Vintage - vad är det värt?

[Snårtas]

Många av oss här attraheras av vintage, känslan av att man äger och förvalta något med lite historia i sig.
Men funderar ni nån gång över vad vintage är värt och vad som bygger värdet?
Tänkte höra vad panelen anser om det viktigaste i en vintagedinka och vad som gör att man betalar premium. Betänk att det många gånger innebär att man betalar x ggr nypriset.

Korrekt länk - viktigt/oviktigt? Vad är "prisavdraget" om länken inte är korrekt?
Korrekta visare - hör du till de som vill ha stendöda visare, eller är det OK att någon bytts ut till Superliminova?
Tavlan - är tavlan verkligen så viktig? Är det OK med servicetavla eller en tavla med skador, typ bortskavd färg? Hur stor del av värdet sitter i tavlan?
Sen till den verkliga vattendelaren - polering. Känns det OK med polering eller inte? Vad gör en polering för värdet?

Jag har haft ett par vintage och för mig spelar polering mindre roll, tavla och visare känns viktigare för mig.

Hur ser ni på vintage och varför?

 

[yonsson]

En tråd om vintage som inte ligger i vintagedelen.

Krav på skick beror på pris. Dressklockor ska dock ha perfekt tavla+visare.

 

[theargonaut]

Utseende är allt, men det är ju subjektivt Jag gillar charmigt/unikt mögel/patina, och allt original kan ju oftast vara lite extra skoj, men kan ju ofta medföra en del patina. En orörd vintageklocka, i helt perfekt skick och helt original, är förmodligen mest värt i pengar, men absolut inget för mig. Jag köper klockor som attraherar mig och som jag vågar använda, och inte som investeringar.

EDIT: Värdet, för mig, sitter i känslan, och inget som går att mäta i pengar.

 

[Chuck]

Jag har provat med begagnade klockor men det funkar inte. De nån spärr som tvingar mig att alltid köpa nytt. Alla repor och dings ska komma från mig.

Förödande för ekonomin men tror att på sikt mognar jag även där och ger mig in i denna mögliga värld


Skickat från min iPad med Tapatalk

 

[eriksson850]

Jag har hellre en skadad tavla med relumade visare än en blankpolerad boett utan själ...
Beroende på pris så får man tolerera mer eller mindre.
Originalglas är ingenting som ger mig gåshud, utan jag byter gärna ut mot ett nytt passande glas om originalet har torrsprickor/sprickor. Är det bara repigt, putsar jag i första hand.

I första hand är det tillverkningsprocessen som lockar mest med vintage. Det känns som en större del av tillverkningen gjordes för hand 1950 jämfört med hur det tillverkas idag. Även att tillverkningsserierna var lägre och att utbudet aldrig kommer att öka även om efterfrågan gör det.

Dock är det precis som theargonaut säger en difus känsla som är svår att beskriva varför man fastnar för ett objekt.

 

[RicVin]

Jag har provat med begagnade klockor men det funkar inte. De nån spärr som tvingar mig att alltid köpa nytt. Alla repor och dings ska komma från mig.

Förödande för ekonomin men tror att på sikt mognar jag även där och ger mig in i denna mögliga värld

Skickat från min iPad med Tapatalk

Ähh! Så betungande för ekonomin är det väl inte? Du erkände nyss i din egen tråd att du shoppat A..ha.. ;-)
Skämt åsido, har köpt både nytt och beggat. Visst var det speciellt att komma ut med påsen från Rob men jag har handlat beggat efter det så helt avgörande är det inte för mig.
Vintage däremot! Det ska man hålla sig borta ifrån..fy!

 

[Minuteman]

För mig är det mest fascinerande med vintage att varje klocka är unik. Det finns (i princip) ingen identisk, vilket innebär att för mig gör det inget om den har en del skavanker bara den har charm.
Sen kan det vara olika vad som ger charmen

Ett exempel (där jag för övrigt medvetet begick synden att polera boetten)

Tycker den här tavlan har grym charm även om den är skadad till gränsen till förstörd, och den är definitivt unik.

 

[Apansson]

Har ju bara två klockor. en "vintage" och en ny. Vintageklockan är väl i princip i perfekt skick, jag vet inte om jag skulle uppskatta något som inte var det, förmodligen inte. Det jag dock gillar med den är att den är så jäkla speciell och förmodligen unik i sverige. Vintage är kul, det är själ i det, men jag skulle nog själv vilja ha något som är så nära nyskick som möjligt. Mögel tilltalar mig tyvärr inte alls!

