Oris ChronOris Movember Edition 2019 - den oälskade Orisen?
Inledning
Jag har haft ögonen på Chronoris modellerna ett bra tag och när de nyligen utgick ur Oris sortiment fick jag lite stress. Blev därför glad när fick tillfälle att köpa en Movember Edition 2019 på "köp & sälj" i början på mars.
När jag kollade säljaren (en 100 % GG f.ö. ) såg jag att uret bytt ägare på Klocksnack 3 ggr på 1,5 år och jag började trots att det var välmeriterade tidigare ägare att undra om Chronorisen helt enkelt inte var så kul som jag tyckte? Var det helt enkelt en flopp som alla krängde så fort tillfälle gavs? Hade min klocksmak havererat? Efter en månad på armen är jag nu redo att sammanfatta mina intryck och tankar.
Bakgrunden till ChronOris
För att göra en lång historia kort kan man säga att Chronorismodellerna från början var enkla kronografer där endast sekundvisaren startade och stoppade och att en inre vridring användes som ett komplement för att mäta minuterna. Seikos första kronograf - the Crown Chronograph - funkade fö på motsvarande sätt men med en vanlig yttre vridring för att hålla koll på minuterna. De nya Chronoris modellerna med två kronor har alltså bara möjligheten att mäta minuter och inte sekunder. Trots det har de fått behålla namnet "ChronOris".
Boett
Boetten på Chronoris mäter måttliga 39 mm och är dessutom rätt kort l2l, ca 43 mm. Den har en 70-talstypisk toneau-form och bandhornen är snarare små utsnitt i boetten än vanliga bandhorn. Klockan saknar glasring och glaset sitter alltså direkt i boetten. Även detta är en rätt tidstypisk lösning för många av 70-tals uren, jämför exempelvis med Tissot PR516. Tjocklek inkl glas är ca 12mm vilket är rätt lite för ett ur med inre vridring.
Boettens ovansida är radiellt borstad medan sidorna och avfasningen är polerade. Mixen av ytor gör att boetten känns lite mer levande än just Tissot PR516 som är lite mera "rå" i designen.
Det solida boettlocket är skruvat och bidrar till att göra klockan tät till 10 atm. Lustigt nog är dock bara en av kronorna, den som sköter vridringen, skruvad. Huvudkronan belägen kl 2 är" push-pull". Kronorna har olika räffling och gör dem rätt tydligt åtskiljbara. Kronan som sköter den inre vridringen har en gängning som gör den lätt att lösgöra och skruva fast igen, betydligt enklare än andra klockor jag äger.
Glas
Glaset är ett måttligt kupat safirglas med blå antireflexbehandling på insidan. Den blå behandlingen gör sig påmind ibland som en blå halo runt glasets ytterkant. Rätt läcker liten effekt tycker jag. Läsbarheten genom glaset är helt ok och med tanke på att liknande ur förr hade plexiglas så får ju inte AR behandlingen vara för bra om man vill ha en hyfsat autentisk look.
Urtavla
Urtavlan på den Chronoris utgåva som kom 2017 var en grå-svart zontavla med vita markeringar som verkligen stack ut utseendemässigt. Tavlans utseende byggde på flera äldre Orismodeller med liknande utseende, bla en modell i plast! Senare kompletterade Oris Chronorisserien med en enfärgad svart tavla med applicerade silverfärgade index samt markörer i orange och sist med den nu beskrivna Movember Edition med svart tavla med guldtryck och applicerade index med lume.
Tavlan på Chronoris har en uppdelning mellan centrumcirkeln och den yttre delen där index sitter. Möjligen finns det en svag vinkling mellan ytorna som får den yttre delen att se lite gråsvart ut. Hur som helst bryter uppdelningen upp tavlan fint. Minut/sekundmarkeringarna har ett klassisk "racinginspirerat" tryck som är snyggt men som inte är helt lätt att läsa av exakt när man exempelvis ska ställa minutvisaren.
Till kapitlet urtavla hör också Chronoris inre vridring. Till skillnad från urtavlans lite svagt gråsvarta matta yta är vridringen blankt svart och skapar därför ett fint 3D djup mellan tavlans olika delar. När vridringen ska justeras får kronan kl 4 skruvas ut. Ringen justeras sedan i 120 tydliga klick så att man har bra kontroll över hur man ställer in ringen. Känslan i dessa delar är förtroendegivande.
Till det visuellt särpräglade hör också visarna. Särskilt sekundvisaren som med sin triangelform och orange färg verkligen skriker tidigt 70-tal. Någon kanske tycker att den är för mycket, själv skulle jag kunna tänka mig att bara ha sekundvisaren ... Även tim- och minutvisarna är av typisk 70-tals design. De är raka, fyrkantiga, nästan platta och relativt korta. Jag tror att en del som inte har vintageur från 70-talet skulle tycka att de var 2 mm för korta men stilmässigt är de helt rätt. En viss nackdel är det dock med de nästan platta visarna som i vissa vinklar kan " försvinna" och bli svarta. Detta uppstår dock oftare vid fotografering än vid vanligt klockbärande.
