Efter att ha utökat min samling (som jag lagt ut foto på tidigare) nyligen, med ett inköp av Ricrob,
tänkta jag uppdatera fotot. Samtidigt funderade jag på att skriva några rader om min jakt på dessa klockor. Sagt och gjort. Några av er har nog redan läst det mesta då jag han lägga upp det på TTT först, men denna tråd är lite redigerad. Somliga kanske slutar läsa just här eftersom jag nämnde TTT
men det tror jag inte. Vi är väl bröder i klockträsket!
Nåja, till sak:
Det finns väl inget roligare för en klocknörd än att äga en eller flera fullsettare där man även har ursprungskvittot från första ägaren. Det är ju dessvärre inte så vanligt när det gäller gamla klockor
och tyvärr gäller det även för mina, dvs ont om dokumentation. (suck)
Klocksuget började på gamla dagar och 2008 letade jag efter något roligt. Utan att egentligen läst på så mycket hade jag fastnat för Breitling. Tyckte om deras bakgrundshistoria och ikonen Navitimer.
Nu blev det inte en sådan utan av en slump fick jag tag på en Chrono Cockpit till ett riktigt bra pris via en näthandlare i Sverige. Denna modell är något mindre (39 mm)än Chronomaten och passar min handled bättre. Intressant med Breitling är att de märker klocka och metallarmbanden med tillverkningsvecka. I mitt fall är klockan märkt 3407 (vecka 34 2007) och armbandet 3607.
Frugan hade sedan en tid tillbaka härjat runt på Ebay och när hon satt där och letade typiska fruntimmerssaker som kläder, skor, handväskor, smycken så passade jag på att leta bland klockorna.
Som ni säkert vet så på ebay.co.uk finns det massor. Jag letade bland fickuren och där dök det upp en Breitling-Laederich hunter pocket watch i England i helguld som frestade rejält. Okunnig som man var så förstod jag inte skillnaden på Breitling och Breitling och det gjorde nog inte säljaren heller. Enligt Bretling själva kan denne herre ha varit farfar eller farbror till Leon, grundaren av Breitling som vi känner det i dag.
Klockuslingen fungerade inte när jag fick hem den så det fick bli service och reparation hos bröderna Falk och numera fungerar den som den ska.
Genom att leta på nätet på syskon till denna klocka som har daterats så kan man härleda denna till ca 1860.
Suget efter något inte lika gammalt vaknade och från USA fick jag tag på denna gamla Kronograf. Serienumret daterar klockan till äldre än 1944 (listan på nummer börjar där i Benno Richters bok om Breitling). Klockor skall användas och i bland får man ångra den tesen. Upptäckte en dag att originalkronan var borta tillsammans med axeln!!! Tappad och hur jag än letade gick den inte att återfinna. Breitling kunde inte hjälpa mig (trots att den var nere i Schweiz och vände), inte bröderna Falk heller men tack och lov fixade Lindahls i Vetlanda det, dock utan Breitlingkrona. Men innan dess hade jag fotat klockan in och utvändigt och skickat till Bill Shaine (tungt Breitlingnamn) i USA för att få hans synpunkt på äktheten och han svarade :
From what I can see, you appear to have a late 30's or early 40's legitimate Breitling. The Venus movement is appropriate, and appropriately not signed.
The dial looks original, although the pictures are small, so it is hard to tell accurately.
I get many of these emails, and, too often, the answer is not a good one, so I am happy to be giving you good news.
Nu tickar den på så snällt igen.
Ebayinköpen fortsatte. Denna gång med en renare kostym guldklocka från England igen. När jag väl fick hem den bad jag vår lokale urhandlare öppna den för en koll på urverk och serienummer som stod på insidan av boetten. Urverket var märkt Breitling och serienumret daterar klockan till 1945. Däremot tyckte han urtavlan var märkligt fin. Renoverad eller bytt?
Efter allt detta under 2008 blev det lite andra klockköp men Breitlings Professional-serie lockade, speciellt B-1'an. Bjöd flera gånger men priset stack för det mesta över vad jag ville ge (visst är detta med budgivning ett gift, hjärtat rusar varje gång) Så en dag 2010 fick jag tag på en från USA, fungerarde perfekt efter service, batteribyte och trycktest. De är tunga, B-1orna.Och sportiga, så sportiga att sonen tyckte att den satt lika bra på hans arm och jag kunde inte annat än hålla med.
Men nu var det ju som så att från början var det Navitimer 806 som hade trollbundit mig. Varför hade jag då ingen? Har väl tyckt att de varit lite dyra och eftersom jag helst velat ha en från 1955 (gissa varför) så var det inte lätt. 2013 gav jag upp tanken på en 55'a, fanns ju en på Chrono24 för 50 lakan om jag varit sugen. Då dök det upp en som siegel sålde på TTT från 1966 med en fantastisk tavla. Den fick det bli. Håller tiden fantastiskt bra.
När jag nu trodde jag borde vara nöjd så kom då RicRob och tyckte att jag skulle köpa hans B-1'a som jag beundrade så, i avsaknad av min gamla. Så fick det bli. Tycker faktiskt bättre om den svarta urtavlan än den blå. Stållänken är märkt 4899 så det är väl från v48 1999, har dock inte fått bort läderarmbandet och därför inte kunna läsa av klockans märkning, troligt är att den är från 2000.
I tomrummet mellan B-1.orna hade jag fixat en ersättare i form av Sjöö Sandström Skydiver.
En katt bland hemelinerna. Och faktiskt en fullsettare då jag köpt den själv från Nymans.
Så efter lite trixande samlades klockfamiljen för gruppfotografering för att sedan åter krypa in i säkerhet.
Tänka sig att det går att samla på annat än Rolex, blir man impopulär då ?