 

[Strindberg]

Gillar att klockan levt ett liv före mig, särskilt riktigt gamla klockor, som mitt 1700-talsfickur.

Vad gäller "vanlig" vintage så småpolerar jag dem. Vill ha dingsen, men ändå glansen. 2000-papper lite snabbt, och finaste lumptrissan räcker, mer än så blir fel - tycker jag.

 

[frere]

Jag värdesätter också tavla och visare högt. Jag har just nu två äldre ur och att just de har fått stanna beror mycket på fina tavlor och visare. Jag gillar detaljer och tycker om att betrakta visare svepa fram. Det är som att titta in i en annan, oåtkomlig värld där bakom glaset. Ett litet förslutet rum som verkar ha stått utanför tiden, trots att visarna tickar på och visar just tidens gång...magiskt! Diskret patina kan understryka känslan av att det är en gammal klocka, och det gillar jag.

Hade tidigare en snowflake som drog mycket komplimanger - allt till synes original men skevt, flagnat, ojämnt och slitet - men det var faktiskt inte riktigt min grej. Patinan var så hård att den tog över. Cool, visst, men lagd intill min jämngamla GS såg den snarare ut att vara tärd av tiden än en evig tidvisare.

Hur mina klockor är polerade har jag egentligen ingen aning om, men de ser bra ut och det duger för mig. Kan tänka mig att jag skulle bry mig mer om det var mer kända modeller (läs rolex) där man "vet" hur en perfekt boett ska se ut. Verkets skick är inte heller vad jag skulle värdesätta i första hand, faktiskt, även om det förstås är en bonus. Håller det tiden i 24 timmar räcker det ju egentligen, sen byter man ju ändå klocka. Länken är väl i princip förbrukningsmaterial i mina ögon...

 

[fc2]

En klocka med historia behöver inte vara i bra skick. Tex kan en sub som använts av dykare eller en Viggen som hjälpt till att jaga bort Mig-21: or på 70-talet ha hur risiga tavlor som helst och ändå vara attraktiva. Om klockan inte har en uppenbar historia är jag mer petig med skicket. Jag kan tumma på skicket om klockan har ett verkligt kanonverk, tex, Omega 321, Longines 13ZN eller Omega 30T2RG.

Polering är jag helt emot men är mer öppen för bytta delar, speciellt visare, glas och även bezel. Jag är opetig som vintageälskare och det är främst urverk och/eller historia som tilltalar mig. Jag inser att delar blir dåliga med åren och att lume faller ur visarna. Jag ser packningar, urverksdelar och glas som rena slitagedelar och även om det är roligt om en vintage Speedy har en originalkrona och DON bezel är detta inget krav.

 

[Snårtas]

Jag värdesätter också tavla och visare högt. Jag har just nu två äldre ur och att just de har fått stanna beror mycket på fina tavlor och visare. Jag gillar detaljer och tycker om att betrakta visare svepa fram. Det är som att titta in i en annan, oåtkomlig värld där bakom glaset. Ett litet förslutet rum som verkar ha stått utanför tiden, trots att visarna tickar på och visar just tidens gång...magiskt! Diskret patina kan understryka känslan av att det är en gammal klocka, och det gillar jag.

Hade tidigare en snowflake som drog mycket komplimanger - allt till synes original men skevt, flagnat, ojämnt och slitet - men det var faktiskt inte riktigt min grej. Patinan var så hård att den tog över. Cool, visst, men lagd intill min jämngamla GS såg den snarare ut att vara tärd av tiden än en evig tidvisare.

Hur mina klockor är polerade har jag egentligen ingen aning om, men de ser bra ut och det duger för mig. Kan tänka mig att jag skulle bry mig mer om det var mer kända modeller (läs rolex) där man "vet" hur en perfekt boett ska se ut. Verkets skick är inte heller vad jag skulle värdesätta i första hand, faktiskt, även om det förstås är en bonus. Håller det tiden i 24 timmar räcker det ju egentligen, sen byter man ju ändå klocka. Länken är väl i princip förbrukningsmaterial i mina ögon...