Lume finns på tim- och minutvisare och på de applicerade indexen. Den är inte jättestarkt lysande så den som ska köra rally på natten får nog skaffa en G-shock istället.
Slutligen kan man notera att tavlans text är rätt sparsmakad och att det känns tidsenligt rätt att ha med just "26 Jewels" under modellnamnet "ChronOris" .
Urverk
Verket i Chronoris är i grunden ett Sellita SW200. Troligen ett "top grade" även om Oris inte själva lämnar såda uppgifter. Hursom helst går det mkt exakt, bara + 4-5 spd på mitt ex vilket man lätt kompenserar för genom att låta klockan vila krona upp på natten. Jag har även en annan Oris med samma basverk och även den håller tiden mycket bra.
Armband
Här måste vi först tala om elefanten i rummet ... bandbredden är 19mm och alla bandbytar-nördar kommer naturligtvis sluta läsa resten av texten nu ... men för den som är lite vidsynt går jag gärna i försvar till den valda bandbredden. Dels är 19mm rätt till den något mindre boetten och dels är det lite smalare bandet i sig självt en liten vintagepåminnelse.
Movember edition kommer på ett rakt mellanbrunt läderband utan sömmar och med en liten movember mustasch präglad. Dessutom medföljer ett röd-beige-brun randigt Nato av samma typ som Oris tre andra Movember klockor haft. Banden är bra men inte de snyggaste man kan ha till modellen. Jag tycker att svarta band passar bäst eftersom de får sekundvisarns färg att framträda extra. Racingband är ju självklart rätt men kan kräva lite letande för den som vill ha 19mm. Avslutningsvis kan nämnas att Oris har ett gummiband med viklås till en av de övriga Chronorismodellerna. Det är snyggt men kostar hela 3.300 kr.
Summering
ChronOris är en riktigt fin klocka för den som älskar 70-tals design men som vill ha ett nyare ur på armen. Är man däremot ute efter en riktig kronograf kan man skippa Chronorisen. Och även om den är tät till 10bar så är den trots sina dubbla kronor ingen supercompressor. Så kanske är det detta som är Chronorisens nackdel; den påminner för mycket om andra klocktyper för att bli uppskattad i sig självt. Men för dig som vill ha något verkligt personligt och som älskar 70-talet kan det inte bli bättre.
Inledning
Jag har haft ögonen på Chronoris modellerna ett bra tag och när de nyligen utgick ur Oris sortiment fick jag lite stress. Blev därför glad när fick tillfälle att köpa en Movember Edition 2019 på "köp & sälj" i början på mars.
När jag kollade säljaren (en 100 % GG f.ö. ) såg jag att uret bytt ägare på Klocksnack 3 ggr på 1,5 år och jag började trots att det var välmeriterade tidigare ägare att undra om Chronorisen helt enkelt inte var så kul som jag tyckte? Var det helt enkelt en flopp som alla krängde så fort tillfälle gavs? Hade min klocksmak havererat? Efter en månad på armen är jag nu redo att sammanfatta mina intryck och tankar.
Bakgrunden till ChronOris
För att göra en lång historia kort kan man säga att Chronorismodellerna från början var enkla kronografer där endast sekundvisaren startade och stoppade och att en inre vridring användes som ett komplement för att mäta minuterna. Seikos första kronograf - the Crown Chronograph - funkade fö på motsvarande sätt men med en vanlig yttre vridring för att hålla koll på minuterna. De nya Chronoris modellerna med två kronor har alltså bara möjligheten att mäta minuter och inte sekunder. Trots det har de fått behålla namnet "ChronOris".
Boett
Boetten på Chronoris mäter måttliga 39 mm och är dessutom rätt kort l2l, ca 43 mm. Den har en 70-talstypisk toneau-form och bandhornen är snarare små utsnitt i boetten än vanliga bandhorn. Klockan saknar glasring och glaset sitter alltså direkt i boetten. Även detta är en rätt tidstypisk lösning för många av 70-tals uren, jämför exempelvis med Tissot PR516. Tjocklek inkl glas är ca 12mm vilket är rätt lite för ett ur med inre vridring.
Boettens ovansida är radiellt borstad medan sidorna och avfasningen är polerade. Mixen av ytor gör att boetten känns lite mer levande än just Tissot PR516 som är lite mera "rå" i designen.
Det solida boettlocket är skruvat och bidrar till att göra klockan tät till 10 atm. Lustigt nog är dock bara en av kronorna, den som sköter vridringen, skruvad. Huvudkronan belägen kl 2 är" push-pull". Kronorna har olika räffling och gör dem rätt tydligt åtskiljbara. Kronan som sköter den inre vridringen har en gängning som gör den lätt att lösgöra och skruva fast igen, betydligt enklare än andra klockor jag äger.
