Det här inlägget kommer att bli ganska långt och nördigt, så om ni inte är intresserad av kronografhistoria - move along.
Jaha, då hade man lagt upp en långsiktig strategi då - nästa klockköp skulle ligga långt bort, det skulle få ta sin tid, och pengar skulle läggas undan för att sedan köpa sig en present åt sig själv om ett par år.
Ni vet hur det är - strategierna håller sällan. Den tilltänkta klockan finns fortfarande kvar på radarn, men jag kan inte riktigt släppa tanken på ett delmål som ligger ungefär halvvägs ekonomiskt, det får nog bli en anhalt på vägen. Men trots den omvälvningen i strategi så infann sig suget efter en kronograf någonstans sent i höstas. Det fattades ju en sån i lådan liksom.
Det suget ledde till den förmodligen jobbigaste klockjakten någonsin, för ett par veckor sedan slet jag i princip mitt hår i frustration för att jag aldrig hittade något jag ville ha.
Det hela började med att jag började snöa in, generellt på Valjoux 72, och mer specifikt, rejält, på Heuer 2447. Kan det vara världens vackraste klocka någonsin? Ganska snabbt upptäcker man dock att 2447er i fint skick kostar flis. Ganska mycket flis. Jag tycker inte det är konstigt för enligt mig är dom i princip jämförbara med samtida Daytona som betingar betydligt högre belopp. Enligt mig är 60-tals Heuer undervärderat.
Hursom, alternativ till en 2447 började letas och det känns som att jag gått igenom varje tänkbar kronograf sen dess, har varit riktigt nära på att köpa en 3570.50, nån Zenith, en vintage Sinn 103 (plus att jag upptäckt Sinn 101 under jakten - damn vilken klocka) samt att en av mina favoriter Tudor Big Block har varit under noggrann uppsikt etc.
Ingen kandidat uppfyllde dock det ursprungliga grundkravet på ett bensin-, gummi- och racing-doftande 60-tal.
Så hur löser man det här problemet?
Jo, man köper en 'Poor Man's Heuer'.
Eftersom paketöppningar är played out så dundrar vi på med bilder direkt.
Så vad är nu det här? Clebar? Vad är det?
Under 60- och 70-talet så tillverkade Heuer kronografer åt ett antal märken där en klocka dessa andra märken oftast var betydligt billigare än motsvarande Heuer.
Bland dessa 'äkta' 'Poor Man's Heuers' så fanns t.ex. märken som:
- Aristo
- Clebar
- Hamilton
- LeJour
- Tradition, såldes i USA av Sears
- Tourneau
- Zodiac
När det gäller Clebar så går åsikterna isär lite grann och olika källor hävdar olika saker. Vissa hävdar att Clebar tillverkades av Heuer i Heuer-fabriken, andra hävdar att Clebar tillverkades av Zodiac. Klart är iaf. att Clebar och Zodiac bägge kommer från Le Locle i Schweiz så det är inte omöjligt att dom tillverkades på samma fabrik.
Clebar som brand användes för första gången 1925 men blev inte registrerat förrens 1948. Den huvudsakliga inriktningen för märket var ursprungligen tidtagarur och ur för tidtagning vid rally och racing. Så småningom introducerade man armbandsur i sortiment och man koncentrerade sig på kronografer.
När det gäller kopplingen till Heuer så är den tydlig, jag kan inte med säkerhet säga att caset på Clebaren är detsamma som på en 2447/3647, men det är mycket snarlikt, och visarna ser ut att vara precis dem samma.
Här är en 3647 för jämförelse.
Min Clebar har helt klart andra fasningar på luggarna, samt lug holes, men för övrigt har den som sagt liknande boett, liknande ren tavellayout och mycket liknande pushers, krona och visare.
Vissa detaljer är nästan snyggare på Clebaren, kolla t.ex. in dom här fantastiska sub dialsen.
Det härligt kupade plexit är också underbart liksom patinan som lumen har utvecklat.
På insidan tickar, ljudligt, ett Landeron 248.
Landeron 248 är ju ett verk som, även här på forumet, inte brukar vara så omtyckt. Landeron är lite av ett svart får i kronograf-verks familjen, men 48-serien är en riktig arbetshäst som hängde med under mellan 1937 och 1970 och mitt ex tickar på fint och håller tiden perfekt. Hur man opererar kronografen gör dock en förvånad första gången man försöker stoppa den.
I mitt fall är verket märkt Clebar, i andra fall har jag sett Zodiac-märkning.
Landeron som verkstillverkare levererade till många märken, bla. verkar dom sitta i vissa Breitlings, och även i vissa Heuers. Landeron köptes 1921 upp av Ebauches SA, vilket sedermera blev ETA. Landeron har även stått för ganska stora landvinningar inom kronografteknologin som t.ex. eliminering av kolumnhjulet.
Värt att nämna är att det även finns 3 registers Clebars med bla. Valjoux 72 under huven.
Märkligt egentligen att de här Poor Man's Heuers inte är populärare än de är. Rimligtvis är det nästan ovanligare än de 'riktiga'. Steget upp till 'the real thing' är stort i monetära termer, frågan är om känslan står i paritet till det steget?
För min del återstår att fundera på om jag ska låta re-luma timvisaren eller om den ska få vara som den är.
Vi avslutar med ett 'vintageifierat' wrist shot.
Det fantastiska bandet är
easy rider skyldigt till. Tack för det. Sitter som en smäck!