Ponera då att tavlan på en av dina vintageklockor har någon typ av skada. Skulle du ändå ha köpt den? Om du skulle det - vad är isf en rimlig rabatt för en tavla som har skador? Eller rättare sagt, vad är premie för en perfekt tavla? 10%? 20%? Ännu mer?

Jag är själv ingen mögelfantast, skulle aldrig lägga pengar på nåt som ser väldigt skadat ut.

 

[Ministern]

Ponera då att tavlan på en av dina vintageklockor har någon typ av skada. Skulle du ändå ha köpt den? Om du skulle det - vad är isf en rimlig rabatt för en tavla som har skador? Eller rättare sagt, vad är premie för en perfekt tavla? 10%? 20%? Ännu mer?

Jag är själv ingen mögelfantast, skulle aldrig lägga pengar på nåt som ser väldigt skadat ut.

Den frågan finns inget absolut svar på. En skadad red kan det göra mycket på. En vanlig DJ/GMT osv inte mycket. Svaret är att man får kolla vad en hel går på löst. En vanlig GMT 1675 är det max 3-4 tkr och på en DJ 1-2 tkr max. En nipple av vanlig kaliber runt 3-4 max om inte meters first.

 

[frere]

Ponera då att tavlan på en av dina vintageklockor har någon typ av skada. Skulle du ändå ha köpt den? Om du skulle det - vad är isf en rimlig rabatt för en tavla som har skador? Eller rättare sagt, vad är premie för en perfekt tavla? 10%? 20%? Ännu mer?

Svår fråga, beror nog väldigt mycket på modellen! För vissa klockor sitter ju väldigt mycket värde i tavlan, och då försvinner ju mycket av det speciella om tavlan är dålig. Om jag t ex skulle köpa en vintage sub skulle jag mycket hellre välja en fin vit 1680 för 50 kkr än en dålig röd för 70, om jag inte hade råd med en perfekt röd för 100 (höftar lite med prisbilden här känner jag!).

Min enda lite dyrare vintageklocka, movadokronon jag hade med på uppsala-gtg:n senast, skulle jag nog inte ha köpt alls om det inte vore för skicket. En vanligare klocka, t ex en speedy, skulle jag kanske kunna köpa till ett reducerat pris med en tråkig tavla, eftersom det ändå går att hitta en marknad även för ett risigare ex av en så ikonisk klocka om man vill sälja. På samma sätt kan jag köpa billigare vintageur i lite sämre skick bara för att de är trevliga, men inte om det är stora pengar inblandade.

 

[MJ24]

För mig måste det vara användbart, även om det är vintage.
Jag vill gärna ha en länk som sitter ihop bra, samt att klockan är tät.
Om en klocka som närmar sig 50-årsstrecket blivit polerad någon gång, gör inte så mycket för mig personligen, det känns helt ok.
Att tavlan och visare är i gott originalskick är nog viktigast för mig, samt att boetten är original (om än polerad).

 

[Spindel]

Så mycket orginal som möjligt på klockan (armbandet skiter jag i, det skall vara skinn och sånt skall bytas med jämna mellanrum). Det som är mest OK att byta är glaset enligt mig.

Bild nedan har visare bytts då de var helt massakrerade efter att glaset lossnat (synd) och glaset bytt (OK) tavla är orginal, boett är opolerad armbandet är nytt.

 

[Merlin]

Värdet på vintage är givetvis en bedömningsfråga utifrån det totala skicket på klockan. Men är det udda fåglar så som exempelvis Daytonan eller den helt skadade Monacon som gick på Kaplans för något år sedan så verkar inte skicket avskräcka köpare.

Det är klart att en Rolex dd i risigt skick buren av Richard Nixon är mer värd än en Rolex dd i mint c buren av Jimmie Åkesson

In the end of the day ( i slutet av dagen) så är det tillgång och efterfrågan som styr priserna.

 

[Deleted member 1154]

Hur är det med "mögel" på tavlan, dvs. sånt som gör en klocka sämre och sämre som inte är yttre påverkan?

Om man köper en klocka idag som faktiskt har flagnande färg och mögel på tavlan, hur kommer den se ut om 10 år? 20 år?
Tänk om tavlan åldras fult eller till och med visarna skrapar i eller lossnar bara för de rostat sönder? är det nåt man måste tänka på?