Och är det någon som orkat ända hit???
tänkta jag uppdatera fotot. Samtidigt funderade jag på att skriva några rader om min jakt på dessa klockor. Sagt och gjort. Några av er har nog redan läst det mesta då jag han lägga upp det på TTT först, men denna tråd är lite redigerad. Somliga kanske slutar läsa just här eftersom jag nämnde TTT
men det tror jag inte. Vi är väl bröder i klockträsket!
Nåja, till sak:
Det finns väl inget roligare för en klocknörd än att äga en eller flera fullsettare där man även har ursprungskvittot från första ägaren. Det är ju dessvärre inte så vanligt när det gäller gamla klockor
och tyvärr gäller det även för mina, dvs ont om dokumentation. (suck)
Klocksuget började på gamla dagar och 2008 letade jag efter något roligt. Utan att egentligen läst på så mycket hade jag fastnat för Breitling. Tyckte om deras bakgrundshistoria och ikonen Navitimer.
Nu blev det inte en sådan utan av en slump fick jag tag på en Chrono Cockpit till ett riktigt bra pris via en näthandlare i Sverige. Denna modell är något mindre (39 mm)än Chronomaten och passar min handled bättre. Intressant med Breitling är att de märker klocka och metallarmbanden med tillverkningsvecka. I mitt fall är klockan märkt 3407 (vecka 34 2007) och armbandet 3607.
Frugan hade sedan en tid tillbaka härjat runt på Ebay och när hon satt där och letade typiska fruntimmerssaker som kläder, skor, handväskor, smycken så passade jag på att leta bland klockorna.
Som ni säkert vet så på ebay.co.uk finns det massor. Jag letade bland fickuren och där dök det upp en Breitling-Laederich hunter pocket watch i England i helguld som frestade rejält. Okunnig som man var så förstod jag inte skillnaden på Breitling och Breitling och det gjorde nog inte säljaren heller. Enligt Bretling själva kan denne herre ha varit farfar eller farbror till Leon, grundaren av Breitling som vi känner det i dag.
Klockuslingen fungerade inte när jag fick hem den så det fick bli service och reparation hos bröderna Falk och numera fungerar den som den ska.
Genom att leta på nätet på syskon till denna klocka som har daterats så kan man härleda denna till ca 1860.
Suget efter något inte lika gammalt vaknade och från USA fick jag tag på denna gamla Kronograf. Serienumret daterar klockan till äldre än 1944 (listan på nummer börjar där i Benno Richters bok om Breitling). Klockor skall användas och i bland får man ångra den tesen. Upptäckte en dag att originalkronan var borta tillsammans med axeln!!! Tappad och hur jag än letade gick den inte att återfinna. Breitling kunde inte hjälpa mig (trots att den var nere i Schweiz och vände), inte bröderna Falk heller men tack och lov fixade Lindahls i Vetlanda det, dock utan Breitlingkrona. Men innan dess hade jag fotat klockan in och utvändigt och skickat till Bill Shaine (tungt Breitlingnamn) i USA för att få hans synpunkt på äktheten och han svarade :
From what I can see, you appear to have a late 30's or early 40's legitimate Breitling. The Venus movement is appropriate, and appropriately not signed.
The dial looks original, although the pictures are small, so it is hard to tell accurately.
I get many of these emails, and, too often, the answer is not a good one, so I am happy to be giving you good news.
Nu tickar den på så snällt igen.
Ebayinköpen fortsatte. Denna gång med en renare kostym guldklocka från England igen. När jag väl fick hem den bad jag vår lokale urhandlare öppna den för en koll på urverk och serienummer som stod på insidan av boetten. Urverket var märkt Breitling och serienumret daterar klockan till 1945. Däremot tyckte han urtavlan var märkligt fin. Renoverad eller bytt?
Efter allt detta under 2008 blev det lite andra klockköp men Breitlings Professional-serie lockade, speciellt B-1'an. Bjöd flera gånger men priset stack för det mesta över vad jag ville ge (visst är detta med budgivning ett gift, hjärtat rusar varje gång) Så en dag 2010 fick jag tag på en från USA, fungerarde perfekt efter service, batteribyte och trycktest. De är tunga, B-1orna.Och sportiga, så sportiga att sonen tyckte att den satt lika bra på hans arm och jag kunde inte annat än hålla med.
Men nu var det ju som så att från början var det Navitimer 806 som hade trollbundit mig. Varför hade jag då ingen? Har väl tyckt att de varit lite dyra och eftersom jag helst velat ha en från 1955 (gissa varför) så var det inte lätt. 2013 gav jag upp tanken på en 55'a, fanns ju en på Chrono24 för 50 lakan om jag varit sugen. Då dök det upp en som siegel sålde på TTT från 1966 med en fantastisk tavla. Den fick det bli. Håller tiden fantastiskt bra.
När jag nu trodde jag borde vara nöjd så kom då RicRob och tyckte att jag skulle köpa hans B-1'a som jag beundrade så, i avsaknad av min gamla. Så fick det bli. Tycker faktiskt bättre om den svarta urtavlan än den blå. Stållänken är märkt 4899 så det är väl från v48 1999, har dock inte fått bort läderarmbandet och därför inte kunna läsa av klockans märkning, troligt är att den är från 2000.
I tomrummet mellan B-1.orna hade jag fixat en ersättare i form av Sjöö Sandström Skydiver.
En katt bland hemelinerna. Och faktiskt en fullsettare då jag köpt den själv från Nymans.
Så efter lite trixande samlades klockfamiljen för gruppfotografering för att sedan åter krypa in i säkerhet.
Tänka sig att det går att samla på annat än Rolex, blir man impopulär då ?
Och är det någon som orkat ända hit???
