• Välkommen till ett uppdaterat Klocksnack.se

    Efter ett digert arbete är nu den största uppdateringen av Klocksnack.se någonsin klar att se dagens ljus.
    Forumet kommer nu bli ännu snabbare, mer lättanvänt och framför allt fyllt med nya funktioner.

    Vi har skapat en tråd på diskussionsdelen för feedback och tekniska frågeställningar.

    Tack för att ni är med och skapar Skandinaviens bästa klockforum!

    /Hook & Leben

Den stora hundtråden!

På vägen hem efter lunchpromenaden med Päron tittade jag in hos en granne som har en svart Cocker vid namn Humlan. Hon och Päron lekte så hon blev varm och behövde svalka av sig. :)
Humlan 2025-07-03.jpg
 
Om ni kommer ihåg så var vi hundvakter åt den svartvita Springern Millie ett par dagar i veckan i slutet på förra året. Det här året har dom lyckats pussla ihop det själva men idag skulle dom åka bort hela dagen och kunde inte ha Millie med sig. Hon fick med andra ord umgås med Päron och Jaffa idag. :happyhappy:
Millie, Jaffa & Päron 2025-07-12 (1).jpg
Millie, Jaffa & Päron 2025-07-12 (2).jpg
 
IMG_0987.jpeg

Denna ständiga fascination för ekorrar!
Tur att dom är snabba dom små liven.


J
Håller med. En av mina bordrar var en gång någon enstaka millimeter ifrån att ta en ekorre. Men den hann i allra sista stund rädda sig up i en tall. ...Och i många år, resten av sitt liv, så stannade han alltid vid tallen för att glo upp i den, fnysa irriterat, innan vi kunde gå vidare. 😄
 
Håller med. En av mina bordrar var en gång någon enstaka millimeter ifrån att ta en ekorre. Men den hann i allra sista stund rädda sig up i en tall. ...Och i många år, resten av sitt liv, så stannade han alltid vid tallen för att glo upp i den, fnysa irriterat, innan vi kunde gå vidare. 😄
Känner igen terrier-beteendet, tyvärr.
Att gå vidare och låta vissa saker bero är inte deras starka sida.
När Fröken var 4-5 månader så blev hon påflugen av en väktarhund som hoppade ur bilen när väktaren var ouppmärksam. Det blev lite tumult och jag trodde kanske att Fröken skulle ta skada av ”traumat”. Men, Pitbullterrier som hon är så skakade hon av sig det som om inget hade hänt.
Vi gick förbi samma ställe kvällen efter och det enda hon brydde sig om var råttan som hon hade sett springa in under huset strax innan ”olyckan” inträffade. Väktarhunden var bortglömd, men råttan grämer sig Fröken över än idag.


J
 
Tillbaka
Topp