Glas
Glaset är ett måttligt kupat safirglas med blå antireflexbehandling på insidan. Den blå behandlingen gör sig påmind ibland som en blå halo runt glasets ytterkant. Rätt läcker liten effekt tycker jag. Läsbarheten genom glaset är helt ok och med tanke på att liknande ur förr hade plexiglas så får ju inte AR behandlingen vara för bra om man vill ha en hyfsat autentisk look.
Urtavla
Urtavlan på den Chronoris utgåva som kom 2017 var en grå-svart zontavla med vita markeringar som verkligen stack ut utseendemässigt. Tavlans utseende byggde på flera äldre Orismodeller med liknande utseende, bla en modell i plast! Senare kompletterade Oris Chronorisserien med en enfärgad svart tavla med applicerade silverfärgade index samt markörer i orange och sist med den nu beskrivna Movember Edition med svart tavla med guldtryck och applicerade index med lume.
Tavlan på Chronoris har en uppdelning mellan centrumcirkeln och den yttre delen där index sitter. Möjligen finns det en svag vinkling mellan ytorna som får den yttre delen att se lite gråsvart ut. Hur som helst bryter uppdelningen upp tavlan fint. Minut/sekundmarkeringarna har ett klassisk "racinginspirerat" tryck som är snyggt men som inte är helt lätt att läsa av exakt när man exempelvis ska ställa minutvisaren.
Till kapitlet urtavla hör också Chronoris inre vridring. Till skillnad från urtavlans lite svagt gråsvarta matta yta är vridringen blankt svart och skapar därför ett fint 3D djup mellan tavlans olika delar. När vridringen ska justeras får kronan kl 4 skruvas ut. Ringen justeras sedan i 120 tydliga klick så att man har bra kontroll över hur man ställer in ringen. Känslan i dessa delar är förtroendegivande.
Till det visuellt särpräglade hör också visarna. Särskilt sekundvisaren som med sin triangelform och orange färg verkligen skriker tidigt 70-tal. Någon kanske tycker att den är för mycket, själv skulle jag kunna tänka mig att bara ha sekundvisaren ... Även tim- och minutvisarna är av typisk 70-tals design. De är raka, fyrkantiga, nästan platta och relativt korta. Jag tror att en del som inte har vintageur från 70-talet skulle tycka att de var 2 mm för korta men stilmässigt är de helt rätt. En viss nackdel är det dock med de nästan platta visarna som i vissa vinklar kan " försvinna" och bli svarta. Detta uppstår dock oftare vid fotografering än vid vanligt klockbärande.
Lume finns på tim- och minutvisare och på de applicerade indexen. Den är inte jättestarkt lysande så den som ska köra rally på natten får nog skaffa en G-shock istället.
Slutligen kan man notera att tavlans text är rätt sparsmakad och att det känns tidsenligt rätt att ha med just "26 Jewels" under modellnamnet "ChronOris" .
Urverk
Verket i Chronoris är i grunden ett Sellita SW200. Troligen ett "top grade" även om Oris inte själva lämnar såda uppgifter. Hursom helst går det mkt exakt, bara + 4-5 spd på mitt ex vilket man lätt kompenserar för genom att låta klockan vila krona upp på natten. Jag har även en annan Oris med samma basverk och även den håller tiden mycket bra.
Armband
Här måste vi först tala om elefanten i rummet ... bandbredden är 19mm och alla bandbytar-nördar kommer naturligtvis sluta läsa resten av texten nu ... men för den som är lite vidsynt går jag gärna i försvar till den valda bandbredden. Dels är 19mm rätt till den något mindre boetten och dels är det lite smalare bandet i sig självt en liten vintagepåminnelse.
Movember edition kommer på ett rakt mellanbrunt läderband utan sömmar och med en liten movember mustasch präglad. Dessutom medföljer ett röd-beige-brun randigt Nato av samma typ som Oris tre andra Movember klockor haft. Banden är bra men inte de snyggaste man kan ha till modellen. Jag tycker att svarta band passar bäst eftersom de får sekundvisarns färg att framträda extra. Racingband är ju självklart rätt men kan kräva lite letande för den som vill ha 19mm. Avslutningsvis kan nämnas att Oris har ett gummiband med viklås till en av de övriga Chronorismodellerna. Det är snyggt men kostar hela 3.300 kr.
Summering
ChronOris är en riktigt fin klocka för den som älskar 70-tals design men som vill ha ett nyare ur på armen. Är man däremot ute efter en riktig kronograf kan man skippa Chronorisen. Och även om den är tät till 10bar så är den trots sina dubbla kronor ingen supercompressor. Så kanske är det detta som är Chronorisens nackdel; den påminner för mycket om andra klocktyper för att bli uppskattad i sig självt. Men för dig som vill ha något verkligt personligt och som älskar 70-talet kan det inte bli bättre.
