT. Bra bruksklocka också skulle jag säga. Börjar bli rätt dyr, inte lika prisvärd längre även om den fortfarande är överkomlig. Vissa modeller märkliga men de har ju så många att de glöms bort...
Tudor - "Vad är nu det för märke?" Ja, ser ju helt ok ut. Plus för Rolexkopplingen. Inga hurrahopp dock. Märket lite för okänt för att trigga riktigt intresse. Denna lämnade vi snabbt.
Sjöö Sandström - Skydiver. Bästa bruksklockan jag har men den var vi igenom först. Trevlig tillverkare med kul historik och sympatiska männsikor. Klockor i annan prisklass dock, ingen egen teknik och rätt mycket standard. Kan tänka mig att ha någon men aldrig som endaklocka.
Vi avhandlade också hela den billigare högen med Certina, Tissot osv. Siktet var dock inställt högre denna gång.
Det slutade med att vi landade i Rolex och Omega. Trist egentligen, men efter att ha vridit och vänt på olika märken har man två tillverkare med pålitlig och egen teknik, raka ståldesigner som för det mesta fungerar. Jag tycker att det är väldigt mycket pengar man betalar för en stålrolex. Inget speciellt egentligen, men man köper en del av hela känska som varumärket så framgångsrikt byggt upp.
Omega då, här har vi faktiskt vinnaren. Det blev en Aqua-Terra 8900 i svart. Den ser helt grym ut och trots att jag ägt ett antal AT blev jag avundsjuk igen.
Kul att kunna hjälpa till, dock blev det ju inte det mest intressanta valet direkt. Tycker dock det visar varför Omega och Rolex är så stora - bra klockor (även om de inte är Pateknivåer), välkända och etablerade samt rätt design för den stora massan. Och ska jag vara ärlig, tror denna Styrman kommer att vara extremt nöjd under många år framåt även om jag inte lyckades sälja in något mer orginellt...
Tyckte dock att det var rätt spännande att följa beslutsprocessen från idé till inköp...
